Riksdagsledamöternas frånvaro - så räknade vi
Följer riksdagsledamöterna sina egna partiers regler om utkvittning?
För att ta reda på det beslöt Kalla fakta att ringa runt till samtliga frånvarande ledamöter vid en slumpvis utvald omröstning i riksdagen. Här kan du se hur vår undersökning gick till - och vad resultatet blev.
Vilka regler gäller?
När riksdagen röstar om nya lagar finns möjlighet för ledamöter som har andra engagemang att begära utkvittning. Det innebär att partiernas kvittningsmän ser till att det är lika många borta från båda politiska blocken.
Partierna har egna regler för vad som är giltiga skäl för utkvittning, de varierar något från parti till parti men huvuddragen är likadana. Så här står det till exempel i socialdemokraternas kvittningsregler:
Exempel på regler:
Kvittning tillämpas med stor restriktivitet. Godtagbara skäl för kvittning är politisk medverkan vid utåtriktade arrangemang som bedöms vara politiskt viktigare för partiet än närvaro i riksdagen. Internationella/nordiska uppdrag kan vara skäl för kvittning.
Uppdrag i styrelser, utredningar och liknande, såväl statliga, regionala som kommunala är inte skäl för kvittning.
De av gruppens medlemmar som har ordförandeuppdrag skall tillse att inga sammankomster som kräver närvaro av gruppmedlemmar förläggs till plenadagar, om inte sammankomsten kan förläggas till riksdagshuset.
Även för uppdrag utsedda av gruppstyrelsen/riksdagsgruppen skall kvittning sökas.
Medverkan vid möten och konferenser, såväl politiska som fackliga, bör ske om möjligt, på icke-plenadag.
Traditionella arbetsplatsbesök och liknande aktiviteter skall ske på icke-plenadag.
Följer partierna reglerna?
Vi ställde oss frågan om partierna verkligen följer reglerna när det kommer till kritan och valde därför att ringa runt till samtliga frånvarande under en slumpvist vald omröstning, den 13 maj klockan 9. De vi inte fick tag i skickade vi mail till.
Av de 75 som svarade skulle 47 ha fått ja till utkvittning enligt reglerna. 4 skulle antagligen ha fått ja, vilket ger totalt 69 procent som hade giltiga skäl för frånvaro enligt riksdagspartiernas egna regler. 23 skulle ha fått nej enligt samma regler, alltså 31 procent.
Vad gjorde de istället?
Tre av de 23 var försenade eller satt fast i trafiken. Sex hade personliga eller privata skäl för frånvaro som de inte ville specificera. Tre var sjuka utan att ha begärt sjukledigt. Fem var på möten eller studiebesök som de enligt kvittningsreglerna borde ha flyttat till en annan tidpunkt. Fem var på andra uppdrag. Och en hade glömt att det var votering och låg hemma i sängen.
























