Katie och hennes pojkvän Micah är i trettioårsåldern och de bor i ett fint tvåvåningshus i San Diego. De har varit ihop i några år och känner sig trygga med varandra, men saker och ting kommer att förändras radikalt. De har börjat sova dåligt på nätterna och särskilt Katie känner sig olustig och rädd när hon ska gå och lägga sig på kvällarna, då hon har mardrömmar och tycker sig höra märkliga ljud i huset.

Micah bestämmer sig för att låta en kamera filma dem när de sover och när de kollar det inspelade materialet inser paret att de inte är ensamma i huset. Det hela eskalerar när ett medium kommer på besök och inser att paret är hemsökt av en demon som inte vill ha honom där, och Katie och Micah känner sig ännu mer utsatta och hotade. För varje natt blir ljuden allt mer skrämmande och de fysiska bevisen på demonens närvaro gör att paret överväger att lämna sitt hem, om det inte är för sent.

Regissören Oren Pelis lågbudgetskräckis har gjort stor succé i USA och alla ungdomar talar om rullen med de kraftiga chockeffekterna. När man väl ser filmen så visar det sig vara en högst ordinär historia med lånegods från William Friedkins Excorcisten och Blair Witch Project av Myrick och Sánchez. Med enkel och billig dramaturgi, där den ständigt registrerande DV-kameran ger en dokumentär ton, skapar Peli en närvaro i scenerna som stundtals funkar.

Här finns samtidigt trista transportsträckor där paret diskuterar hur de ska hantera situationen och man känner hur filmen egentligen är en nödtorftigt utbyggd kortfilm. Paranormal Activity saknar en stadig grund som får den att röra sig framåt i en och en halv timme och jag rekommenderar er i stället att se de tidigare nämnda filmerna, plus den tyska Requiem som skrämmer genom sin gedigna autenticitet.
BETYG: 2 solar

Ronny Svensson