"Jag bara grät"
Lars-Erik levde i 50 år utan att förstå vad det var för fel på honom. När han fick diagnosen ADHD föll pusselbitarna på plats.
När Lars-Erik var ung hade han stora koncentrationssvårigheter i skolan. När han växte upp blev han arbetsnarkoman. Allt för att hålla sig undan det han kallade "det stora svarta hålet". När han var 50 år gick han in i väggen - för fjärde gången. Då hade han slitit så hårt på sin kropp att han inte kunde få tillbaka någon energi. Han försökte få hjälp att komma igång igen, men fick ingen. Lars-Erik planerade att ta sitt liv, men hindrades. Den efterföljande utredningen visade att han hade ADHD.
- På Neuropsykiatriska enheten på St: Görans sjukhus fick jag för första gången i mitt liv tala med en person som förstod vad jag talade om. Det var så overkligt att jag bara grät.
Medicinering gav honom - inom en halvtimma - ett lugn han aldrig tidigare hade upplevt. När Lars-Erik fick denna andningspaus kunde han se att hans barn började få samma problem som han hade haft i skolan och bestämde sig för att hjälpa dem.
Se Lars-Erik och hans son Daniel berätta om sina erfarenheter av ADHD tillsammans med ADHD-specialisten Kai Bruno.






































































