Officerare Roy Miller leder en militärgrupp i Irak som letar efter massförstörelsevapen men vid varje tillslag har de kammat noll och Miller börjar tvivla på källan för tipsen till militärledningen. Politikern Clark Poundstone som är på plats för att återinsätta en landsflyktig irakisk ledare vidhåller inför journalisten Lawrie Dayne att källan, kallad ”Magellan”, är vattentät men när hon får höra om Roy Millers tvivel börjar hon ana ugglor i mossen.

Samtidigt ber CIA-agenten Martin Brown Miller om hjälp med att hitta Saddams högra hand Al Rawi, en militärledare som verkar har egna planer för Iraks framtid. Miller får tips om ett möte mellan gamla Saddamanhängare och bestämmer sig för att göra ett tillslag i huset…

I Paul Greengrass filmer är allt sig likt, en rastlös och väldigt rörlig kamera följer Miller (Matt Damon) och hans män på deras tröstlösa jakt efter vapen som inte finns. Den närgående skildringen ger en något sökt dokumentär ton som stundtals funkar men dynamiken går förlorad i det uppjagade tempot.

Vilopunkten är den gröna zonen, en oas och tillika Saddams gamla palats som nu är sambandscentral för militärledningen dit Miller söker sig för mer info om den mystiske Magellan. Green Zone är tempodriven snarare än karaktärsdriven och de effektiva klippen parat med laddad musik gör den till schysst underhållning för stunden.

Tyvärr berättar den inget djuplodande om konflikten Irak/USA eller vem som egentligen är the bad guy förutom ett schablonporträtt på en ränksmidande politiker proffsigt serverat av Greg Kinnear.

BETYG: 3 solar

Ronny Svensson