År 1434 har bönderna fått en ledare. Han heter Engelbrekt Engelbrektsson. Han ska komma att leda Sveriges första stora bondeuppror. Engelbrekt är av tysk börd, men familjen har bott i Sverige i flera generationer. Han tycks ha skaffat sig militära erfarenheter utomlands. Dick Harrison och Martin Timell följer i Engelbrekts spår till Göksholm i Närke, där hans liv får ett brutalt slut. Martin får tillfälle att pröva en medeltida uppfinning som kom att bli en av böndernas främsta vapen - armborstet.

Nu börjar folket synas för första gången i historien både bildligt och bokstavligt. Bönderna skaffar sig en unik makt som vågmästare i kampen om makten över Sverige och Albertus Pictor (Albert målare) dekorerar mängder av kyrkor med bilder av vanliga människor som de faktiskt såg ut på 1400-talet. Om dagens mode kan tyckas underligt, så var 1400-talet om möjligt ännu mer extremt. Männen varvade tajta trikåer med spektakulära snabelskor. Och kvinnorna var inte sämre med sina extravaganta struthattar. Dick demonstrerar hur en riktig adelsman gick klädd.

Dick beger sig till centrala Stockholm och berättar om det blodiga slaget vid Brunkeberg som gett upphov till den berömda skulpturen av Sankt Göran och draken. I gruppen ingick ursprungligen en liten staty som föreställer Karl Knutsson Bonde. Under det oroliga 1400-talet blir han kung flera gånger och är även designern bakom svenska flaggan.

Sommaren 1520 är Stockholm en belägrad stad som håller stånd under ledning av Kristina Gyllenstierna. Kristian II övertalar henne att ge upp. I november låter han kröna sig och i samband med kröningsfesten avrättas närmare 100 personer i Stockholms blodbad. En av dem som undgår blodbadet är Gustav Vasa som beger sig till Dalarna för att söka stöd hos dalkarlarna i ett uppror mot den danske kungen.

Kristian II blodbadar sig genom hela Sverige. Under hemresan söderut mot Danmark så passerar han Nydala kloster. Där samlar han ihop ett stort antal munkar och abboten och dränker dem. I Nydala klosters minnesbok skriver en av de överlevande om sina bröders martyrdöd och benämner för första gången den danske kungen med hans blivande svenska epitet - Kristian tyrann. Under denna tid etableras grunden för det som vi upplever som svenskhet och en propagandakampanj sprider ett växande hat mot de ockuperande danskarna.