Senaste klippen från Nyhetsmorgon

Annons

Relationspanelen chattade om julen och krav

Linn Heed, sexolog, Magnus Sjöström, parterapeut, och Birgitta Klang, barnmorska svarade på frågor rörande problematiken kring julfirandet. Hur kommer man runt kraven och bara har det mysigt tillsammans?

Carmen:

Jag känner mig åsidosatt

Sara: Vill så förtvivlat gärna uppfylla barnens önskningar och ge dem allt men har inte råd - hur ska jag tänka när det gäller julklappar? God Jul önskar Sara
Birgitta Klang: Jag tycker att du istället skall tänka vad vill dina barn helst en glad jul eller dyra presenter.var inte rädd att fråga dina barn och berätta att tyvärr har jag inte så mycket pengar att det blir en liten julklapp istället.
Lycka till Birgitta

Monika: Om man utgår frågar barnen vad de vill. Är sannolikheten mycket stor att deras önskan är att få fira ihop med båda sina föräldrar. Att säga att man utgår från vad barnen vill och sedan inte ge dem möjligheten att fira ihop med båra sina föräldrar rimmar inte.
Birgitta Klang:

Självklart är det så men när man inte kan prata med varandra då förhållandet är så infekterat är det viktigt att inte lägga ansvaret på barnen utan som vuxen komma överens.
Birgitta

lena: hejj jag undra hur man kan få en svärmor som bor längre bort från sina 2 barn barn att besöka dom oftare har redan prata om dett men utan resultat kan också tilägga att hon inte tycker ommej personligen men jag tycker inte man ska dra min barn över samma kam
Linn Heed: Hej Lena! Försök att prata med barnens pappa om det här problemet, så att ni två är överens och tillsammans kan arbeta för en konstruktiv lösning. Sedan handlar det om att försöka sätta sig ner med svärmor och prata med henne, vuxen till vuxen och att vädja till henne att det här helt och hållet handlar om hennes och dina barns relation här och nu och för framtiden. Poängtera att det här inte handlar om er relation och svårigheterna med denna. Det är viktigt och det är angeläget. Försök att inta en lyssnande och ödmjuk positon och gå inte på för hårt. Risken är att hon då går in i en försvarsställning och bara upplever sig kritiserad och angripen. Det går att lösa, men det krävs både förståelse och tålamod. Kramar Linn

Anette: Älskar julen. Älskar mina barn. Men min sambo sen 7 år och jag har dte jäkligt dåligt. Kan inte med att fira julen med honom längre. Varför låtsas likosm och ändå är ju julen för barnen och han är en ok pappa. Vad ska vi göra. Känner mig desperat!
Magnus Sjöström:

Jag kan förstå att det kan kännas förfalskat att fitra julen under sådana förhållanden som du beskriver. Jag tycker dock att du skall tala med sin sambo om hur ni trots er dåliga relation skall lösa julen. Kanske kan det bli möjligt att genomföra julen på ett ärligt sätt om ni gör klart att det är just för era barns skull som ni genomför julen. Sedan låter det som att det blir viktigt för er att ta tag i er relation. Magnus

Carol: Linn...sedan jag slutade med ppiller för ca 8 månader sedan är jag väldigt känslig i underlivet. Ont vid gynbesök, ont vid samlag och har sedan dess haft flera ggr urinvägsinfektion. Har det med att jag slutade ta ppillerna?
Linn Heed: Hej Carol! Det är klart att hormonell påverkan och att sluta och börja med p-piller kan påverka både kropp och psyke, men jag tycker att dina symtom låter många och problematiska. Jag tycker att du ska ta kontakt med din gynekolog och göra en utredning och undersökning, för att få reda på vad din ökade känslighet bottnar i och att få hjälp att komma ur den här destruktiva cirkeln. Upprepade urinvägsinfektioner är också tecken på att du är extra utsatt och känslig just nu och att du kan behöva medicinsk hjälp att bryta detta läge. Kram och lycka till. Linn

Veronica: Första julen som separerad. Pappan till barnen (4 år + 8 månader) förstår inte och tycker att 4 åringen ska bestämman. Hur ska jag få honom att förstå att hon är förliten!
Magnus Sjöström: Du får hänvisa till all den kunskap som finns om barn till separerade föräldrar. Det är väldigt viktigt att det är föräldrarna som tar ansvar för hur planeringen angående umgäget skall se ut. Narturligtvis är det också viktigt att lyssna och bekräfta barnets känslor men slutligen måste föreldrarna ta sitt ansvar.

Micke: Det här med barnens bästa är ju lite svårt att veta när de är små. Jag är styvpappa till barn som aldrig själva uttryckt att de vill att mamma och pappa ska umgås (kan ha att göra med att jag kom in rätt tidigt) men däremot vill deras pappa att de ska ses "gamla kärnfamiljen". i mitt huvud är det bara att röra till det för barnen, och onödig stress för alla eftersom deras mamma bara tycker att det är ännu ett krav hon måste leva upp till. Är det jag som är galen, eller kan det faktiskt vara så att barnens bästa är precis så som vi vill ha det?
Birgitta Klang: Om deras mamma upplever det som ett krav är det jätteviktigt att ni tillsammans sätter er ner och pratar om hur ni i er familj vill ha det.
Kanske är det bättre att fira varann jul.Det är ju så att barnen känner ju att allt inte står rätt till när man gör något som man egentligen inte vill.
Birgitta

Peter: Hej ! Hur ska jag göra när jag tycker att min kvinna är styrd av sina väninnor och tar man upp det så blir det ett liv utan dess like ! tacksam för ett svar
Linn Heed: Hej Peter! Det låter viktigt att du och din kvinna verkligen pratar om er relation och hur ni vill skapa en tillvaro tillsammans. Ni har valt varandra och att leva tillsammans, men HUR? Vänner och väninnor är viktiga, men det är en tårtbit av den totala helheten. Ni behöver sätta er ner och titta över, hur stor del tar arbetet och sedan fritiden. Vad består fritiden av? Vänner, barn, umgänge (gemensamt och eget), träning etc etc. Se hur procenten fördelar sig och att ni har så mycket gemensam tid tillsammans som ni önskar. Att ta intryck av sina vänner kan man göra, men att helt låta sig styras av vad andra tycker och tänker är i längden inte så sunt. Det krävs både medvetenhet och övning i att börja lyssna mer inåt och på vad man själv vill och önskar, men ingenting är omöjligt. Som tur är, är vi föränderliga. Prata med henne, kärleksfullt och ödmjukt. Kramar Linn

indrid pettersson: Ordnat alla jular i 35år,vägrar i år då jag aldrig har fått hjälp. Bor i ett annat land, men åkt till sverige för att fira själv. Är det fel på mig då jag inte orkar mer. folk tycker jag är elak hur mycket skall man ställa upp? Julen är ju en religiös sak Jag är lycklig att vara själv. ANtaglgen felpå mig
Birgitta Klang: Jag tycker inte att du är elak utan snarare så gör du det som är rätt för dig.
Stå på dig.
Lycka till

Jag tycker att du skall beskriva hur det blir för dig men samtidigt måste din syster få ta det beslut hon önskar. Finns det ingen möjlighet att gör julen litet mera "utsträckt"? Julen pågår under flera dagar och ofta kan man då hitta nya möjligheter till julfirande.

Magnus: Om kvinnan efter en seperation skriker så barnen hör, att hon hatar mannen och dennes familj ska då mannen fira jul tillsammans med henne för barnen skull??? Om han gör det vilka signaler ger han då barnen. Jag tycker han visar att han viker ner sig vilket jag tror att barnen tycker är märkligt. Barnen är 12 och 14 år................
Birgitta Klang: Man kan se det på två sätt.Ett att han firar jul med henne för att han tror att barnen mår bra av detta.Om han tar illa upp så är det bättre att dela på julen .
Birgitta

kent: Till Linn jo jag undrar om du har något gått råd til mej? Min tjej el ex som det är nu, hon gjorde slut för 10dagar sen pga av vi bråkat om att jag inte var förstående för att hon jobbaröver+julstress, jag har bett om ursäckt 1000gång, men hon vill inte träffas. utan hon säger ge mej tid!!! men det är väldigt svårt. vad skall jag göra? tack
Linn Heed:

Hej Kent! Just nu låter det som ett låst läge, där det bästa är att låta det hela vila en stund. Situationen och relationen är infekterad och ju mer du "tjatar" och vill, desto mer spjärnar hon emot. Bryt denna barnsliga maktkamp. Säg istället, att du är ledsen över att det har blivit som det har blivit, men att du förstår att hon behöver tid och att du är beredd att ge henne tid. Så småningom kan ni mötas igen och faktiskt prata om det som hände och se om det finns en bra grogrund för att lösa era problem och gå vidare. Ibland behöver man ta ut avstånd för att kunna komma nära varandra igen. Se det inte som ett hot, tvärtom utan som en verklig möjlighet. När din egen ångest slår på, av ensamhetskänslor och förtvivlan, så försök komma i rörelse och aktivitet ensam eller med vänner. Den här tiden av eftertänksamhet och avstånd behövs just nu i er relation. Kramar Linn

Sara: Hej, vi är en liten familj på mamma, pappa, storasyster och jag lillasyster (inga kusiner, inga mor- och farföräldrar). Min syster vill inte fira med oss utan med sin mans familj. Det tycker jag är tråkigt. Hur ska jag ställa mig till detta?
Birgitta Klang: Jag förstår att du tycker det är tråkigt men varför vill din syster fira med sin mans familj?
Prata med henne och fråga om ni kanske kan fira varann jul
Lycka till

Jens: Hej! Jag har ett problem som jag inte vet hur jag skall lösa. Det här med julklappar har gått till överdrift och jag har lagt ut det senaste året nästan 12000 kr till familjen som består av tre syskon, med respektive med sammanlagt 8 syskonbarn samt mor. Som ensamstående så blir detta en stress för mig varje år att leta julklappar åt alla och då dom flesta barn har passerat "20 år" så har det blivit ännu svårare. Jag har nu lagt till förslag att jag, inte föräldrarna inte skall ge några julklappar till barnen som passerat 20 år, och det är 1 av 8 som är under 20 . Tyvärr så har jag blivit nerröstad och jag tog ett intiativ av att inte delta på julens aktiviteter som jag anser skall vara en rofylld och umgänges dag. Jag undrar nu har jag gjort rätt som sagt att jag inte kommer till julen pågrund av julklapparna? Vill så gärna vara med familjen men jag kommer inte hinna och har inte råd att lägga ut så mycket pengar på julklappar. Mvh Jens
Magnus Sjöström:

Jag tycker att det låter orimligt att inte kunna fira julen tillsammans av den anledning du beskriver. Jag sympatiserar med dig att du satt en gräns för hur mycket pengar som är rimligt att lägga ut på julklappar. Jag tycker du skall stå för det i relation till din familj och kanske finns det någon annan där som tycker som du. Böj dig inte för pressen!

Hej Sara! Jag tycker att du ska vara kärleksfull och generös mot din syster. Det är så klart tråkigt att hon väljer bort, men se det också som att för hennes del så väljer hon till någonting som är viktigt för henne och är berikande i hennes liv. Julen ska vara så lite kravfylld som möjligt, och kärleksfull och avkopplande. Låt julen tillsammans med dina föräldrar bli intim och mysig, bara ni tre. Det är egentligen inte antalet personer, utan hur ni har det tillsammans. Det blir en fin jul. Kramar Linn

Nils: Hejsan har alltid varit utestängd från alla former av fester och högtider som jul, nyår, påsk och midsommarför att jag inte passat in pgr av att jag helt enkelt är ensam och att det bara handlat om familjen och parförhållanden, Jag är ingen elak person men man kan fråga sig hur dom är Mvh Nils
Birgitta Klang: Hur tycker du själv att det är? Trivs du att vara själv? Om du tycker det är jobbigt så kanske det är dags att tänka om .Finns det någon kompis som är ensam som du kan fira med.Annars finns det singelklubbar som brukar ordna julfirande.
Lycka till

Hej Nils! Att bli utestängd för att man inte passar in i "normen", som VEM bestämmer undrar jag? Det är så tråkigt, och tyvärr ganska vanligt tror jag. Sök äkta vänner, äkta relationer, även om dom är få, så är dom så mycket viktigare än den falskhet som ibland råder bland dom vänner som man tror ska ställa upp och inkludera. När man blir exkluderad så känner man sig dålig och värdelös, när det i själva verket handlar om dom människor som har det beteendet. Så du är inne på rätt spår. Vad är dom för typ av människor egentligen? Nej stå upp för vad du önskar och vill och våga förvänta dig det av dina medmänniskor och vänner. Kramar Linn

maria: jag lämnade min man för två år sedan efter att han varit otrogen ett år och han vägrade avsluta den relationen men ville inte heller skiljas...trots detta vill han gärna fira högtider och annat ihop och vara en familj ibland då våra barn vägrar träffa den andra kvinnan försvårar det hans/vårt liv på många sätt. han säger idag att han ångrar sig och önskar allt ogjort men fortsätter att träffa den andra. jg orkar/vill inte pröva mer än vad som redan är gjort. när jag inte vill fira jul ihop säger han att jag straffar honom vilket jag inte tycker - det gör ont fortfarande att jag blev lurad och bedragen och därför vill jag inte fira en glädjens helg ihop...men retar mig på att han alltid säger att jag straffar honom - skulle du/ni betrakta detta som ett straff...hur ska jag förklara att jag inte VILL, att det gör ont...han hör mig inte fär jag en känsla av...
Birgitta Klang: Hej!
jag förstår hur du känner.
Men det är viktigt att du står på dig sen får han säga vad han vill.Du har tagit ett steg genom att du lämnat honom.Men han känner dig väl och vet precis vad han skall säga för att du skall reagera.
Kram Birgitta

Arga gubben: Arga gubben: Varför göra så stor sak av julen? det är mest bara handlarnas helg, där de som inte har råd får ångest, men det är viktigare att vara sig själv.
Linn Heed: Hej Arga Gubben! Håller faktiskt med dig. Det är en dag, lika viktig, lika lång och lika innehållsrik som alla andra dagar. Stå på dig med vad du tycker och känner. Tänk om fler hade den inställningen som du, då skulle det inte vara så dramatiskt med julen som det nu är för många människor. Tack för din åsikt. Kramar Linn

Micke: hej brigitta! en liten reflektion: verkar ju som att jag och magnus (med exkvinnan som skriker så barnen hör) har lite samma problem - att det är exet som kräver gemensamt firande "för barnens skull", men i själva verket kanske det ä r mest för sin egen skull? visst kan det väl vara så att barnen accepterat separationen och inte nödvändigtvis tycker att det är normalt att umgås med båda fröäldrar samtidigt?
Birgitta Klang:
Visst kan det vara så.I det flesta separationer så finns det någon som känner sig sviken och kan då reagera så.
Och självklart som jag sagt tidigare det är viktigt att göra det som känns bäst inte vad andra tycker att man skall göra.
Birgitta

Mona: Vi är farföräldrar som frågat att få låna våra barnbarn 2 tim dan före julafton för att överlämna julklapparna.Har även köpt teaterbiljett som vi ska gå den 27:e. men vi harej fått svar.Hur ska man göra i detta läge?
Birgitta Klang: Självklart skall ni ta kontakt med dom igen .Dom måste ju ge er ett svar.
Lycka till

Monia: Jag är vuxen och har egen familj, Har sedan tre år sagt ifrån julfirande med min mamma och hennes man samt familjen som samlas då, då vi inte har en normal relation under resten av året.Då min styvfar "kör sitt race" han bemöter aldrig en konflikt eller liknande, alltid ska man komma till honom oavsett hur han har betett sig under året. han särbehandlar extremt sitt biologiska han har med min mamma barn vilken oxå är en vuxen kvinna med familj. Detta får mig att känna att vi befinner oss i en O-ärlig relation... Min mamma lägger skuld på mig att jag ska inse att det är som det är och han får göra som han vill... att jag kan inte kräva annat av dem. hon tycker jag ska lägga allt åt sidan åtminstonde för den dagen... min känsla är att jag inte kan vara med dem. Julen för mig är en mysig dag man är tillsammans med de man trivs med. ’Ska jag bita ihop och göra som de vill?
Linn Heed: Hej Monia! Nej jag är av den bestämda åsikten, att jag tycker att du ska följa ditt hjärta och verkligen känna efter vad du vill, behöver och önskar. Att vara till lags och kompromissa kan ibland vara nödvändigt, men om det får så sora känslor i svallning, så tycker jag att det är värt att fundera över om du verkligen ska göra så mycket "våld" på digsjälv. Nej, stå upp för dig själv och det du känner och respektera att din mamma och hennes man resonerar på ett annat vis. Kramar Linn

Ibland måste man göra något radikalt för att bryta ett gammalt mönster. Jag tycker inte alls att du gör fel som i år väljer att fira själv.

Maja: Har i flera år firat "tomten är far till alla barnen" jul med barn och deras pappor. Har bra vänskapsförhållande till pappan till minsta barnet och det är mysigt att fira jul tillsammans .Mina stora/vuxnabarn firar ockå jul med oss. Pappan till mina vuxna barn bjuder in sej själv och vi har ett spänt förhållande. Jag tycker att han o de stora barnen kan skapa ett sätt att fira jul utan att jag är den förenande parten, kanske på juldagen. Är det egoistiskt av mej eller är det dags att sätta ner foten.
Linn Heed: Hej Maja! När traditioner skapas så har dom en tendens att just bara rulla på och vara samma, samma, samma. Om du önskar bryta dessa mönster och traditioner, så behöver du prata med pappan till dina vuxna barn och förklara för honom din ståndpunkt. Ta även upp frågan med dina vuxna barn. Många gånger brukar det falla sig naturligt, när familjen utökas och det tillkommer barnbarn och bonusbarnbarn och så vidare, att man delar upp sig och skapar nya traditioner. Sådana naturliga förgreningar och utvecklingar sker inte alltid och då måste du själv ta upp frågan. Det går, även om det känns svårt. Kramar Linn

ellen: Jag kommer att vara ensam med barnen i Jul. Har i höst separerat från min man. Vi brukar fira julen hemma hos oss tillsammans med mina syskon med barn och mina föräldrar. I år efter min skiljsmässa, har mina föräldrar sagt att de ska stanna hemma (bor på annan ort) och mina syskon har inte hört av sig alls. Valet för mig och mina barn är att fira med ex maken med risk för bråk eller att sitta själva. Jag har uttryckligen bett mina föräldrar att de i år är viktiga för oss särskilt barnbarnen, men de sätter sina behov framför våra. "Sviken"
Birgitta Klang:

Jag tycker det är dags att du och din barn hittar ett eget sätt att fira jul.
Kanske att ni gör på ett helt annat sätt.
Visst är det tråkigt att dina föräldrar inte vill vara där men tänk om .
Lycka till

Mona: Vi är farföräldrar som frågat att få låna våra barnbarn 2 tim dan före julafton för att överlämna julklapparna.Har även köpt teaterbiljett som vi ska gå den 27:e. men vi harej fått svar.Hur ska man göra i detta läge?
Linn Heed: Hej Mona! Generellt så tycker jag att du ska be om svar på frågorna, så att ni kan planera dagarna framöver. Det är svårt att veta varför du inte får svar. Om det pågår en konflikt, öppet eller dolt, eller om det bara är så att familjen är extremt stressad och inte har prioriterat planeringsfrågan. Ställ frågorna igen, för det är ju i all välmening och med ett kärleksfullt syfte. Kramar Linn

Försök att hitta någonting som du tycker om att göra, vad som, och gör det till en del av ditt julfirande. Tycker du om att gå på bio, gå ut på krogen, umgås med kompisar, vad som. Gör det! Bry dig inte om att det inte hör till traditionellt julfirande. Skapa din egen jul!

Maja: Har i flera år firat "tomten är far till alla barnen" jul med barn och deras pappor. Har bra vänskapsförhållande till pappan till minsta barnet och det är mysigt att fira jul tillsammans .Mina stora/vuxnabarn firar ockå jul med oss. Pappan till mina vuxna barn bjuder in sej själv och vi har ett spänt förhållande. Jag tycker att han o de stora barnen kan skapa ett sätt att fira jul utan att jag är den förenande parten, kanske på juldagen. Är det egoistiskt av mej eller är det dags att sätta ner foten.
Birgitta Klang: Jag tycker att du skall prata med honom och berätta hur du känner.
Om du mår dåligt så blir det ju ingen bra jul för någon.
Kanske ni skulle kunna träffas på juldagen istället?
Risken finns ju att han inte kan förstå varför det går bra med pappan till minsta barnet och då måste du vara tydlig även om han blir ledsen.
Birgitta

Björn H: Hej! Jag är en kille på 22 år och rent av avskyr julen. Det är en period då jag mår dåligt, det är så många måsten. Man ska vara social, glad, städa, äta julmat, träffa släkten osv. Jag gillar heller inte att få klappar. Just nu firar jag bara julen för min familjs skull. Vad kan jag göra för att göra den lite bättre, så jag i alla fall kan stå ut?
Linn Heed: Hej Björn! Antingen gör du något riktigt radikalt, och bara gör helt tvärtom, och reser bort, eller gör något annat oväntat, som du tycker om. Utgå ifrån din egen lust, dina känslor och behov. Vill du hellre sitta själv och sätta på en bra film hemma i soffan, på julafton, så varför inte. OM den ensamheten är självvald, så lider inte du, utan om din omgivning blir provocerad så får dom hitta redskap för att förhålla sig till ditt vuxna beslut. Annars går du in i det vanliga julfirandet, men begränsar det hela, genom att sätta en sluttid när du åker hem. För fram önskemålet att dom vuxna inte lämnar klappar till varandra. Ibland kan man göra saker för andra människor, för att det betyder mycket för dom, men om din aversin mot julen är så kraftig, så tycker jag att det verkar mer sunt att stå upp för att du verkligen INTE vill eller har lust. Kramar Linn

kalmariten: Jag e en ensamstående mor med en dotter på 11år Min fråga är hur jag ska gör i jul. Vi ska fira julen hos mina föräld dit oxså mina syskon med fam kommer. Men Jag vill inte fira jul där pga. Att jag å min far inte går ihop, detta har hållit på i många år. Han kritiserar mej mm.mm. Jag har funderat på att låta min dotter få vara där över julen å att jag stannar hemma. Men samtidigt tycker jag det kan kännas mycket tråkigt för min dotter när inte jag är där. Men Jag klarar inte av att vara i samma rum som min far. Han psykar sönder mej grälar skriker,kritiserar mej. Jag står inte ut att ha det på detta viset min dotter mår inte bra av detta. Jag e luttrad eftersom det har hållit på i många år. Men hur ska jag göra för min dotters bästa. Vill att hon ska få en så bra jul som möjligt. förr om åren har vi varit där ihop men det har varit som att sitta på ett "minfält",när smäller det? Nu har det hänt saker mellan mej å far som fick droppen att... Snälla hjälp mej. Tala om hur jag ska göra för att inte min dotter ska må dåligt. Hon tycker redan att det e jobbigt att far å jag alltid ska gräla så fort vi träffas. Vet oxså att han har snackat skit om mej inför min dotter när inte jag har varit i när heten. Min dotter mår mycket dåligt av detta.
Birgitta Klang: Jag tycker du har svaret själv om du känner att din dotter mår dåligt att detta varför skall du utsätta henne för detta.
Antingen väljer du att fira ensam med din dotter eller om hon själv vill att vara själv hos dina föräldrar.
Lycka till

olivia: hej , jag är en tolv årig tjej. Jag har skilda föräldrar. Så jag vet inte vem jag ska vara på julafton. Min mamma vill att jag ska vara hos henne och min pappa vill att jag ska vara hos han . Jag var hos han förra julen . Denna julen vill jag vara hos min mamma och träffa hennes familj. Hur ska jag göra ?
Magnus Sjöström: Detr låter som att du får ta för mycket ansvar i denna fråga. Jag tycker att din föräldrar skall prata med varandra om hur dom skall hantera umgänget med dig på ett för dig bra sätt. Du skall inte behöva välja och därmed välja bort någon av dina föräldrar. Dom skall lösa frågan! Berätta för dem hur det nu blivit för dig!

Jukka: Hon kom som en vind. Har barn sen tidigare. Svepte mig fullkomligt från jordens yta. Kär är en undredrift, jag hade kunnat dö för denna kvinna. Men för två månader sen kom nån slags vardag och hon blev kall. Jag har funnits tillgänglig och är jämstlld hoppas jag men nu har hon svalnat. Vad har hänt? Vågar inte fråga för jag vill inte höra att hon kanske ledsnat.
Linn Heed: Hej Jukka! När vi drabbas av häftig kärlek, passion och förälskelse så kan det kännas så brutalt och hårt att vakna upp till en verklighet som man inte känner igen. Vet inte om det har hänt något specifikt, men försök att prata med henne om att du upplever en förändring och försök att vara nyfiken på vad den känslan av förändring bottnar i. Hon kanske också upplever detsamma och att ni delar den känslan. Det går att fördjupa kärleken och att hitta en fungerande vardag, men inte utan vettig och öppen dialog och kommunikation. Du måste våga, även om rädslan är stor. Att stoppa huvudet i sanden löser inte situationen. Kramar Linn

Hej Ellen! Livet är föränderligt och självklart så förändrar en skilsmässa mycket för dig och dina barn. Även om du känner sig skör och sårbar, och lätt får övergivenhetskänslor, så tror jag att det är viktigt att du tar tag i situationen och ser till att skapa dina "egna" jultraditioner med dina barn. Se det som att du har förmånen att få fira med dina barn. Vad underbart och härligt, så se till att ni gör saker tillsammans som ni tycker är mysiga och roliga. Att skapa egna traditioner går och är en utmaning, men det är viktigt nu att du och dina barn hittar nya sätt. Kramar Linn

Veronica: Första julen som separerad. Pappan till barnen (4 år + 8 månader) förstår inte och tycker att 4 åringen ska bestämman. Hur ska jag få honom att förstå att hon är förliten!
Birgitta Klang: Detta är en jätteviktig fråga för att så litet barn kan inte förstå detta.
Din 4 åring lever här och nu.Om ni frågar vem hon vill fira julen med så kan hon inte förstå vad detta handlar om utan detta är måste ni som vuxna bestämma.
Ett alternativ kan var att dela på dagen en stund med dig och en stund med pappa.
Lycka till

Fellan: Hej! Min familj är påväg från Sverige till Los Angeles där jag bor. På grund av förseningar på flygplatser runt om i världen så kommer de troligtvis inte hit i jul. Jag är djupt olycklig. Är det jag som sätter för stor vikt vid att det är juletid? Jag funderar på att åka till Las Vegas och glömma julen eller stanna och försöka bjuda in mig till något släktevenemang, men jag skulle känna mig så dum. Vad tycker ni jag ska göra?
Magnus Sjöström:

Det låter förstås väldigt tråkigt för dig. Jag tycker att du skall bjuda in dig på det sätt du beskriver och om du berättar om din situation så kommer ingen tycka att du är dum, tvärtom. Kanske kommer denna julen att bli en helt annorlunda och rolig jul med nya oväntade möten!

Sanna: Jag skulle bara vilja ge ett litet tips till alla som har ångest för alla dyra julklappar. En grej man kan göra är att skriva små lappar med namn på alla som kommer att vara med på julfesten. Sen får alla dra en lapp var och på så sätt får alla en julklapp, på samma gång som man bara behöver köpa julklapp till en person. Man kan sätta en budget på tex. 250 kr. På så vis kommer man billigare undan än att man ska köpa till alla. Det viktigaste med julen är ju att få vara tillsammans.
Linn Heed: Hej Sanna! Det var ett mycket bra tips, om man nu alls vill ha det här med julklappar. Jag håller fullt med dig, att det viktigaste under julen är samhörigheten och att man har det trevligt ihop. Att äta gott, att få tid i lugn och ro, det är viktigt. Vissa människor gör också julklappslotteri, där alla köper varsin julklapp och sedan gör man en lek av det hela där man kan byta julkappa med varandra och "sno" julkappar från varandra. Det finns många olika lekfulla varianter på detta, men det kan vara ett kul inslag. Kramar Linn

Mona: Vi är farföräldrar som frågat att få låna våra barnbarn 2 tim dan före julafton för att överlämna julklapparna.Har även köpt teaterbiljett som vi ska gå den 27:e. men vi harej fått svar.Hur ska man göra i detta läge?
Magnus Sjöström: Ring upp och fråga igen. Det låter som ni har en jobbig relation men fortsätt och erbjuda det ni önskar utan att bli anklagande.

Hej Olivia! Tack för att du skriver in och berättar om ditt dilemma. Eftersom du själv vill vara hos din mamma, så tycker jag att du ska våga uttrycka detta. Då blir det ju också jul enligt vartannat år principen. Det finns ingen rättviseprincip, utan jag tycker att det viktigaste är att DU känner efter vad du vill och önskar. Sedan kan dina föräldrar har önskningar och behov, men dom är vuxna och får ta det ansvaret för sig själva. Det är inget ansvar som du ska belastas med som barn. Stå på dig. Stor kram Linn

Frida: Probelem; Min mamma och barnens mormor vill inte ta till sig några nya traditioner det ska vara som det alltid varit. När vi (jag och min syster) försöker stå på oss slutar det alltid med att hon blir jätte ledsen (detta har alltså pågått under flera år). Hur ska vi bete oss mot våran annars så underbar mamma? Det är ju faktiskt barnbarnens jul och inte hennes!
Birgitta Klang: Ibland måste man ju göra folk ledsna även om man inte vill.
Är det viktigt för er att förändra julen så måste ni stå på er. Om det egentligen inte är det så strunta i detta och låt dom få styra.
Lycka till

Monia: Tomtemor =) julklappsfrågor.... ett tips är tärningsspelet...lägg alla paket ni bestämt ett maxpris för på bordet / golvet. ställ er runt om, slå tärningen.... den som får en sexa får välja paket =) sen gör man så vidare tills alla fått vasitt =) ett spännande och garanterat mycket skratt utlovas =)
Linn Heed: Hej Monia! Tack för tipset, det är kul om man vill ha julklappar ändå. Det blir lite skratt och överraskning. Att vuxna kan leka är också ett härligt sätt att vara tillsammans på under julen. Kramar Linn

dåligt samvete?: Hur ska jag tänka? Brukar alltid fira med min syser, hennes familj samt vår mamma. Men har nu blivit tillfrågad att följa med , som resstöd åt lite sjuklig vännina, till hennes dotter utomlands. Hon är deprimerad över att inte ha jobb så hon har råd att åka hem. Dessutom har hon en liten dotter. Tyvärr har hon separerat från pappan. Så nu sitter hon utomlands och kan inte komma hem. Dessutom vill hon att pappan ska ha möjlighet att träffa sin dotter. Nu undrar jag ska jag ha dåligt samvete om jag följer med min väninna?
Magnus Sjöström:

Även om man alltid har gjort på ett visst sätt så måste man inte ha dåligt samveta för att man bryter en tradition. Även om det leder till andras besvikelse så brukar de flesta förstå att allt inte kan vara som det alltid har varit. Kanske kan nya traditioner skapas av att du har modet att bryta ett gammalt mönster!

linn: hej,linn! nu är det jul igen.min bror o jag har nästan alldrig bråkat.det är våra barn( kusiner),som har startat riktig konflikt (pga lånade pengar).men det drabbar alla o vi vuxna mår inte bra av det heller o undviker besök hos varandra också.alla är stålta,inger gör nåt åt det.jag själv mår - ur dåligt!!! vad skall jag göra,det tar på mina kraftet.tack,om du kan ge mig råd? ledsen kvinna glad jul,linn
Linn Heed: Hej! Det är så tråkigt när konflikter hämmar, försvårar och gör det omöjligt. Även om konflikterna inte är direkt mellan dig och din bror, så är det klart att ni starkt berörs av dom. Antingen gör ni rent hus och säger att vi (du och din bror) vill verkligen fira jul tillsammans och alla är välkomna, men villkoret är att konflikterna läggs på is och att julafton kan få vara fridfull. Klarar man inte av detta så behöver man faktiskt inte komma. Eller så firar du med dina barn och din bror med sina, men då stödjer och upprätthåller ni också konflikten. Det är svåra val, men viktiga. Kram Linn

Cina: Nu är Julen nu är julen här, lite mörk och kulen men ändå så kär! Kärlek värme och omtanke behöver alla mer eller mindre och för att det är jul,så behöver man inte sätta alla måsten och ska i fokus, Det viktiga är att innevara ögonblicken och njuta! God Jul och kram önskar Cina!
Linn Heed: Hej Cina! Så kloka ord. Dom värmer och är såååååå sanna. Kram på dig! Linn <3

gabriela: min man och jag separerades i våras (det är en lång historia).Han började umgås med en arbestkollega redan efter ngn vecka.I juli bestämde vi oss att försöka reparera förhållandet (vi har en dotter 23 år som är självständig),vi var fortf gifta och vi älskar varann.Men han slutade inte träffa den andra kvinna som blivit helt förstörd efter beskedet att han ville gjöra slut.Han sa inte heller den verkliga anledningen,att vi är tillsammans igen (men bor fortf isär).För ett par mån sedan kom beskedet att den andra kvinnan väntar barn med min man.Han påstår att det var en olycka,men han tänker ändå erkänna barnet.Påstår också att det är mig han vill leva med.Vår dotter är helt chockad,hon kommer nu till oss för att fira Julen.Men vilken Jul!Jag kan ej fungera normalt längre,tänker bara på hur det kommer att bli när barnet födds.Vad tänkte den kvinna?hon är 36 år,aldrig varit gift,antagligen lätt desperat nu för att skaffa ett barn.Hur hanterar man en sån situation?Jag ville gärna träffa henne,ha ett trepartssamtal,vilket min man tyckte inte om.Han vill inte blanda in henne i vårt liv.Men det är absurt,hon är redan inblandat,för hela livet framöver. Har ni bra råd inför Helgerna?Jag tror inte att vår situation är unik. God JUL!
Magnus Sjöström: Det låter som en omfattande och allvarlig situation som kräver att ni tar hjälp utifrån. Sök hjäp genom kommunens familjerådgivning eller hos en privat par- och familjeterapeut.

sviken: Hej, min dotter är 14månader och hennes pappa har en annan familj med tre äldre barn. Han försvann från mig efter halva graviditeten då vi hängt ihop i 2,5år. Det var sambon som tryckte på när hon fick veta om allt av honom. Jag har länge försökt förklara för honom hur viktigt det är att han träffar och hör av sig till vår dotter trots att hon är så liten för att få bygga upp en relation dem emellan men hans sambo har höga ekonomiska krav på honom och förbjuder honom därför att träffa dottern. Kan jag göra något åt att hon styr honom med järnhand? Det känns ännu mer för jävligt jular och födesedagar.
Birgitta Klang: Hej!
Jag förstår din sorg.Men du skriver inte vad pappan själv vill.
är det bara han sambo som bestämmer?
Skriv ner vad du känner och tycker och be om ett svar.
För visst är det viktigt att din lilla dotter får träffa sin pappa.
Lycka till

Carmen: Hej! För några år sedan bestämde mina vuxna döttrar att vi vuxna inte skulle få några julklappar, bara barnen, dvs mina två barnbarn och min yngsta dotter. Jag gillade inte det men vågar inte säga något emot det. Det är sorgligt att inte få någon julklapp...jag är ju deras mamma! Jag bryr mig inte om penningsvärdet av presenterna, en liten grej som gör att jag känner mig uppskattad skulle göra mig väldigt glad! Nu valde en att fira julen med sin män och barn och den äldsta reste med sin man till Thailand och ska fira jul där. Jag känner mig väldigt ledsen, åsidosatt och oviktig för mina barn.... Förut åt vi julmiddag y mitt stora matbord tillsammans och delade julklapparna och hade det så kul. Ska jag tala om för döttrarna om hur jag upplever detta? Tack och kram
Linn Heed: Hej Carmen! Det är bra att du sätter ord på dina tankar och känslor, och din besvikelse, men du måste också respektera det faktum att din barn är vuxna och skapar sig sina egna traditioner. Dom förändringarna kan såklart kännas hårda och svåra, men du är själv vuxen och måste hitta nya förhållningssätt. Det går, även om det är ett arbete, som förmodligen pågår hela året, inte bara med fokus på julen. Kanske har du några väninnor i liknande situationer, så att ni kan skapa en alternativ jul i glada vänners lag? Sitt inte och deppa utan se det som en möjlighet till förändring. OM du ska ta upp det med dina döttrar, så ställ dig frågan om varför du tar upp det. Om det är för att skuldbelägga, så tycker jag att du ska avstå, men om det är för att du har reflekterat över situationen och är beredd att gå vidare så kan du delge dom dina tankar och känslor. Det hela beror på syftet och hur bearbetat det hela är. Kramar Linn

farmor: Hur berättar föräldrarna till mina snart 3 och 5-åriga barnbarn att dom skall separera.Dom är överens och vill barnens bästa. Orolig farmor
Birgitta Klang: Hej!
Barn förstår mycker mer än vi tror.
På ett enkelt sätt sätter man sig ner och förklarar för barnen att man inte kommer att bo ihop längre men att man älskar sina barn.
Barnen kommer att ställa frågor och det är viktigt att våga säga som det är.
Lycka till Birgitta

Lisa: Hej! Jag och min pappa har ingen kontakt, trots att jag ett flertal gånger försökt att få honom att förstå att jag vill ha honom i mitt liv. Behöver jag ha dåligt samvete över att inte fira jul tillsammans med hans del av släkten? Det känns jobbigt att behöva träffa honom om jag går dit...
Magnus Sjöström: Kanske kan du börja med att möta din pappa på hans villkor även om det inte känns helt rätt för dig. Väl där finns det större möjlighet att hitta till ett sammanhang där du känner dig mera bekväm i umgänget med honom. Kanske kan du besöka honom en liten stund över julen för att han skall förstå att du vill ha honom i ditt liv. Om du tar del av hans liv kanske det kan leda till att han blir nyfiken på ditt!

Camilla: Har en man som vill kalla sig min sambo fast hans kriver sig inte här för att kunna hjäpa sina vuxna barn så det bor i hans lägnhet så de slipper betala räkningar och bo nästan gratis ,jag tycker barnen ska börja ta eget ansvar och att han och jag ska kunna skaffa något gemensamt och få lättare ekonmi vi jobbar heltid båda plus har extra jobb båda .han tycker man ska hjälpa sina barn det tycker jag med men hur mycket och hur länge har själv två barn ja vuxna barn som tar eget ansvar med jobb plugg och bostad.jag älskar honom men detta retar mig och sliter på käsnlorna från min sida måste ett förhållande ta slut pga barnen trots att de är vuxna?mvh
Linn Heed: Hej Camilla! Jag tycker att ni måste kunna hitta ett vuxet och moget sätt att kunna prata om det här problemet. Att ni upplever saker lite olika, och vilka känslor som förknippas med detta. För dig skapar det en irritation som bara växer och för honom så kan det kanske vara överdrivna skuldkänslor som gör att han vill vara "snäll" och curla lite för mycket. Ni måste kunna prata om det här, men sedan är det också att kunna respektera att ni gör olika val, på olika grundvalar. Det är att respektera. Man kan ibland komma till en punkt där man tvingas respektera varandras olikheter, utan att egentligen förstå det hela. Älskar ni varandra så tar ni i er igenom det här, men inte utan dialog. Kramar Linn

Ibland måste man fundera på vad är viktigt för dig?

är det att han älskar dig eller är det att han inte behandlar sina barn som du önskar?
Försök att berätta hur du känner men lyssna även på vad han säger och försök hitta en kompromiss tillsammans.
Lycka till

sviken: Hej, min dotter är 14månader och hennes pappa har en annan familj med tre äldre barn. Han försvann från mig efter halva graviditeten då vi hängt ihop i 2,5år. Det var sambon som tryckte på när hon fick veta om allt av honom. Jag har länge försökt förklara för honom hur viktigt det är att han träffar och hör av sig till vår dotter trots att hon är så liten för att få bygga upp en relation dem emellan men hans sambo har höga ekonomiska krav på honom och förbjuder honom därför att träffa dottern. Kan jag göra något åt att hon styr honom med järnhand? Det känns ännu mer för jävligt jular och födesedagar.
Linn Heed: Du har helt rätt. Din dottter BEHÖVER sin pappa, och en närvarande pappa. Även om han har gått vidare och har en ny familj, så är det så viktigt att han fortsätter att ta sitt föräldraansvar gentemot er dotter. Det låter som att ni kan behöva så kallade samarbetssamtal som kommunen tillhandahåller. Just för att skapa en dialog och komma överens om storhelger, umgänge med mera. Det måste ju ligga i hans eget intresse att ha kontakt med sitt barn. Det kan även behövas att ni går iväg och pratar om er separation, och då finns den kommunala familjerådgivningen till hjälp. Kramar Linn

dåligt samvete?: Undrar hur jag ska tänka? Jag har blivit ombedd att följa med, som resstöd, till lite sjuklig väninna. Hennes dotter bor utomlands och är nu deprimerad över att sitta långt från sina nära och kära här hemma under julen.Ska väl tilläggas att jag känner henne rätt väl också. Har dessutom varit över förut ensam till henne. Hon är arbetslös och har inte ekonomi att komma hem. Dessutom finns en dotter som ska få möjlighet att umgås med sin pappa. Tyvärr är de separerade. Jag ska i vanlig ordning fira med min syster, hennes familj samt min mor. Nu undrar jag om jag gör fel om jag far utomlands? SkAa jag ha dåligt samvete ens över att ens fundera på att åka?
Linn Heed: Lägg det dåliga samvetet på hyllan och följ ditt hjärta. OM du verkligen vill finnas som stöd för din väninna, så tycker jag att du definitivt ska göra det och inte låta dig styras av krav, måsten och traditioner som är bindande. Nej, din syster och din mamma klarar sig alldels utmärkt. Livet är föränderligt och oförutsägbart, så go with the flow och gör det som känns bäst. Kramar Linn

farmor: Hur berättar föräldrarna till mina snart 3 och 5-åriga barnbarn att dom skall separera.Dom är överens och vill barnens bästa. Orolig farmor
Magnus Sjöström:

Det är förstås ett väldigt svårt besked att tala med sina barn om men om dom klarar att göra det tillsammans med ett lugn så kommer det att gå bra. Lita på att det kommer att gå bra!

Herman: Känner mej inte välkommen eller är jag snarstucken? Jag har inte fått någon direkt inbjudan till Juldagsfirande utan att personen hade hört att jag ville vara med och att jag fick komma om jag ville. Laila
Linn Heed: Ta det lugnt och gör ingen stor sak av detta. Du är välkommen, och vill du komma så gå dit. Det finns säkert flera olika förklaringar till varför det blev så här, men lägg ingen energi på detta. Använd kraften i positiv riktning istället. Kramar Linn

sviken: Hej Birgitta Klang, jag fick svar från dig. Jo pappan säger att han gärna vill träffa och betala men att han inte får för sambon. Vi träffades alla tre för första gången i tingsrätteni torsdags pga underhållsfrågan. Han har alla möjligheter i världen att betala mer och träffa henne men både han och advokaten sa att det är sambon som sitter o räknar på allt och bestämmer. Är jag och han maktlösa? Tror dock att han gömmer sig lite bakom allt. Även hans föräldrar bor granne med dem och vet om allt och även hans vuxna syster men ingen vill svara oss.
Birgitta Klang:

jag tycker att du skall skriva till honom och berätta vad du tycker.
Det känns som han är väldigt osäker att stå upp för vad han vill.
Men kämpa på.
Du gör så rätt att stå upp för er dotter.
Kram Birgitta

Tomte: Hej. Många verkar ha problem med släkt och vänner vid jul. Själv har jag firat jul ensam dom senaste 10åren. Jag skulle uppskatta de många ser som problem/obehag med fira jul ihop med nära släkt och vänner.
Birgitta Klang: Hej
Det du beskriver är ju att vi ofta önskar det vi inte har.
En del skulle älska att få var själv, en del skulle göra allt för att få fira jul även med människor vi inte tycker om .
Men det viktiga är att fundera på vad vill jag själv?
Det är en dag på hela året så jag tgycker det är viktigt att släppa kraven.
Birgitta

Sara: God morgon. Jag har en dotter på 15 år, hon bor hos sin pappa på annan ort. Rellationen mellan mej och pappan har aldrig fungerat. Nu är dedt så här att han hela tiden såtter käppar i hjulet för min dotter. Nu är det så att hon ska vara hos mejm och min familj under jul. Jag tyckte att hon hunde ta bussen hem till oss direkt efter skolan på onsdag för att vi ska åka bort på torsdagen. Men det fick hon inte, då måste hon hen till han först och lämna sina betyg och hjälpa till att sätta upp julgrejor i sitt rum. Nu är det så att hon inte ens vill ha julgrejor på rummer eftersom hon inte blir hemma.Det här är bara en av många dumheter han håller på med, han ska ha full koll på henne hela tiden. Vad ska jag göra för att hjälpa henne. Har frågat henne om hon vill prova att bo hos oss ett tag, men hon vågar inte det för sin pappa.
Linn Heed: Hej Sara! Fortsätt prata med din dotter och fånga upp vad hon verkligen vill och känner för. Sedan är hon så pass gammal att hennes tankar och känslor skall tas stor hänsyn till. Sedan behöver du och din fd man tillsammans försöka prata om umgänget och att det förändras i takt med hennes ålder och vilja. Att göra saker smidiga och enkla. Kanske är det så att det fortfarande finns infekterade områden kvar mellan din fd man och dig att lösa, och att det är det som utspelar sig mellan er. Har hon umgänget med sin pappa till en viss dag, så kör på det den här julen, så får du ta upp frågan när det är mindre laddat. Kram och lycka till! Linn

Herman: Känner mej inte välkommen eller är jag snarstucken? Jag har inte fått någon direkt inbjudan till Juldagsfirande utan att personen hade hört att jag ville vara med och att jag fick komma om jag ville. Laila
Birgitta Klang: Hej!
Känn efter vad du vill själv.
Ibland tänker vi inte på hur vi uttrycker oss.
Vill du gå så gå.
Birgitta

Håller med dig helt.
Släpp alla måsten och njut.
Birgitta

Hej Ellen! Det låter som en väldigt jobbig situation för alla er i nätverket. Jag kan förstå att du känner dig sviken av dina nära. Kanske kan du också för dina syskon, så som du gjort i relation till dina föräldrar, beskriva hur du känner. Om du trots detta står inför valet att fira julen tillsammans med dina barn eller tillsammans med din före detta och barnen så gäller det att du känner efter vilket som blir bäst dig och er.

farmor: Hur berättar föräldrarna till mina snart 3 och 5-åriga barnbarn att dom skall separera.Dom är överens och vill barnens bästa. Orolig farmor
Linn Heed: Det bästa är när vuxna är överens, för då kan man lugnt och sansat berätta det tillsammans för barnen och svara på deras frågor. Det handlar just om att behålla lungnet och att förklara på en 3-5 årings nivå, så att barnen kan förstå och känna sig hörda i det som sker. Du som farmor kan vara extra viktig i den känsliga övergången av separation och skilsmässa, genom att vara närvarande och stöttande. Visa att du finns kvar, lika trygg och kärleksfull. Barnen kommer att behöva fasta trygga punkter när livet förändras så mycket, och du är en av dessa viktiga personer. Kramar Linn

Maria: Jag hann inte komma till frågan. Mitt ex vill inte komma hit över julen, ens över en fika, för han anser situationen för laddad mellan oss. Min mamma o alla runt mig tycker det är så dåligt av honom, jag med till viss del, men jag orkar inte kämpa och tjata längre. Hur ska jag tänka? Fortsätta tjata, eller låta honom fira jul med barnen på nyår (enligt schema)? Tyckte vi kunde flexa lite under storhelgerna. Vet inte hur jag kommer att klara isåfall nästa jul utan barnen............
Linn Heed: Du kan såklart inte tvinga honom, utan är hans bestämda känsla att han vill hålla på det upprättade umgänget så kör på det. Situationen är infekterad och laddad och den blir definitivt inte bättre ju mer du tjatar och trycker på. Förklara för din omgivning att du och din ex-man har ett avtal som ni håller på för alla inblandades skull. När man är trygga i sina nya roller, så går det att vara mer flexibel och börja laborera. Nästa jul, är nästa jul. Oroa dig inte över det nu. Ett år är lång tid och det är mycket som kan förändras under den tiden. Ta det lugnt och fira jul med dina barn och njut av det. Kramar Linn

Frida: Hej! Min svärmor har ett otroligt bekräftelsebehov och ingen känsla för att hon lägger sig i och tar sig friheter. När hon kommer och hälsar på tar hon vårt hus i besittning som om det vore hennes eget, städar, tvättar och diskar det hon själv vill och försvarar sin son (min man) gentemot mig. Jag blir ledsen av detta och känner mig kritiserad. Arg blir jag också, för det är mitt hem och inte hennes. Min man förstår inte vad som är problemet. Han förstår inte mina reaktioner. Nu säger han att svärmor är väldigt ledsen för att vi inte firar jul med henne och att det är mitt problem att lösa eftersom jag sagt att jag inte vill fara dit. Jag anser att så länge han står på sin mammas sida kan inte jag lösa detta. Stämningen är alltså rätt spänd mellan min man och mig inför julen. Hur ska jag agera?
Birgitta Klang: Hej!
det är jätteviktigt att du sätter dig med din man och berättar vad du känner.
och framförallt vilken sida han ställer sig på.
Det är ju ni 2 som är familjen och du har rätt att säga till om du blir kränkt av hans mamma
Har du förklarat för din svärmor hur du känner?
Jag vet att det är känsligt men försök.
Lycka till

Hej Frida! Det är varje mans ansvar att i valet mellan sin fru och sin mamma ta sin frus parti. Att vara tydlig i detta är väldigt viktigt för att er relation skall vara bra. Också svärmor kommera att på sikt må bra av detta. Att släppa idén om att styra och ställa i sina vuxna barns liv är självklart väldigt viktigt!

tess: Hej Linn!! Hur ska man göra om man har en man som bestämmer allt om våra barn utan att fråga mig och man ser att lill tösen blir isidosatt av sina systrar. Det är även så här att vi ligger i skilsmässa men bor under samma tak ett litet tag till innan jag flyttar iväg. skall imorgon till tingsrätten och göra upp om barnen och lite annat. Men vad skall man göra ang barnen??
Linn Heed: Hej Tess! Just när är situationen extrem och ni lever under extrema och kaosartade förhållanden. Ta det lugnt och handla inte i affekt. Ni håller på i rättsliga förhandlingar. Låt dom förhandlingarna rulla på och komma till ett resultat. Ibland går tanke och känsla inte hand i hand, utan hamnar i otakt och då blir det svårt att fatta rationella beslut. Ta en sak i taget och även om allting inte blir eller känns perfekt just nu, så måste du ge det hela tid. Tålamod är just nu det som måste finnas. Med tiden utkristalliserar sig saker också, oc hkänslor lugnar ner sig. Så smångom kommer du och din x-man förhoppningsvis att kunna hitta vägar till dialog som gynnar era barn. Kramar Linn

Farmor Mormor: Vi har under alla år haft julafton flera dagar under jul till och med vid trettonhelgen. Man måste kunna vara flexibel och ta hänsyn till andra människor även om man inte älskar dem. Julen är en högtid då alla vapen i olika lägen borde läggas ner det är en fredens högtid och barnens. Lär barnen att det inte skall behövas jäktas under julen. Det går att kompromissa om man inte bara tänker på sig själv. Kramar till alla under julen önskar jag.
Magnus Sjöström: Hej Farmor Mormor
Jag håller helt med dig! God Jul till dig!

Maria: Jag hann inte komma till frågan. Mitt ex vill inte komma hit över julen, ens över en fika, för han anser situationen för laddad mellan oss. Min mamma o alla runt mig tycker det är så dåligt av honom, jag med till viss del, men jag orkar inte kämpa och tjata längre. Hur ska jag tänka? Fortsätta tjata, eller låta honom fira jul med barnen på nyår (enligt schema)? Tyckte vi kunde flexa lite under storhelgerna. Vet inte hur jag kommer att klara isåfall nästa jul utan barnen............
Birgitta Klang: Hej!
Här måste du fundera är det vad du känner .
Om ditt ex inte vill träffa dig måste du acceptera detta.
Tänk på istället på vad som är bäst för barnen.
Om han inte vill flexa vilket är en jättebra ide från dig så låt det bero .
Så länge inte barnen säger något så är det ju OK.
Birgitta

Monika: Gör vi rätt som tillbringar julafton hos vår dotter o hennes man o två barn.Vi har väldigt svårt att tycka om mannen o hans konstiga sätt. Han är alltid sur o skäller på barnen jämt. Dom ska helst sitta på sina rum o vara tysta. Han hjälper aldrig till med julförberedelserna. Han kan sitta o spela dataspel när vi andra plockar fram o gör iordning julbordet. Sen kommer han ut o äter o går sen igen. Eller så sitter han i soffan o ser på tv. Barnen blir ju ledsna om vi inte kommer . O dottern också. Men det är en pina varje år att trippa på tå för att göra eller säga något som är fel.Nu är dottern gravid o ska föda i feb.Hon är naturligtvis trött o behöver vila mycke, men får ingen hjälp med någonting av sin man.Han jobbar oregelbundna tider o ska sova ibland på dagen. då måste vår dotter hålla barnen tysta annars blir pappa jättearg.Flera gånger om året kan han gå o tiga ett par veckor. Då svarar han inte på tilltal o barnen ska smyga.oftast blir det ju en protest så skriker dom istället o stampar i golvet. Då blir han arg på vår dotter som inte kan hålla ordning på ungarna. Vad ska vi göra undrar mormor o morfar
Linn Heed: Er dotter är vuxen och fattar sina egna beslut, vilka ni vare sig ni vill eller inte måste respektera. Men ni kan finnas där för era barnbarn. Närvarande och uppskattande. Visa kärlek och ömhet och var lyhörda för om dom signalerar att det är jobbigt hemma. Det kan bli en ingång till att prata med din dotter om hur dom har det där hemma. Det är lätt att stå utanför och känna sig maktlös och frustrerad, men det är deras liv. Kram och lycka till! Linn

Publicerad 19 dec 2010 10:52