Jag äter alltså mindre snabba kolhydrater än tidigare. Men jag är noga med att inte gå i kloster och helt lägga om matvanorna. Jag har prövat det förut, det slutar bara i katastrof och förbittring.

För det andra har jag börjat gå ca trekvart om dagen. Jag väger så mycket att jag inte kan jogga ens, eftersom det snabbt skulle gå ut över knän och leder. Jag går medvetet ut ganska lätt till en början, för att inte tröttna på alltihop. Det träningsprogram jag fått tycker jag verkar vara väldigt bra. Nästa vecka ska jag börja med stavgång, vilket känns som en kulturrevolution - det är inte riktigt min stil kanske...

Jag är kanske inte personlighetstypen som någonsin kan bli riktigt entusiastisk över att motionera, men det delar jag nog med ganska många. I veckan som kommer fortsätter jag mina snabba promenader och kommer dessutom att hugga en hel del ved. Vedhuggning är roligare än att gå på gym och det suger tag i hela kroppen. Nyhuggen ved doftar dessutom gott.