Nu har Sommar med Ernst 2011 kommit till ända, hur känns det?
– Det känns väldigt skönt och jag är väldigt glad för den här programserien. Det har varit en häftig resa och före- och efterbilderna är dramatiska, säger Ernst till Hemmakanalen.se.

– Det började i slutet av mars när jag började planera för vad vi skulle göra med huset, då fick jag väldigt starka bilder av hur jag ville att det skulle se ut. Sen jobbar man i den riktningen och så blir det som man tänkt - och ändå lite till.

– Jag känner mig modig som tog mig an ett så stort hus, men då gäller det att vara bestämd och tydlig med vad man vill och tro på sin vision och inte vika av hit eller dit.

Velar du aldrig?
– Nej, inte mycket. Då blir det lätt till ett sammelsurium. Jag drar ofta upp en röd linje och sedan tror jag på den idén.

Vet du om att det presenterades en färsk undersökning i Nyhetsmorgon i morse (15 augusti, reds anm) som visar att du kommer på andra plats bland männen när det gäller vilka svenskarna helst vill dejta?
– Nej det visste jag inte. Vem kom etta?

Mikael Persbrandt.
– Ja det kunde man ju anat. Vi har varit kombatanter förr i sådana här typer av listningar. Jag har träffat honom, han är trevlig.

Hur känner du inför resultatet?
– Ja, man kan ju undra hur folk tänker. Om de verkligen känner mig.

Men det kanske handlar om att de gärna vill träffa dig i verkligheten och bara prata?
– Ja, i så fall blir jag smickrad. Och jag tror att vi skulle kunna prata om en massa saker. Det skulle säkert bli en rik kväll. Jag är bra på samtal.

Var drar du gränsen mellan privat och offentligt?
– Det är lite Garbo-syndromet. När jag jobbar, då lånar jag ut mig fullödigt och möter ofta pressen. Men sen åker jag hem och stänger dörren. Jag har inget behov av att synas, jag har ett fullt sprittande liv privat. Och för att vara ärlig när jag är i rutan blir det bättre om jag får slå av en stund. Jag hittar den där på- och av-knappen.

Hur var det att gå från att vara okänd till att vara Ernst med hela svenska folket?
– Det hände ju gradvis och blev inte någon kändischock. Först var jag "torpet", sen blev jag "Ernst", sedan började folk lära sig mitt efternamn och jag blev "Ernst Kirchsteiger" och nu är jag bara "Kirchsteiger" för vissa.

– Att jag blir igenkänd på stan har jag inga problem med. Människan är människans största glädje, man har aldrig så kul som med en annan människa. Och jag älskar att möta människor. Många kommer fram till mig och det får de gärna göra. Jag har ofta ett leende på läpparna när jag går ifrån de mötena, folk är så goa och snälla.

Det finns många bevingade Ernst-citat, vilket är din egen favorit?
– "Varför gå den logiska vägen när man kan gå den spännande vägen?". Om man bara försökte vara logisk och göra rätt hela tiden då skulle man till exempel aldrig våga bli förälskad. Att bli förälskad är ju det mest ologiska. Och då skulle man heller inte kunna tro på att man ska leva resten av livet tillsammans.

Ser du någon gång dig själv i tredje person?
– Ja, det gör jag. Jag har lärt mig att jag är ett varumärke, jag har ju mitt företag "Ernst Kirchsteiger". Vissa undrar om det är en roll jag spelar i teve, men det är det inte.

Nej, jag har hört att du inte ens kör med manus under inspelningarna av sommar och jul med Ernst.
– Nej, alltså jag vet ungefär vad jag ska ha för början, mitt och slut. Men jag tror att det blir mycket närmare teve om man tilltalar tittarna privat utan att ha skrivna ord emellan sig.

I dina videodagböcker har vi sett att det kan bli lite flamsigt under inspelningarna ibland.
– Oj, oj, oj. Vi leker en hel del. Och det är viktigt att man inte låter det vuxna hamna i vägen för en, utan att man får vara barnslig. Och på grund av att vi leker får vi en enklare och rakare kommunikation i teamet. Ett bättre samarbete.

Teres undrar: Vad har du för projekt på gång hemma hos dig?
– Jag har hela tiden projekt på g. Under tiden som vi har spelat in har jag exempelvis gestaltat om trädgården hemma. Folk frågar ofta hur jag orkar. Men sånt här är ju det roligaste jag vet, det är inte jobbigt.

Hinner du med allt - teve, trädgård och familjen?
– Jag är en hemkär person, jag finns alltid i familjens centrum. Alla i familjen vet var jag är. Och jag är en jäkel på att prioritera. Man lär sig vad man tycker om och vilka sammanhang man vill vara i. Det handlar om att göra det man vill göra.

– Och jag tänkter mycket, exempelvis medan jag går där och påtar i trädgården. Jag är allt annat än aningslös.

– Jag ser livet som en fransk fisksoppa. Det har olika ingredienser, men det finns en övre gräns, har man i för mycket av allt blir det bara till en enda grå sörja som smakar illa. Det handlar om att skapa en balans mellan ingredienserna.