Gustav Vasa

Hustru 1: Katarina av Sachsen-Lauenburg - vigda 1531
Dotter till hertig Magnus av Sachen-Lauenburg och Katarina av Braunschweig-Wolffenbüttel. Katarina dog knappt två år efter Erik XIV födelse. Bland Gustav Vasas fiender spred sig ryktet att det var Gustav Vasa själv som under ett raseriutbrott hade slagit ihjäl sin hustru med en silverhammare. Andra uppgifter påstår att hon dog i samband med ett missfall. Inget vet säkert.

Barn:
Erik XIV (1533-1577), kung av Sverige 1560-1568
Erik ansågs liksom sin far och sina halvbröder vara av en misstänksam och kolerisk natur. Han gifte sig 1567 med en flicka av folket som då arbetade i hovet, Karin Månsdotter. Kort därpå tilltog Eriks psykiska ohälsa och i september 1568 fängslas han av sina bröder och sitter inlåst fram till sin död 1577. Enligt legenden blev han förgiftad av ärtsoppa på order av hans bröder och vid en gravöppning på 1950-talet fann man stora mängder arsenik både i kroppen och textilerna . Huruvida det intogs via ärtsoppa är dock oklart.

Hustru 2: Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) - vigda 1536
Ett drygt år efter Katarina av Sachsen-Lauenburgs död gifte Gustav Vasa om sig med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Med henne fick Gustav tio barn, varav åtta överlevde barndomen. Två av hennes söner blev så småningom kungar av Sverige och genom sina döttrars giftermål blev hon stammoder till samtliga Europas kungahus vid början av 1900-talet. Gustav Vasa ska ha tagit hennes bortgång år 1551 mycket hårt.

Barn:
Johan III (1537-1592), kung av Sverige 1568-1592
Johan III gifte sig 1562 med den 11 år äldre polska prinsessan Katarina Jagellonica och senare med Gunilla Johansdotter. Han var beläst, berest och språkkunnig och hovlivet fylldes i renässansanda av böcker, studier, musik och konst. Han förenade sig med sin bror hertig Karl, gjorde i spetsen för adeln uppror mot Erik och efterträdde sin bror på tronen. Möjligen var det på Johans order som Erik förgiftades till döds.

Magnus (1542-1595), hertig av Östergötland
Magnus fick i faderns testamente hela Dalsland och delar av Östergötland, Närke, Småland och Västergötland som hertigdöme. Han var högt begåvad och musikalisk. Efter faderns död bröt emellertid en sinnessjukdom ut 1563. Den blev senare permanent, och från 1574 kunde han inte längre förvalta sitt hertigdöme. Magnus förblev ogift.

Karl IX (1550-1611), riksföreståndare 1599-1604, kung av Sverige 1604-1611
Trädde in på den politiska arenan redan vid arton års ålder när han hjälpte sin bror Johan III att största storebror Erik XIV. Efterträdde sin brorson Sigismund (Johan III:s son med Katarina Jagellonica) på tronen. Karl IX:s kungagärning kan ses som ett typiskt exempel på en machiavellisk furste, han var fullkomligt hänsynslös men samtidigt mycket skicklig. Han efterträddes av sin sjuttonårige son Gustav II Adolf.

Gustavs övriga barn med Margareta:
Katarina (1539-1610), g.m. greve Edzard II av Ostfriesland
Cecilia (1540-1627), g.m. markgreve Kristoffer II av Baden-Rodemachern
Karl Gustavsson (född och död 1544)
Anna (1545-1610), g.m. greve Georg Johan I av Pfalz-Veldenz
Sten Gustavsson (1546-1547)
Sofia (1547-1611), g.m. hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg
Elisabet (1549-1597), g.m. hertig Kristofer av Mecklenburg

Efter Margaretas bortgång gifte Gustav om sig med den 17-åriga Katarina Stenbock. Äktenskapet förblev dock barnlöst.