Man kan bli beroende av socker på samma sätt som man kan fastna i andra droger men gränsen till att vara sockerberoende är hårfin.
- Det är ganska inviduellt. Man brukar prata om tre olika personligheter eller tre oliak förhållningssätt. En normal grupp som aldrig har några problem överhuvudtaget med socker, alkohol etc. Sedan finns det en grupp som kallas för skadligt bruk. Då kanske man har en vit månad efter semestern, godisstopp efter jul, det går lite överstyr men man kan skärpa sig. Den tredje gruppen som jag tillhör, vi är beroende och det går inte att tänka en rationell tanke att nu ska jag skärpa mig utan det är en biokemisk obalans i hjärnan som gör att mitt belöningscentrum är satt satt ur spel. Jag behöver behandling och jobba dagligen med mitt tillfrisknande för att klara av det, säger Gunilla Sahlin.

- Det tog ganska många år innan jag vågade berätta att jag plockade upp godis ur soporna när jag en stund innan bestämt att jag inte ska äta mer socker. Men en stund efteråt tar begäret över, fortsätter hon.