Antalet skrämda vittnen och brottsoffer blivit allt vanligare i Sverige. Förra året gjordes 5 835 polisanmälningar om övergrepp i rättssak, vilket innebär en uppgång från 2010 med över 9 procent.

En av de som vågat vittna, trots hot, är Mathilda Strömberg. I nian vågade hon inte gå till skolan på grund av hoten och blev därför tvungen att undervisas i hemmet.
– Jag vittnade mot några kompisar i en rättegång, sedan blev jag och min pojkvän hotade, berättar Mathilda i Nyhetsmorgon.

Trots detta vek hon sig inte, utan valde att vittna mot dem.
– Jag vill inte leva hela livet med skuldkänslor för att jag inte vittnade, jag ville känna att jag gjorde det rätta. Även fast det varit en tuff tid har jag hela tiden vetat att det är jag som gör rätt.

Johanna Skinnari är utredare på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi gjorde en granskning för ett par år sedan kring otillåten påverkan - vilket är ett vidare begrepp än övergrepp i rättssak. Det innebär vanligen ett subtilt hot - en blick eller en markering och hoten uttalas ofta i samband med det grundbrott man vill dölja. Exempelvis vid ett rån kan rånaren säga ”Du vet vad som händer om du vittnar”. De här hoten är relaterade till olika grupper, framförallt ungdomar, kvinnor som drabbats av relationsvåld och organiserad brottslighet.

Det vanligaste är att man hotar för att skrämmas, utan att syftet är att genomföra det man hotar om, förklarar Johanna.
– Vissa utnyttjar kriminella gruppers gränskapital, det vill säga att det räcker med att man säger att man tillhör en grupp för att det ska uppfattas som ett hot.

Se mer i klippet ovan.