Paragraf 15 b
Inom LVU, lagen om vård av unga, finns en paragraf om vård i enskildhet; paragraf 15 b. Den handlar om att under en begränsad tid hindra en intagen från att träffa andra intagna ungdomar.
Men hur länge kan ett statligt behandlingshem hålla en ungdom separerad från jämnåriga? Kalla fakta har träffat 18-åriga Nathalie som, efter att hon misshandlat personal på behandlingshemmet Brättegården utanför Vänersborg, vårdades enligt paragraf 15 b. Nathalie hölls inlåst i en bostad, där det inte bodde några andra ungdomar och där hennes enda sällskap var personalen.
- Man får sån jävla ångest. Jag grät mig till sömns varje natt. Ibland kunde jag göra sönder hela rummet. Jag låg och skakade i frustration och ångest, säger Nathalie.
Behandlingen är tänkt att pågå under en begränsad tid, vilket i 99,5 procent av fallen handlar om max tre veckor. I Nathalies fall förlängdes dock behandlingen gång på gång - och var till slut uppe i åtta månader.
- Om någon säger att du ska vara inlåst till ett visst datum då fixar man det på ett annat sätt. Men Nathalie hade inget slutdatum. I hennes huvud kunde det här fortgå i princip hur länge som helst, säger Mariette Rötnes, mamma till Nathalie.
Kalla faktas granskning visar att ungdomar som vårdas enligt paragraf 15 b har sämre rättigheter än exempelvis häktade kriminella när det gäller utomhusvistelse och umgänge. Och till skillnad från andra former av frihetsberövande krävs ingen domstolsprövning för att vårda någon i enskildhet.
- Det behövs inte. När det gäller vård- och behandlingsbeslut så har cheferna tillräcklig kompetens. Det ingår i vårt uppdrag, säger Ingvor Gunnarsson, regionchef på Statens institutionsstyrelse, som driver statliga behandlingshem.
Reporter: Magnus Wennerholm
Programledare: Peter Lindgren
Redaktör/redaktionschef: Susanne Edmark
























