Unga med självskadebeteende kan bli bättre av terapi, visar svensk forskning. Men i stället behandlas en del av dem med de allra tynga medicinerna.

Preparaten Stesolid, Sobril och Rohypnol är narkotikaklassade på gatan men dessa medel skrivs ut till en del unga flickor som skär sig.

Flickor får mer lugnande

Samtidigt har det skett en dramatisk ökning av lugnande mediciner i gruppen flickor 16-19 år. Mellan 2000 och 2007 har den dagliga dygnsdosen av så kallade bensodiazepiner ökat med 180 procent, från 47 415 dygnsdoser 2000 till 132 528 dygnsdoser 2007.

Kunde inte sluta skada sig

Matilda Skog är 24 år idag. Hon var bara 14 år när hon fick medicinen Stesolid, ett tugnt lugnande preparat. Hon led då av självmordstankar och lugnade sin ångest genom att rispa sig med rakblad. Även när medicinen inte hjälpte henne fortsatte läkaren att skriva ut mer och mer preparat.

Hon blev så småningom beroende av de narkotikaklassade medicinerna. För att få tag i mer vände hon sig till langare.
– Jag kände sådan förtvivlan och sådan vanmakt och jag visste inte vad jag skulle göra, och jag hade ju provat det tidigare på barnpsyk, säger hon till Kalla fakta.

Ingen terapi

Till slut blev Matilda inlagd på en intensivvårdsavdelning på St. Sigfrids i Växjö. Men hon fick ingen terapi utan i stället testade läkarna olika preparat på henne. Matilda fick medel mot schizofreni, narkotikaklassade lugnande preparat och medicin mot tvångssyndrom på en och samma gång.

Väntade sex år på psykolog

Åsa, som också mådde psykiskt dåligt och skadade sig själv, var inlagd inom psykiatrin i åtta år, bland annat på det numera nedlagda Beckomberga sjukhus utanför Stockholm. Men det dröjde sex år innan hon fick prata med en psykolog för första gången. Då vände det för henne och två år senare, 2003, kunde Åsa släppas.

I dag saknas nationella riktlinjer för hur unga med självskadebeteende bör behandlas och psykiatrin vet ofta inte hur de ska hjälpa ungdomarna.

Reporter: Matilda Uusijärvi
Redaktionschef: Susanne Edmark