Du har beskrivit att du tidigare bara ville åka till Thailand och inte var redo att leta upp din mamma, vad var det som förändrades?
 - Mestadels berodde det på att jag fick barn. Under graviditeten började föräldrakänslorna infinna sig och då började jag fundera mer i och med att jag fick förståelse för hur det kunde kännas att själv lämna bort ett barn. Redan från första dagen skulle det ha varit helt otänkbart att lämna bort min dotter. Och sedan måste ju min biologiska mamma ha brytt sig i och med att hon var med när jag adopterades bort, så jag ville även att hon skulle få reda på att jag mår bra. Det kändes lika viktigt som att träffa henne för min egen skull.

Hur kändes det när du fick veta att du skulle få åka iväg och leta efter din mamma?
 - Det kändes lite som om man hade vunnit på trisslott. Jag tror att alla skickar in lite på skoj, för att man inte vill ha för höga förhoppningar. Man tror ju inte att man ska bli antagen. Så det var en enorm överraskning. Det var först på flygplatsen som jag insåg att jag faktiskt skulle få åka iväg. Jag har ändå gått och tänkt på det sen jag var fem-sex år, och under åren bygger man ju upp någon slags önskan om att få göra det här. Så när det väl blir verklighet så blir det så enormt att det knappt går att beskriva.

Vad hade du för förväntningar inför resan?
 - Självklart ville jag hitta min mamma. Jag hade förberett mig och tänkt på olika möjligheter, som att hon kanske inte vill träffa mig eller att vi kanske inte skulle hitta henne. Oavsett hur det skulle gå så visste jag i alla fall att jag hade gjort min bit. ”Nu gör jag det jag kan” tänkte jag när jag skulle åka. Då skulle jag få ett avslut, då skulle jag i alla fall veta.

Hur kändes det att leta efter någon du inte visste om du skulle hitta?
 - Det är ju väldigt känslomässigt tufft. Det är som en berg- och dalbana. Ibland hade vi inte så mycket att gå på, sen fick man ny information och såg nya möjligheter, och sen kunde man få ett nytt bakslag. Man visste ju aldrig hur en viss ledtråd skulle sluta eller om ett visst besked skulle vara bra eller dåligt.

Trodde du att du skulle få träffa henne?
 - Ja, jag tycker om att se livet från den ljusa sidan, så jag förväntade mig att jag skulle hitta henne. Om man åker med tron att man inte kommer hitta personen, så ska man nog inte åka. Samtidigt ville jag ju inte hoppas för mycket, så jag åkte väl iväg med ett öppet sinne och var nog mottaglig för alla sorters besked.