Det har nu gått sex år sedan Abderazzak Jabri sökte asyl i Sverige. Den då 23-årige Jabri kom till Sverige via Spanien och den 24 oktober 2002 sökte han asyl. I hopp om att få stanna uppgav han att han var från det ockuperade Västsahara.

Moskén under uppsikt av Säpo

I Brandbergenmoskén i Haninge utanför Stockholm hittade Jabri en plats att bo och hjälp att fixa ströjobb. Men moskén var under uppsikt av Säpo och i mars 2004 gjorde Säpo ett tillslag tidigt på morgonen.

– De kom klockan halv sju, krossade fönstren, de kom med pistoler och ficklampor, säger en av Abderazzaks vänner.

Operationen var riktad mot den marockanskfödde svenska medborgaren Moummou, som vid tiden för tillslaget var en av de ledande personerna i Brandbergenmoskén. Abderazzak anhölls också, men anklagades inte för någonting, utan hördes bara upplysningsvis om Moummou. Redan samma kväll friades Moummou från misstankar och både han och Abderazzak släpptes. Han greps och delgavs misstanke om delaktighet i terrorism i utlandet. Redan samma kväll släpptes han och misstankarna lades ner.

"Risk för rikets säkerhet"

I och med det anmälde Säpo Abderazzak som ett säkerhetsärende.
– Ett säkerhetsärende innebär att Säpo avstyrker en ansökan om asyl från en person som säkerhetspolisen anser utgör en risk för rikets säkerhet, säger Abderazzaks offentliga ombud Ahmed Hay Alami.

– Genom sina förhör samlar man namn på personer som funnits i ett nätverk. Det behöver inte betyda att personen som grips är intressant i sig eller misstänkt för något brott, utan den personen är intressant för den sitter inne på namn på andra personer så man kan skapa en uppfattning av vilka som kanske kunde ingått i ett nätverk. På så sätt samlas fler namn och det blir en snöbollseffekt någonstans, säger juristen Anna Wigenmark vid Svenska Helsingforskommittén som bland annat företrätt de två egyptier som avvisades från Bromma flygplats 2001.

"Greps på Wiens flygplats"

Misstankarna fick Jabri att gå under jorden. Men två år senare upptäcktes han på Wiens flygplats, med falskt pass och biljett till Syrien. Och det fick varningsklockorna att börja ringa för Säpo. Syrien är ett känt transitland för dem som är på väg att ansluta till striderna i Irak. Vid den här tiden befann sig dessutom Moummou redan i Irak. Två år senare dödades han av amerikanska styrkor som utpekade honom som aktiv inom al-Qaida.

Själv säger Jabri att han aldrig ens var på väg till Syrien, utan till Spanien där han hoppades kunna bli del av den amnesti som utlysts för illegala invandrare som honom själv. När han försökt fixa en biljett på den svarta marknaden hade den spanska staden Moursia förväxlats som arabiskans Souria.

Inte brottsmisstänkt

Om Jabri skulle till Syrien och jobba, till Irak och kriga eller till Spaniens amnesti vet vi inte. Men svenska säkerhetspolisen var så säkra på sin sak att Jabri hamnade i ett svensk häkte. Han misstänktes aldrig för något brott men skulle bli kvar i häkte i två år, utpekad av Säpo som ett ”hot mot rikets säkerhet”.

– Om du får ett besked att du är klassad som en säkerhetsrisk sen hemlighålls all information om varför du är en säkerhetsrisk och så är det väldigt svårt att försvara sig mot den informationen eller det påståendet helt enkelt, säger Anna Wigenmark, vid Svenska Helsingforskommittén.

Migrationsverket ville stoppa avvisningen

När det blev dags för avvisning till Marocko krävde Migrationsverket att den skulle stoppas eftersom Jabri riskerade tortyr i hemlandet. Men regeringen gick på en annan linje och klockan 04:00 den 4 augusti i år hämtades Jabri Abderazzak på Kronobergshäktet. Tillsammans med poliser från Säpo flögs han till Casablanca. På flygplatsen överlämnade Säpo Jabri direkt till marockansk polis, trots regeringens försäkringar om att han var ointressant för marockanska myndigheter. Han fördes han till en av säkerhetstjänstens hemliga förhörsanläggningar. Senare förflyttades han till ett annat fängelse och på telefon därifrån berättar Jabri om behandlingen i förhörsanläggningen:

"De torterar oss"

– De har slagit mig tills de tröttna. Man tvingas ta av sig kläderna och sätta sig ner på glasflaskor. Det torterar oss. Det är helvetet på jorden, säger han.

Att fångar torteras där bekräftas bland annat i en rapport från Human Right Watch.

Enligt lag är det förbjudet att avvisa en person till ett land där han eller hon riskerar att utsättas tortyr.

"Sverige borde vetat att risken fanns"

– Sverige borde ha vetat att det fanns en risk att han skulle bli torterad eller utsatt för grym och omänsklig behandling om han utvisas, konstaterar Wigenmark.

Reporter: Gustav Fridolin
Foto/redigering: Staffan Ahlström
Kompletterande foto: Fredrik Kron, Jacek Machula
Redaktionschef: Johan Åsard