Få vårdfall tas upp i domstol
En allmän domstol kan pröva ärenden som rör vårdskador. Men att så sker är mycket ovanligt. Här är en lista på vårdfall under senare år.
Fråga
Bör vanliga domstolar avgöra vårdskadeärenden?
Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) måste enligt lag göra åtalsanmälningar om sjukvårdspersonal har begått ett brott som pekar på fängelsestraff. En allmän domstol kan nämligen pröva ärenden som rör vårdskador. Men att så sker är mycket ovanligt. När en civil domstol prövar vårdärenden handlar det oftast om att anhöriga eller patienter gjort anmälan.
HSAN gör åtalsanmälningar en gång per decennium
Att HSAN fattar beslut om att göra åtalsanmälningar är mycket ovanligt.
– Det sker någon gång vart tionde år, säger Bo Örneryd, kanslichef på HSAN.
2006 gör dock HSAN någonting mycket ovanligt. När nämnden är på väg att fatta beslut i ett ärende som rör en specialistläkare som tagit bort ett livsnödvändigt läkemedel på en kvinna som led av bristande sköldkörtelfunktion, vill flera av nämndens ledamöter ge läkaren disciplinpåföljden varning. Majoriteten vill dock ta ärendet vidare till en allmän domstol – vilket också sker.
Men vice chefsåklagaren lägger ned förundersökningen på grund av bristande bevisning. Enligt de gällande reglerna måste då även HSAN lägga ner ärendet och läkaren slipper samtidigt en varning.
Socialstyrelsen vänder sig inte heller till domstol
Inte heller Socialstyrelsen är särskilt flitiga med att få en domstol att titta på ärenden. Om man får tro Socialstyrelsen har inte en enda legitimerad läkare eller sjuksköterska felbehandlat patienter så till den grad att fallet bör tas upp i domstol.
De tio åtalsanmälningar som myndigheten har gjort mellan 2005 och 2007 är fall som handlar om personer som använder sig att titeln läkare, trots att de inte har det yrket, alternativt handlar fallen om sjuksköterskor som stjäl medicin.
Vårdrättegångar under senare år:
1982. En sjuksköterska döms i tingsrätten till villkorlig dom för vållande till annans död.Bakgrund: Tre patienter avled på Linköpings regionsjukhus till följd av för låg halt av saltkoncentrat i utrustningen.
1992. En läkare och sjuksköterska döms i tingsrätten för vållande av kroppsskada och får 100 dagsböter vardera.
Bakgrund: En bebis i Stockholm har fått en 25 gånger för stark koksaltlösning i samband med röntgen. Hon fick allvarliga men för resten av livet.
1993. En sjuksköterska döms i tingsrätten, men frias senare i Svea hovrätt.
Bakgrund: En 82-årig kvinna avlider på Danderyds sjukhus sedan luft kommit in i hennes blodomlopp i samband med dialys.
1993. En läkare döms till 30 000 kronor i böter. Läkaren överklagar domen till Svea hovrätt.
Bakgrund: En 25-årig man blev tvångsintagen på en psykiatrisk klinik utan att ha blivit undersökt. Mannen hade aldrig haft psykiska problem och skrevs ut nästa dag.
1995. En läkare döms av Karlshamns tingsrätt för vållande till kroppsskada. Straffet blir dagsböter och skadestånd.
Bakgrund: En äldre kvinna blev bryskt behandlad av en stressad läkare under en röntgenundersökning.
1996. En läkare döms av Borås tingsrätt till villkorlig dom för oaktsamhet.
Bakgrund: En åttaårig cancersjuk pojke dog efter att ha fått fel medicin.
2000. En läkare döms i Skellefteå tingsrätt för vållande till annans död. Läkaren anses också ha varit för passiv i återupplivningsförsöken av patienten. Straffet blir villkorlig dom och böter.
Bakgrund: En 51-årig kvinna från Skellefteå dog efter att ha fått en spruta med bedövningsmedel mot sin migrän.
2001. En läkare åtalas men frias senare.
Bakgrund: En pojke dog i samband med omskärelse.
2003. En distriktsläkare och en sjuksköterska åtalas för misshandel alternativt vållande till kroppsskada eller sjukdom efter misstänkt vanvård. De frias senare av en oenig tingsrätt.
Bakgrund: En 72-årig dement kvinna har fått skador på ett äldreboende i Landskrona.
2004. En läkare döms i Göteborgs tingsrätt för vållande till annans död.
Bakgrund: En 19-årig man som förts till sjukhus för att ha försökt ta sitt liv skrivs ut av en läkare och begår därefter självmord.
2006. En sjuksköterskan döms av Högsta domstolen till villkorlig dom för vållande till annans död samt dagsböter.
Bakgrund: 2002 förväxlade en sjukköterska två flaskor med kramplösande medel. Följden blev att en tre månaders bebis på sjukhuset i Kalmar fick en tio gånger för stor dos och dog. 2003 dömdes sjuksköterskan i tingsrätten, hon fälldes sedan i Göta hovrätten och slutligen i Högsta domstolen.
2008. En 51-årig Lundaläkare döms i hovrätten för "framkallande av fara för annan". Läkaren friades i tingsrätten, men döms till 80 dagsböter à 200 kronor av hovrätten.
Bakgrund: En manlig patient får sin blodcirkulation avstängd i nästan två timmar under en operation. Patienten får svåra hjärnskador och avlider senare.
Rattfull hjärtkirurg
- Socialstyrelsen: "Inte effektivt med varningar"
- Få blir av med leget
- Fråga - Bör vanliga domstolar avgöra i vårdskadeärenden?
- Var tredje timme dör någon av misstag i sjukvården
- När ska en läkare bli av med legitimationen?
- Så gör du för att kräva ersättning
- Fler får ekonomisk ersättning
- Kalla fakta del 7 - Hjärtkirurg greps för rattfylla
- Så anmäler du läkaren
- Vårdrättegångar under senare år:
- "Kräv alkotest i operationssalen!"
- Ny kontroll kan stoppa fulla läkare
- Göran Hägglund vill ha nollvision
- Rattfull läkare får jobba vidare
- Vanligaste felbehandlingarna
- Här jobbar läkarna med flest varningar
- Chefläkare: ”Hierarkier på sjukhus orsakar vårdskador”
- Läkare greps rattfull på väg till operation























