Carl-Fredrik Schilde är 40 år och född och uppvuxen i Dalarna. Nu bor han med sin fru och hennes 17-åriga son i Saltsjö-Boo utanför Stockholm.

När han var 35 år fick han veta att den man han hela livet betraktat som sin far, inte var det.

– Det var min pappa som berättade det för mig. Jag vete sjutton varför han gjorde det just då egentligen. Han kände väl att han hade skjutit på det i några år... säger Carl-Fredrik och skrattar.

Har sina rötter i Tyskland

I stället visade det sig att han riktiga pappa var en tysk man som Carl-Fredriks mamma hade en kort romans med i Hamburg i slutet på sextiotalet. Beskedet kom som en total chock.

– Första reaktionen var mest att pappa här hemma ändå är min pappa. Men sedan började jag känna mig mer nyfiken och insåg att jag inte ville vakna upp en dag och upptäcka att det är för sent. Jag måste göra det nu och inte när jag själv är 60 år gammal. Tiden är helt enkelt rätt.

Carl-Fredrik har gjort några egna försök att hitta sin biologiske pappa. Han vet namnet och har ett tyskt faderskapsbevis med en gammal adress. Men hittills har sökandet inte givit något resultat.

– Jag har inte letat infernaliskt direkt utan har haft fullt upp i yrkeslivet de senaste åren. Jag har hela tiden tänkt på det men inte vetat vad jag ska göra åt det. Jag har tagit hjälp av släktingar i Tyskland men inte lyckats hitta någonting att gå vidare med.

– Eftersom jag inte har vetat om detta sedan jag var liten, och eftersom jag faktiskt har haft en pappa, har det inte känts som någonting jag måste göra. Jag har aldrig behövt ersätta något.

Vill ha bild av pappa

Men nu har Carl-Fredrik bestämt sig för att ge det ett riktigt försök att försöka hitta sina rötter. Han vill veta vem som är hans biologiska pappa och om han fortfarande är i livet.

– Egentligen vill jag mest ha en bild av honom men ju närmare resan jag kommer desto mer börjar jag fundera kring familjen och hur det skulle vara att prata med honom.