Resan går till barndomsmiljöerna i portugisiska Lissabon. Här levde Sando under sina första 20 månader.

Men han är uppvuxen i Linköping, i en stor familj med fem barn. Två av syskonen är också adopterade, två är föräldrarnas biologiska barn.

– Att jag är adopterad är ingenting jag går omkring och tänker på konstant. Men självklart har det alltid funnits med i bakhuvudet och jag har funderat på vad som hände med mamma och varför jag blev bortlämnad som liten, säger Sandro Frennesson , som i dag bor i Uppsala där han pluggar.

– Eftersom jag har en massa papper hemma med information om adoptionen har jag gått igenom det som står. Stundtals har jag tänkt mer på det än andra gånger. Mamma lämnade bort mig för att hon var fattig och hade det svårt av andra orsaker. Det är ungefär det jag vet. Och jag har nöjt mig med det och inte hoppats på några andra insikter.

Sandro vill veta om sitt ursprung

Men det är för att ta reda på sanningen om vad som hände, och för att få se på, hålla i och känna doften av mamma som han nu tillsammans med Spårlöst åker tillbaka till födelsestaden.

Sandro vill få svar på frågor som vem är jag, var kommer jag i från, och vem var jag från allra första början.

– Det skulle självklart vara jätteroligt att få träffa henne. Men jag fungerar så att jag inte vill bygga upp några förhoppningar för att slippa bli besviken och sårad om det inte blir något.

– Djupt inne önskar jag förstås att jag ska få träffa mamma. Det är ju därför jag åker. Men det är svårt att få någon tydlig fantasi av ett möte, det är för surrealistiskt för att jag ska kunna föreställa mig.