Så lika är Robinson och Lost

Varje Robinson-säsong har sin verkliga överlevnadskonstnär. Det har varit Martin Sourra , Kent Larsen och andra, ofta norrländska, män med genuina kunskaper om djur och natur.

Årets motsvarighet är utan tvekan finlandsvensken Jarmo , som helt orädd går på upptäckarexpeditioner i djungeln och tar för sig av vad omgivningen ger. Han går sin egen väg och viker inte från sin egen övertygelse, men är samtidigt intresserad av och generös mot de andra gruppmedlemmarna när de närmar sig honom.

Jarmo är verkligen en klockren John Locke . De är i samma ålder och har påfallande lika, muskulösa kroppar. Dessutom delar de ett nästan zen-likt, harmoniskt men grubblande lugn.

Smålänningen Christian gick tidigt ut med att han planerar för fem öråd framåt. Han verkar se Robinson-livet som ett schackspel där framgången är helt beroende av hur väl man förutser framtida slag. Att ligga steget före och se händelserna i ett vidare perspektiv är en överlevnadsstrategi.

På samma sätt ser ”De andras” ledare Benjamin Linus alltid samband och sammanhang som är dolda för andra. Han är hal, manipulativ och rent av kallsinnig, och har offrat sina allra närmaste för egna syften.

Han är impopulär men inte allt igenom osympatisk, och har på senare tid faktiskt närmat sig och accepterats av den övriga gruppen. Med Christian blir det kanske tvärtom?

Från första avsnittet har Kate varit en av överlevargruppens förgrundsgestalter. Genom att vara vältränad, vältalig och orädd vann hon de traditionella alfahannarnas respekt. Det är hon som gått i täten under upptäckarexpeditioner och konfrontationer med fientliga grupper.

På samma sätt ser de tuffa Robinson-grabbarna på kamouflageklädda Angela som en fysisk jämlike – och därmed som faktiskt jämlike. Särskilt den vältränade Rafael , som har kämpat mot Angela i två jämna tävlingar, är imponerad av henne. På öde öar är tuffhet och stenhård fysik det enda som räknas.

De är båda blonda, opolerat vackra och ett slags alternativa ledare. James ”Sawyer” Ford gick länge för sig själv. Han delade sällan Jacks åsikter och har flera gånger bokstavligen gått sin egen väg in i djungeln när majoriteten har bestämt sig för något annat. Ibland har han fått med sig delar av gruppen och hamnat i opposition med majoriteten.

Efter att Erik Blomqvist gjorde bort sig i laguppdelningstävlingen var besvikelsen stor i det förlorande laget, men som den naturliga ledaren samlade han gruppen och kunde vända frustrationen till en enande kraft.

Men det finns också betydande skillnader mellan honom och Sawyer – han är inte alls lika otrevlig, kantig och grinig som sin like på Lost-ön.

Vissa passar i vildmarken, under bar himmel och utan bekvämligheter. En del trivs till och med bättre där än någon annanstans.

Men det finns också de som knappt har lämnat staden och som aldrig har behövt lära sig något om vilka växter som är giftiga eller inte, vilka djur man ska passa sig för eller hur man på andra sätt kan tyda naturen.

Sådana är innebandyinstruktören Erik Rydberg och stor stark- och skinnjacke-rockern Charlie . De är tunna, lite gnälliga och bekväma. Helt ensamma skulle de gå under omedelbart. Som tur är har de sina vänner intill sig.

Shannon var Lost-öns Paris Hilton . Hon har beskrivits som självisk, bortskämd, fåfäng och fånig, och upphovsmännen själva såg henne som seriens bitch.

Innan hon dog på ön spenderade hon tiden med att sola på stranden och låta intresserade grabbar sköta praktiska sysslor åt henne.

Och vid ett första ögonkast liknar väl Mika henne en hel del, med sitt vita pärlhalsband och välartade sätt att prata, mitt i gyttjeträsket?

Jack är neurokirurg och Lidingö-killen Lukas arbetar på en ortopedklinik. De unga och snygga läkarna delar dessutom ett intresse för jogging.

Som män av vetenskapen är både Lukas och Jack logiskt resonerande, med lösningar på de gemensamma problemen i gruppen. De visar tydliga ledaregenskaper och har stor respekt bland de andra.

Båda två är goda och hjälpsamma utan baktankar, utan att för den saken vara godtrogna.

Det mest uppenbara först: utseendet. Ögonen, det mörka halvlånga, lockiga håret och den svarta skäggstubben. Men det är inte bara ytan som förenar Ranjit Roy och Sayid Jarrah .

I Robinson-sajtens bildspel med fotografier från Ranjits vardagsliv föreställer åtta av elva bilder ”Raj-Raj”, som Beatrice kallade honom, tillsammans med fiskar, fåglar och större djur som han har fångat och fällt. Sayid kan som vi vet ta livet av vad som helst och är överlevargruppens främsta krigare och jägare.

Skillnaden är möjligen att den ene har jakt och fiske som sina största fritidsintressen medan den andre är en hårt skolad elitsoldat.

Hugo ”Hurley” Reyes är tittarnas karaktär i Lost. Han är inte från Sydkorea, han är inte supersnygg, han är inte superstark, han kan inte döda med händerna och han är lagom feg. Ungefär som vi alla andra, alltså.

Hurley går omkring på ön och betraktar omgivningen och de andra karaktärerna åt oss, samtidigt som han försöker få livet att fungera mellan motgångar och prövningar.

Mohikanfriserade Erik Billing fungerar lite på samma sätt i Robinson. I intervjusekvenserna från djungeln sammanfattar han vad vi tänker eller kanske inte redan har noterat. Han är vår kompis, känns det som. Vår man på ön.