Rose-Marie: Hur länge har du funderat över att uppsöka din biologiska mamma?
Martina: Jag har tänkt på det sen jag var 8-9 år gammal, men det blev en riktigt dröm vid 11-12 års ålder.

Jaqline: Du verkar vara en otroligt stark tjej, har du läst spanska?
Martina: Ja det har jag men jag lär mig långsamt, ska kolla ifall det finns snabbkurser under sommaren.

Ulrika: Hur länge var du i Colombia? Din mamma måste vara så vacker och klok dotter (känner dig inte men du verkar vara väldigt mogen och klok för din ålder)! Önskar dig lycka till med allt!!!!!
Martina: Hej jag var i Colombia i 6 dagar, Min mamma (Annika) var världens vackraste människa.

Anna: Grattis till att du hitta din biologiska mamma. Jag kollade med min mamma å vi grät hela tiden. : ) Hur håller du kontakt med din "nya" familj nu? hur känns det såhär efter?
Martina: Tack jag håller kontakten via mail nästan varje dag, fast nu blir det lättare med Facebook och så. Det känns skönt all nervositet har släppt..

Zandra: Hej Jag är en tjej på 24 år som e adopterad från colombia! Funderar på att åka dit . hur var det‘???? så avundsjuk på ett bra sätt. kram
Martina: Det var/är ett otroligt vackert land och i min mening inte alls så "farligt", men vi hade ju med oss guiden hela tiden. Åk dit och se landet, men ta med dig din familj.

Yineth: Hej! Min situation är precis som din, adopterad från Colombia för 21 år sen: Min adoptivmamma dog när jag var 12 och på senare tid har jag tänkt och drömt det du gjorde. Min undran är om jag liknar ngn där ute i världen. Fick du svar på alla dina tankar och frågor? Hur var det att komma till Colombia? Starkt av dig!! :)
Martina: Det var underbart att komma till Colombia det är otroligt vackert. Ja jag fick många svar och det bästa är att jag kan fortsätta få svar. Vet att det inte hjälper men beklagar din sorg.

Niklas Ågren: Hej Martina ! vad var det första du kände när du träffade din mamma ? kram Niklas
Martina: När jag träffade min biologiska mamma var mina första tankar att hon var söt och kort och att hon luktade som en mormor. Hehe

Carla: Hej!Martina hur många känslor hade du när du skulle träffa din riktiga mamma?Vill gärna ha svar!=)
Martina: När jag träffade min biologiska mamma tänkte jag alla möjliga känslor, glädje, nervositet, roligt, förväntansfull etc.

Annika: Du verkade så glad över att ha hittat din mamma, så jag undrar om du har kontakten med henne och dina syskon, och om du ångrar någonting? Du verkade underbart söt och positiv hela resan igenom sökandet. Önskar dig allt väl.
Martina: Hej tack så mycket. Jag har kontakt nästan varje dag med alla. Nej jag ångrar ingenting det var en dröm.

natalie: hur länge visste du om att du var adopterad? vilken ålder? mvh natalie från helsingborg
Martina: Jag fattade det först när jag var 7 år. Lite sent men sån är jag.

Peter: Hejsan, va roligt att du till slut hittade din lilla mamma, Grattis ,skulle du inte viljat stannat längre..
Martina: Hej tack så mycket. Det kändes alldeles lagom att vara där i 6 dagar, fast nästa gång blir det nog längre. Då är ju pappa, min sambo, syster och bror med.

Carla: Tyckte du att hon var lik dig?
Martina: Hej ja jag tyckte min biologiska mamma var lik mig, ögonen, munnen och håret och även temperamentet visade det sig, hehe.

Jennie: Vart berörd när jag såg programet så tårarna rann här också! Hur känns det såhär i efterhand när du fått smälta allt? Har ni fortfarande kontakt med varandra?
Martina: Hej, jag har precis börjat smälta allt det blir lättare nu när jag kan prata om det. Ja vi har nästan daglig kontakt med varandra så det känns jätte bra.

cecilia: Hela min familj tycker att du va helt underbar. Vilka känslor du visade ,vi kan bara säga tack,tack . För att du gör spårlöst till de program de ska vara. Hoppas att du håller kontakten med din "nya" familj ?
Martina: Hej tack så jätte mycket det värmer. Jag håller kontakten med de biologiska rötterna.

Sandra: Du är väldigt söt måste jag säga. Nu till frågan, har du träffat din mamma och systrar något mer efter programmet?
Martina: Hej tack så mycket. Jag har inte träffat de biologiska rötterna något mer. Fast vi träffade dagen efter och åt mat tillsammans och fikade och umgicks hela dagen.

Mustafa: Hejsan, jag blev ganska glad för din skull att du hittade din mamma och syskon, men fick du någon information om din pappa? vore kul med svar.
Martina: Hej tyvärr fick jag ingen info om min biologiska pappa, de tror/misstänker att han är död. Tänkte fråga om detta senare när min kontakt med de biologiska rötterna har blivit starkre

Camilo: Hej! Jag heter Camilo och jag kommer också från Colombia, jag har bott på samma barnhem som du gjorde, fana, hur var det där idag?
Martina: De har bytt ställe från det att jag var född (1986). Nu hade de större och finare lokaler med mycket utrymme för barnen. Dock sorligt att se när barnen skriker i barnsängarna och inte får någon uppmärksamhet. Men ansvarig för barnhemmet är otroligt trevlig och hjälpsam.

Maria: All lycka till dig! :) Har du någon blogg eller liknande? KRAM!!
Martina: Tack, tyvärr är jag inte så bra på att uttrycka mig i text så tyvärr.

Anna: Vad fick du veta om din biologiska pappa?
Martina: Hej ner tyvärr fick jag inte reda på någon information om min biologiska pappa. Skall undersöka detta senare när jag har fått en starkare relation till de andra biologiska rötterna.

camilla: fick du veta anledningen till varför hon valde att adoptera bort dig? såg avsnittet och det va himla berörande!
Martina: Hej min biologiska mamma valde att adoptera bort mig pga pengar och relationen till hennes föräldrar.

Paul: Din biologiska mamma är väldigt varm,tycker du att du är som henne?
Martina: Hej nja kanske lite lik min biologiska mamma temperament vi är båda varmblodiga.

Tuba: vem gjorde så att anmälde till programmet spårlöst? tusentals kramar Tuba
Martina: Hej det var mitt eget beslut, men med hjälp av min fästman och svärmor så formulerade vi en bra ansökan.

Helén: Hej, fick uppfattningen att din biologiska mamma inte berättat om att att hon fött dej, visste inte din lillasyster inte någonting förrän du dök upp? All världens lycka önskas dej, kram....
Martina: Hej min biologiska mamma valde att inte berätta för någon då hon skämdes för sitt beslut, detta var min uppfattning av det hela.

ida jonsson: Varför lämnades du bort egentligen?
Martina: Pga pengarproblem och relationen till luz föräldrar. Denna var inte bra hon började jobba tidigt i livet vid typ 11 års ålder och sen blev hon gravid gånger två och då räckte inte pengarna till.

Andre Lindahl: hej ville säga tack, till att du tog modet o gjorde rätt beslut.. det beröde oss alla här i soffan.., tårar ran.. Vet du när du vill/ska åka dit igen?? kram Andre Lindahl
Martina: Hej andré inte igår, Jo jag ska dit igen nästa år med farsan, jens, bettan och mikael. Ska bli otroligt roligt.

Helena: När har du tänkt att åka tillbacka och träffa din "mamma" igen?
Martina: Hej jo jag ska tillbaka nästa år med min familj så det ska bli otroligt kul.

Anders: Hur hade din biologiska mamma det idag ? Tack för ett jättefint program !!
Martina: Hej min biologiska har det jätte bra hon är gift och lever ett relativt bra liv. Så det är jag jätteglad för.

Ann: har du någonsin känt dig ovälkommen i Sverige? Jag har känt av kommentarer i min omgivning, vad är dina upplevelser?
Martina: Hej nej det har jag absolut inte gjort, ibland stirrar folk men det är inget jag har tänkt på direkt. Sorry för att du har upplevt detta, det är svår situation.

filip: hej martina jag heter filip och jag är född i colombia och undrar hur lång tid det tog att hitta din mamma
Martina: Hej filip det tog ungefär 5 dagar så det var inte en sån lång väntan.

Johannes: Hola! Grattis Martina. Jag grät när jag såg dig återförenas med din mamma. Hur bra är din spanska? Kommer du att läsa mer spanska nu när du har kontakt med dina släktingar?
Martina: Jag är tyvärr inte så bra på spanska men jag och min pappa har pratat om att börja läsa tillsammans så det ska nog bli bra i slutändan

Emelie: Hur längesen var det din mamma hade jobbat som hembiträde och barnflicka hos den kvinnan som ni uppsökte?
Martina: Hej min biologiska mamma jobbade hos henne (Maria) för ungefär 21 år sedan tror jag

Robin: Hej! Väldigt modigt av dig att göra detta! Hur kändes det att träffa dina syskon? Var det lika viktigt som att träffa din mamma?
Martina: Hej att träffa alla biologiska rötter som finns är viktigt för att kunna få svar på så många frågor som möjligt.

malin: Åh gud så rörd jag blev! Hur många syskon har du här i sverige?
Martina: Hej jag har 2 syskon en storebror och en lillasyster.

Rakel: Hur tog dina syskon vetskapen om din existens?
Martina: Min biologiska syskon tog det som en chock de blev nog lite fundersamma över Luz beslut.

marco: Är också från adopterad från colombia har länge tänkt på att söka upp min biologiska mamma undrar fall du kan ge mig tips med att söka upp namn och imformation ???
Martina: Hej jag har funderat på detta sedan jag var ialla fall 9 år. Mitt tips är att kontakta barnhemmet och polisen då de har mest tillgång till information.

Ericka Nilsson: Martina Pratade du med din adoptiv mamma när hon lever att du vill träffa din biologiska mamma ?
Martina: Hej jag och min mamma pratade om denna resan många gånger. Det var ett gemensamt mål för henne och mig. Även min far tycker detsamma.

Dan: Vad säger din familj i Sverige om att du sökt och funnit dina rötter? Du verkar var a en kanon tjej! All lycka och stor kram!
Martina: Hej min familj tycker att det var roligt att jag gjorde detta och de är glada för min skull. De stöttar mig i detta beslut och vi har alltid pratat öppet om denna fråga.

Martina: Hej allesammans jag vill tacka för alla fina ord och frågor som ni ställt ikväll. Denna resa skulle inte vara möjlig utan To the Moon så jag vill tacka dem för att det har gjort detta möjligt för mig. Tack för att ni har titta och finner ett intresse för ett väldigt intressant ämne (adopterade barn). Denna upplevelse har gjort mitt liv rikare. Kramar Martina