Håkan: Ord förändras radikalt med tiden, nästan till raka motsatsen. Ex. "Häftig" och nu på senare tid "Grym". "Du är så Grym"= Du är så bra. Varför tror du man väljer redan befintliga ord som redan har/haft en betydelse?
Lars-Gunnar: Inte så lätt att veta.Ofta tar manett ord med stark negativ laddning och använder det förstärkande,till exempel "hemskt bra", "grymt bra". I nästastegkan ordet ibland börja användas självständigt: han är grym. Hälsn. LGA

Maria: Hur säger/skriver man att "ett lejon är rädd(t)"? Ett räddt barn? Samma sak när du ska använda "lat". Tacksam för svar! mvh Maria
Lars-Gunnar: Enkelt att svara: enlucka i systemet. Man kan säga ett skrämt barn men inte ett rätt barn. Det spelar nog in att ordet "rätt" finns i enhelt annan betydelse. Hälsning/LGA

Ludvig: Jag tänkte fråga en fråga om "mej" och "dej" samt "mejl" är det okej att man skriver just det, om man skriver ett arbete på universitetsnivå?
Lars-Gunnar: Jag skulle vilja påstå att reglerna för hur man skriver arbeten på universitetsnivå är desamma om för dagstidningar. I så fall ska man skriva "mig" och "dig". Mail, mejl och e-post kan vi bråka om ett ta till. Det finns ingen norm som har hunnit sätta sig riktigt. Hälsning/LGA

Helen: Hej! Tycker du att det är rätt eller fel att börja en mening med och? Jag hade en lärare på högstadiet som tyckte att det var tillåtet. På gymnasiet hade jag sedan en lärare som ansåg att detta var fel. Till saken hör kanske att gymnasieläraren var äldre. JAg tycker själv att det i vissa fall passar att börja en mening med och, även om det "ursprungligen" är tänkt annorlunda ....
Lars-Gunnar: Klart att det är tillåtet. Om kollegan envisas ber du honom/henne visa var det står att man inte får börja meningar med "och" och "men". Det ärinte lätt att hitta den regeln. Ett annat argumentär att slå upp Bibeln. På varje sida är det ett ord om börjar fler meningar ännågot annat,nämligen "och". Kan Bibeln, så kan väl du. Hälsn/LGA

Amanda: appropå "man eller jag", kan "man" inte bara börja säga "en" istället, könsneutralt!
Lars-Gunnar: Hmm, kul förslag! Kruxet är förstås att de flesta i landet nog uppfattar "en" som subjekt som en vardaglig och dialektal form. Därför är det antagligen ingen vits at försöka. Hälsn/LGA

Örjan: Hej. Jag igen. Varför kan man inte komparera så här: Få, färre färst?
Lars-Gunnar: Det har varit en konstig lucka i språket och är det väl fortfrande. Jag kan glädja dig med att den senaste upplagan av SAOL har med färst. Lösningen är väl annars att helt enkelt använda ordet. Det är dumt att/om det inte finns. Hälsn/LGA

Ammi: I förskolan idag lär sig barnen lite engelska. Kandet försvåra för dem i det svenska språket vid tex. ord med bindestreck? mvh Ammi
Lars-Gunnar: Nej, det borde det inte vara, men naturligtvis måste man då och då tala om att det är skillnad på språken. Hälsn/LGA

Johanna: Hej! jag undrar när man började att använda slangord i sverige? Av vilka sorts människor används det mest av och vart? tacsam för svar behöver veta för ett skolarbete.
Lars-Gunnar: Det har man säkert alltid använt. Eftesom slangspråket lever vid sidan om det offentliga språket, associeras det främst med människor som inte är en del av det offentliga livet. Skolungdom är väl ett exmpel, värnpliktiga (när de fanns) ett annat. Ursäkta det slarvga svaret. Egentlign skulle jag behöva resonera mycket längreom det här. Hälsn/LGA

Göran: Ordet Strul som används så mycket. Vad säger du om det ? Tycker det är ett oerhört fult ord som blivit vanligt .
Lars-Gunnar: Ordet var slang från börjanmen det har blit valigt och är väl närmast allmänspråk i dag. Du blir nog tvungen att vänjadig eller blunda med bägge öronen. Hälsn/LGA

Birgitta: Hej!Jag undrar varför ordet att nästan försvunnit i svenska språket. T ex: I morgon kommer vi att göra si och så, nu säger/skriver man i morgon kommer vi göra si och så. Hälsningar Birgitta, Åkersberga
Lars-Gunnar: Hej! Du är inte ensam om att undra. Hjälpverb följs aldrig av att, och man kan se detta som ett tecken på att kommer att nu håller på att bli ett "normalt" hjälpverb. Hur gör du själv med verb som börja, sluta och försöka. Min gissning är att du ibland säger att och ibland inte. Hälsn/LGA

Åsa: Två frågor: När jag ser mina döttrar och många andra ungdomar SMS:a går det fort. I deras "samtal" via SMS använder de "nya" ord för att det ska gå snabbare att skriva, ex vis så skriver de "iaf" istället för "i alla fall". Innebär den nya tekniken att ett nytt språk föds? Den andra frågan gäller punkt eller inte punkt vid förkortningar. Har själv arbetat med språket i mitt yrke och under en tid hette det att punkterna skulle bort men nu tycks de vara tillbaks. Vad gäller? Mvh Åsa
Lars-Gunnar: Det sista först: i dag rekommenderar man att punkter sättsut vid förkortning. Ett skäl är att man slipper radbrytning mitt i en förkortning. Det andra är kinkigare. Vi får genom SMS och chattande en användnig av skriftspråket som liknar talspråket - snabbt och tvåvägs. Detta kommer rimligtis att leda till ett gaska vardagligt språkbruk i just de här situationerna. Gränsen mellan tal och skrift blir mer oklar. Om detta är av ondo eller godo är inte självklart. Hälsn/LGA

Margareta: I talspråk säger jag våran och eran , kan jag även göra det i skrift? T.ex Välkommen rill våran förening.
Lars-Gunnar: I ofentlig skrift bör det nog vara vår, som i dit föreningsexempel. I andra sammanhang kan den som vil använda den vardagligare formen. Det viktiga är att man är medveten omvad man gör. Hälsn/LGA


Lars-Gunnar: Hemresan närmar sig, så jag blir tvungen att tacka för mig nu. Tack för alla frågor. Har ni fler frågor eller saknar svar på era frågor, så är ni välkomna att skicka era frågor till radioprogrammet Språket. På Sveriges Radios hemsida hittar ni adressen. Många hälsningar, Lars-Gunnar Andersson

Jag kan glädja dig med att den senaste upplagan av SAOL har med "färst."

Språkprofessor Lars-Gunnar Andersson
Lars-Gunnar Andersson svarar på språkfrågor