I Sverige säljs tusentals ton produkter fyllda med dun. Till ett enda täcke behövs dun från 75 gäss. Men eftersom vi nästan inte har någon inhemsk produktion är vi helt beroende av import.

Det finns två sätt att producera dun. Antingen plockar man dunet när fågeln är död, eller när den fortfarande lever. Många företag hävdar att de köper dun som tagits från fåglarna efter att de slaktats. Men vår granskning visar någonting helt annat.

Knyter ihop vingarna

När Kalla fakta, under falsk identitet och med dold kamera, besöker en gård i Kiskunmajsa, hjärtat i Ungerns ank- och gässindustri, få vi se hur produktionen av dunet går till.

Att plocka levande fåglar visar sig vara stressigt. En duktig arbetare plockar upp till 300 ankor och gäss per dag medan fåglarna skriker.
– Jag skall visa hur man knyter ihop vingarna, så att inte fåglarna flaxar iväg, säger kvinnan som är chef för det kringresande dunplockarlaget som befinner sig på gården.

Plockar mage, ben, hals

Innan arbetet påbörjas binds fåglarnas fötter ihop och sedan måste fjädrarna plockas i rätt ordning.
Först plockas fjädrarna på sidan, därefter mage och ben innan arbetaren övergår till att bearbeta halsen. När halsen är klar viks vingarna upp för att det ska gå att komma åt ryggen.

Stora sår

Kalla fakta blir vittnen till hur flera av fåglarna får sår som är över tio centimeter långa och flera centimeter breda. Dessa sys ihop utan bedövning av arbetarna själva.

Väntar tills dunet vuxit ut

Orsaken till att fåglarna plockas levande är ekonomiska - det är nämligen mer lönsamt att använda sig av levandeplockat dun. I stället för att endast plocka fåglarna efter slakt, kan du plocka dem ytterligare fyra gånger medan de fortfarande lever. Enligt kvinnan i dunplockarlaget plockas gässen för första gången när de är åtta veckor gamla. Sex veckor senare, när dunet har vuxit ut igen, plockas för andra gången.

"Det är en industrihemlighet"

Granskningen visar att branschen blundar för att djurplågeriet fortgår.
Så här svarar en svensk grossist på frågan om var deras dun kommer ifrån:
– Nej, jag vet inte. Jag har ingen lust att lämna ut våra leverantörers namn. Det är en industrihemlighet.

Radai KFT är en ungersk grossist som köper dun från andra grossister i Ungern och tvättar det innan de säljer dunet vidare.

– Det är handplockat, från levande djur, säger en chef på företaget när vi träffar honom.

Enligt mannen är en av affärspartnerna tyska grossisten Rhodex.

"De verkade seriösa"

Danska Dykon är ett av norra Europas största dunföretag. Dykon säljer dunkuddar och täcken till många av våra stora heminredningsföretag som Jysk, Åhlens, Sova och Sängjätten. Framförallt säljer de via så kallade private label, vilket innebär att Dykon tillverkar dunprodukter åt andra företag som sedan använder egna namn på varorna.

– Vi är representerade i nästan alla affärer i Sverige, antingen genom våra egna märken, som Sirius dun eller Engmodun. Eller så hittar du våra produkter via private label, säger Dykons vd Peter Rasmussen.
Omkring 25 procent av Dykons dun kommer från den tyska dungrossisten Rohdex. Men att de skulle sälja produkter med dun från levande fåglar förnekar han.
– Jag uppfattar dem som väldigt seriösa, jag skulle bli väldigt besviken om jag upptäckte någonting annat, säger Rasmussen.
Rohdex själva vill inte avslöja för Dykon var dunet kommer ifrån. Men enligt den ungerska grossisten Radai KFT är Rohdex ett av de företag som de handlar med. Och när vi under falsk identitet kontaktar Rohdex bekräftar de att de säljer dun från levande fåglar.

90 procent levandeplockat

Med falsk identitet ringde vi till slumpvis utvalda dunleverantörer, varav nio i Polen, tio i Ungern och 20 i Kina, som tillsammans bör motsvara en betydande del av världsmarknaden. Nästan 90 procent säger att de säljer dun som plockats från levande fåglar. Detta trots att europeisk lag förbjuder denna form av industrialiserat djurplågeri. Vår kartläggning visar att miljontals gäss plågas och plockas flera gånger medan de fortfarande lever. För konsumenterna är det svårt att veta hur dunet är producerat. Någon ordentlig ursprungsmärkning på de svenska produkterna finns inte.

Se Kalla fakta i kväll klockan 19.20.

Reporter: Per Hermanrud
Foto: Veronica Kindblad, Staffan Ahlström
Redigering: Fredrik Kron
Research: Kenny Hjälte
Redaktionschef: Johan Åsard