Det finns ett fåtal riksdagsledamöter som aldrig är borta från en riksdagsvotering. Helén Pettersson (S) är en av dem.

- Första gången jag fick frågan om jag ville ställa upp på listan, så är den spontana känslan - hur ska jag kunna, vad ska jag göra med de viktiga människorna i Stockholm? Det är ett fantastiskt uppdrag där man har ett förtroende från människorna hemma i Västerbotten.

"Skyldig att närvara"

Hon har nu suttit i riksdagen i tre år och hon brinner för djurskydd och miljöfrågor. Och för henne är det självklart vad riksdagsarbetet handlar om:

- Det är klart att det finns en viss skyldighet att vara närvarande, annars skulle parlamentet tappa sin funktion. Det är därför vi är valda, för att stifta lagar i Sverige.

Kalla Fakta följer Helén Pettersson till en votering, när riksdagsledamöterna samlas för att rösta om nya lagar.

Talmannen startar sammanträdet, slår klubban i bordet och Helén Pettersson bänkar sig tillsammans med sina kolleger. Men långt ifrån alla är här.

I dag saknas över 60 ledamöter, nästan en femtedel av riksdagen. Och det är inte ovanligt, visar det sig när vi tittar närmare på frånvarosiffrorna.

Var femte borta

Den genomsnittliga frånvaron i riksdagen är 18 procent, nästan en femtedel av ledamöterna.

Det finns viktiga omröstningar när de varit ännu högre – när riksdagen röstade om ny läroplan var nästan en tredjedel, 94 ledamöter, borta. Och när sjukförsäkringen skulle göras om var frånvaron en fjärdedel, 85 personer.

Fast det är sällan särskilt många som är sjukanmälda. De är bara borta och får inget löneavdrag.

Det finns stolar som är tomma oftare än andra. Stol 5 till exempel. Mona Sahlins. Stol 186. Lars Lindblad, gruppledare för moderaterna. Och stol 269. Thomas Bodströms.

Partierna kvittar ut

Naturligtvis finns det ett system för att hantera frånvaro i riksdagen. Partiernas kvittningsmän ska se till att lika många är borta från regering som från opposition.

- En enkel tumregel är att en utkvittning ska gynna partiet och inte den enskilda riksdagsledamoten, förklarar kvittningsmannen Ingemar Vänerlöf (KD).

Han påpekar att till exempel andra uppdrag eller andra yrken inte är skäl för att vara utkvittad.

Följs reglerna?

Partierna har egna regler som drar tydliga gränser för vad som är giltiga skäl för att få bli utkvittad. Men frågan är hur noga partierna och ledamöterna följer reglerna? Det finns ingen redovisning av varförriksdagsledamöterna är borta – det fick vi ta reda på själva.

Den 13 maj röstar riksdagen om 16 lagförslag, bland annat om FRA-lagen, nya regler för a-kassan och statens stöd till idrotten. 84 stolar står tomma. Vi ringde runt till de som saknades.

- Ja, det var en tråkig historia. Jag fastnade i trafiken. Jag fixade inte detta, att komma i tid, svarade Erik A Eriksson (C ), plats 103.

"Lösaktig ansökan"

Alf Svensson (KD), plats 15, fick vi inte tag i. Hans sekreterare svarade så här på vår fråga:

- Så mycket kan jag säga att han är inte ute på valkampanj i dag. Men det han gör är privat. Det måste man få ha någon gång.

Fredrick Federley (C ), plats 315, hade begärt utkvittning av ett rätt speciellt skäl:

- En hund, du vet – vovvov – den måste få gå ut, därför la jag in en lite lösaktig ansökan om att få vara utkvittad för att jag skulle få vara hemma.

Så du var hemma på grund av hunden?
- Nej, jag fick den inte beviljad. Jag var på plats men blev utkvittad ändå för att så många sossar var borta.

Kalla Faktas rundringning till de frånvarande gav följande resultat:

70 % av dem som svarat har giltig frånvaro enligt de kvittningsregler som riksdagspartierna själva skrivit. 30 % har det inte.

Några är sjuka – utan att ha anmält sjukfrånvaro.
Några är på helt privata ärenden – utan att ha begärt tjänstledigt.
Och några är ute på andra jobb – som de har lön för. De får alltså lön för ett annat jobb samtidigt som de borde ha varit och voterat i riksdagen.

Och ingen verkar ha några invändningar.

Många har sidouppdrag

En riksdagsledamot tjänar 55.000 kronor i månaden. De flesta har traktamente och fria resor till och från jobbet. De har jullov, sportlov, påsklov och tre månaders sommarlov. Dessutom har de fri dator och telefon i hemmet och om de sjukanmäler sig får de förmånligare sjukersättning än vanliga löntagare. Detta därför att de anses vara i tjänst sju dagar i veckan och sjukavdraget baseras alltså på veckolönen delat med sju i stället för veckolönen delat med fem som gäller för alla andra.

Samtidigt har ledamöterna rätt stora möjligheter att ha uppdrag vid sidan om, en möjlighet som till exempel utnyttjas av centerpartisten Per Åsling, som har sju styrelseuppdrag, är styrelseordförande ibland annat mejerikoncernen Milko och äger en gård:

- En riksdagsledamot lägger ungefär 25 procent på olika engagemang – och jag har valt att lägga mina engagemang i näringslivet, säger Per Åsling.

"Färre voterar"

Åsling är inte ensam om att ha mycket att göra. 75 procent av alla riksdagsledamöter har uppdrag vid sidan av. Den genomsnittlige riksdagsledamoten har en extrainkomst på 61 000 kronor om året.

Riksdagens talman Per Westerberg har själv märkt att det är färre och färre som voterar.

- Samtidigt har jag precis som kvittningsmännen en god vilja att vi ska ha god närvaro vid voteringarna. Men vi är på ett sluttande plan, det erkänner jag gärna, säger han.

Har det hänt att du behövt ta någon ledamot i örat efter att han eller hon haft för hög frånvaro?

- Det har inte jag befogenheter till.

Skulle du vilja göra det?

- Jag tror att ytterst måste det vara en fråga mellan väljarna, partiet och ledamoten vad man accepterar och inte accepterar.

Vi ber också talmannen kommentera den riksdagsledamot som anser att han kan ägna 25 procent av sin tid åt annat:

- Då tycker jag det är ganska lite man ägnar åt riksdagen, säger Per Westerberg.

Efterfrågar diskussion

Patrik Öhberg är statsvetare och forskar om riksdagsledamöters karriärambitioner. Han tycker att det borde vara mer diskussion om de folkvaldas frånvaro.

- De har 55.000 i månaden, då tycker jag att de kan masa sig dit. Men det beror lite grann på också skälet till varför de är borta. Men i samma stund som väljarna frågar sig – varför var inte min ledamot där och röstade? Då får politikerna berätta och då kan väljarna avgöra om det här var goda skäl eller inte.