Nästa avsnitt sänds

Kalla fakta – Avsnitt 9

Svenskt samhällsmagasin från 2013. Redaktionen granskar och avslöjar politiker, makthavare och samhällsfenomen. Serien skildrar också olika människoöden. Den lyfter fram människor och känslor och visar hur dagens svenskar påverkas av de beslut som fattas i maktens korridorer. Programledare: Lena Sundström.

Senaste från Kalla fakta

Spela
Flight MH370 - flygkatastrofen

Flight MH370 - flygkatastrofen

Se brittiska dokumentären från 2014 som undersöker mysteriet som har skakat den moderna flygindustrin - frågan om vad som vad hände med flight MH370. En timme...

Se brittiska dokumentären från 2014 som undersöker mysteriet som har skakat den moderna flygindustrin - frågan om vad som vad hände med flight MH370. En timme efter start försvann flygplanet från radarn och ingen vet varför. Dokumentären går igenom sökinsatserna och olika teorier med säkerhets- och flygexperter.

Om du vill se den och fler dokumentärer hittar du dem i TV4 Play under kategorin Dokumentärfilm.

Spela
Kalla fakta del 6 - De nya hoten i luften

Kalla fakta del 6 - De nya hoten i luften

Del 6 av 8. Flight MH370:s försvinnande har engagerat en hel värld. Nu söker man tekniken och säkerhetsrutinerna för att något liknande inte ska kunna inträffa...

Del 6 av 8. Flight MH370:s försvinnande har engagerat en hel värld. Nu söker man tekniken och säkerhetsrutinerna för att något liknande inte ska kunna inträffa igen.

Spela
Trailer: Kalla fakta om de nya hoten i luften

Trailer: Kalla fakta om de nya hoten i luften

Det mystiska försvinnandet av ett malaysiskt passagerarflygplan har engagerat en hel värld. Kalla fakta kan visa hur flygvärlden förundras – och för alltid kommer att påverkas – av planet som försvann.

Det mystiska försvinnandet av ett malaysiskt passagerarflygplan har engagerat en hel värld. Kalla fakta kan visa hur flygvärlden förundras – och för alltid kommer att påverkas – av planet som försvann.

Spela
Ungdomsfylla och brottslighet på Östersjöns partyfärjor

Ungdomsfylla och brottslighet på Östersjöns partyfärjor

Veckans Kalla fakta handlade om hur brottsligheten breder ut sig på färjorna som trafikerar Östersjön. Skådespelarstudenterna Amanda Jalmberger och Emilia Björk berättar om sina erfarenheter från partybåtarna, och Olof Bratthall berättar om polisens arbete.

Veckans Kalla fakta handlade om hur brottsligheten breder ut sig på färjorna som trafikerar Östersjön. Skådespelarstudenterna Amanda Jalmberger och Emilia Björk berättar om sina erfarenheter från partybåtarna, och Olof Bratthall berättar om polisens arbete.

Spela
Kalla fakta del 5 - På laglöst vatten

Kalla fakta del 5 - På laglöst vatten

Del 5 av 8. Kalla fakta har granskat kryssningsfartygen på Östersjön och den mörka baksidan. Östersjöfärjorna är flytande nöjespalats som miljontals människor...

Del 5 av 8. Kalla fakta har granskat kryssningsfartygen på Östersjön och den mörka baksidan. Östersjöfärjorna är flytande nöjespalats som miljontals människor reser med varje år. Men det finns en baksida och polisen kräver nu mer makt för att förhindra misshandel och våldtäkter på färjorna.

Spela
Våldet ökar på Östersjöskryssningar

Våldet ökar på Östersjöskryssningar

Våldet ökar och blir allt grövre ombord på Östersjöns kryssningsfartyg, visar en granskning som Kalla fakta gjort. Antalet våldtäkter närmar sig rekordnivåer och enligt polisen beror ökningen på en ansvarslös alkoholutskänkning. Polisen kräver nu en lagändring för att få kontrollera färjorna på samma sätt som restauranger och krogar i land.

Våldet ökar och blir allt grövre ombord på Östersjöns kryssningsfartyg, visar en granskning som Kalla fakta gjort. Antalet våldtäkter närmar sig rekordnivåer och enligt polisen beror ökningen på en ansvarslös alkoholutskänkning. Polisen kräver nu en lagändring för att få kontrollera färjorna på samma sätt som restauranger och krogar i land.

Spela
Trailer: Kalla fakta om våldet på Östersjöfärjorna

Trailer: Kalla fakta om våldet på Östersjöfärjorna

Östersjöfärjorna är flytande nöjespalats - men det finns en mörk baksida som inte accepteras på land. Se trailern för Kalla faktas granskning om kryssningarna.

Östersjöfärjorna är flytande nöjespalats - men det finns en mörk baksida som inte accepteras på land. Se trailern för Kalla faktas granskning om kryssningarna.

Spela
Kalla fakta del 4 - Förnekelsens finrum

Kalla fakta del 4 - Förnekelsens finrum

Del 4 av 8. Kalla fakta granskar den Svensk-tyska föreningen, som beskyddas av drottning Silvia, och som i höstas gav ut sin jubileumsbok där de säger sig ha gjort upp sitt nazistiska förflutna. Men flera historieforskare som kalla fakta har intervjuat hävdar motsatsen.

Del 4 av 8. Kalla fakta granskar den Svensk-tyska föreningen, som beskyddas av drottning Silvia, och som i höstas gav ut sin jubileumsbok där de säger sig ha gjort upp sitt nazistiska förflutna. Men flera historieforskare som kalla fakta har intervjuat hävdar motsatsen.

Gunnar Edlunds svar på Kalla faktas frågor

I samband med Kalla faktas granskning av Svensk-tyska föreningen har Gunnar Edlund erbjudits att medverka i en bandad tv-intervju. Han har dock avböjt och...

I samband med Kalla faktas granskning av Svensk-tyska föreningen har Gunnar Edlund erbjudits att medverka i en bandad tv-intervju. Han har dock avböjt och istället valt att svara på våra frågor via mail. Frågor och svar publiceras nedan.

Kalla faktas frågor till Gunnar Edlund

Fråga 1) Birgitta Almgren, Södertörns högskola och Charlotta Seiler Brylla, Stockholms universitet har kritik mot din text i Jubileumsboken. De anser att du undanhåller viktiga fakta och bagatelliserar föreningens kontakter med nazisterna under Tredje riket. Hur ser du på den kritiken?

Svar: Jag har försökt – och anser mig med stöd av mångas utsago också ha lyckats därmed – att på 18 sidor åstadkomma ett balanserat koncentrat av föreningens 100-åriga historia, vilket med nödvändighet innebär att talrika fakta och då också viktiga sådana måste ”undanhållas”.

”Tredje riket”, dvs Tyskland 1933 – 1945, var en autonom stat med vilken Sverige under hela denna tidrymd hade normala diplomatiska och andra förbindelser. Vilka ”kontakter med nazisterna” utöver vad som avser föredragsverksamheten som jag skulle ”bagatellisera” är för mig oklart.

Fråga 2) Du använder till exempel inte ordet nazist i din text utan skriver om de ”då i Tyskland härskande idéerna”. Är inte det att dölja en verklighet med språket?

Svar: Det är en stilistisk fråga och ingalunda ”att dölja en verklighet med språket”. För varje läsare torde det stå helt klart vad som avses.

Fråga 3) Du nämner inte att föreningen införde hakkorset i sitt föreningsemblem. Varför gör du inte det?

Svar: Något ”föreningsemblem” har inte förekommit förrän i sen tid (2000-talet) och då i form av en vriden vimpel i Sveriges resp Tysklands färger. Vad det här gäller är utformningen av föreningens programhäften under 30- och 40-talen. Under 30-talet pryddes framsidan av den tyska örnen omgiven av de svenska tre kronorna med överskriften ”Svensk-Tyska Föreningen” och underskriften ”Stockholm”, i början av 40-talet av de svenska tre kronorna, följt av ”Svensk-Tyska Föreningen”, därefter den tyska örnen och slutligen ”Stockholm”. Senare under 40-talet kompletterades den tyska örnen med ett hängande hakkors, vilken kombination torde ha utgjort det officiella tyska riksvapnet under hela den aktuella tiden. Frågan kunde då snarare vara varför man inte tidigare använde sig av den fullständiga varianten när man ändå hade valt respektive lands nationalsymbol som prydnad.

En rent praktisk orsak till att jag i texten inte berört denna fråga är att i den duplettsamling av programhäften som fanns till hands vid utformningen av texten inga exemplar av den sistnämnda typen förekom.

Fråga 4) Charlotta Seiler Brylla menar att du beskriver Franz von Papens besök i föreningen i närmast positiva ordalag. Hur ser du på den kritiken?

Svar: Bryllas kritik är obegriplig. Vad menas med ”närmast positiva ordalag”? Jag har överhuvudtaget inte omnämnt von Papen i några värderande ”ordalag” – jag har angett antalet supégäster i anslutning till hans föredrag liksom antalet av dem som nekats tillträde. Texten illustreras också av en bild, vald av bokens redaktör och föreställande det tillhörande programhäftet som ett exempel på hur dessa kunde utformas. Inte heller däri kan jag finna uttryck för några ”positiva ordalag”. Menar Brylla kanske att just von Papen borde ha omnämnts i ”närmast negativa ordalag”?

Fråga 5) Ett mycket stort antal tyska nazister bjöds in som talare under 1930- och 40-talet. Varför nämner du bara ett fåtal av dessa?

Svar: Självfallet nämner jag ”ett fåtal” av föredragshållarna under varje angiven period eftersom ett begränsat utrymme står till förfogande. Jag har i samband med föreningens jubileum föreslagit att samtliga programpunkter – föredrag, konserter, utflykter etc – under de 100 åren skulle förtecknas och tryckas men så har åtminstone hittills ej kunnat ske av olika skäl, bl a ekonomiska.

Du skriver ”bjöds in” som talare. Själv skulle jag tro att föreningen överhuvudtaget inte eller i mycket ringa mån bjöd in talare under denna tid. Med stor sannolikhet erbjöds föreningen på löpande band talare från Tyskland via tyska legationen i Stockholm och lika sannolikt på för föreningen mycket gynnsamma villkor varför den tackade och tog emot. Men därom kan man inte veta något säkert eftersom handlingarna från den tiden – som framgår av min text - saknas.

Fråga 6) Föreningen fortsatta bjuda in nazister som föreläsare även efter kriget. Varför redogör du inte för detta?

Svar: Jag känner inte till vilka ”nazister” som skulle ha bjudits in ”som föreläsare även efter kriget”.

Fråga 7) Du gör en uppräkning av flera personer som genom åren suttit i föreningens styrelse, och redogör för deras bakgrund och andra engagemang. Det gör du t.ex. när det gäller Gösta Häggquist, ordförande i Svensk -Tyska Föreningen 1946-1955. Varför skriver du inte också att han var nazist? Samt även att han satt i styrelsen för Sveriges Nationella Förbund, SNF?

Svar: Politiska meriter har vad jag kan finna inte angetts för några styrelsemedlemmar med undantag för de två, Sven Palme och Hans Wachtmeister, som var riksdagsmän. Beträffande professor Häggqvist finner jag att du helt korrekt skiljer mellan att ”han var nazist” och att ”han satt i styrelsen för Sveriges Nationella Förbund, SNF”. Om Häggqvist kan jag anföra vad Lars Gyllensten, hans närmaste medarbetare under närmare ett decennium, skriver i sina memoarer (”Minnen, bara minnen”, 2000, s 90): ” – många ansåg att han var nazist. - - Jag märkte emellertid inte nåt av Häggqvsts nazistiska orientering. Han gjorde såvitt jag vet aldrig nån propaganda på institutionen.” Kanske gällde detsamma i Svensk-tyska föreningens styrelse.

Fråga 8) Du har själv varit med i SNF, och varit skribent i Fria ord. Informerade du styrelsen om detta i samband med att du fick styrelsens uppdrag att skriva i Jubileumsboken?

Svar: Jag har för ett halvsekel sedan tillhört Nationella Förbundet i Stockholm, som var en föreläsningsförening utan någon som helst annan politisk verksamhet och med föreläsare från flera olika partier (Högerpartiet, Bondeförbundet m fl). Jag har skrivit kulturartiklar och recensioner i Fria Ord liksom i Nya Wermlands-Tidningen, Handelstidningen, Uppsala Nya Tidning, Dagen m fl samt i ett flertal fackorgan. Artiklarna har ej varit politiska. Jag fann dessa aktiviteter helt irrelevanta i samband med min medverkan i Jubileumsboken och har således ej informerat Svensk.tyska föreningens styrelse.

Fråga 9) Birgitta Almgren, Charlotta Seiler Brylla med flera anser att din bakgrund i SNF och Fria ord gör dig olämplig som skribent av en sådan text. Vad anser du om det?

Svar: Med hänvisning till ovanstående anser jag ej att så är fallet.

Fråga 10) Författaren Tobias Hübinette som skrivit böcker om den svenska extremhögern beskriver dig som en ”otvetydig fascist och högerextremist”. Var anser du själv att du står politiskt?

Svar: Vad författaren Tobias Hübinette anser om mig torde sakna intresse – vi har veterligen aldrig träffats. Jag har aldrig varit politiskt aktiv, däremot politiskt och fr a historiskt intresserad och då med den romerska domarregeln ”Audiatur et altera pars” , således ”Lyssna även till andra parten” som ledstjärna. Jag räknar mig inom politiken som konservativ med liberala inslag, när det gäller kyrka och religion som liberal med konservativa inslag och inom min profession medicinen som integrativ med strävan att sammanföra skolmedicinsk och alternativ läkekonst.

Ordet ”nazism” har för mig en och endast en betydelse: som förkortning av nationalsocialism. Frågan om jag är ”nazist” blir således liktydig med frågan om jag är ”nationalsocialist” och svaret blir då klart och entydigt: Jag är inte och har aldrig varit ”nazist”. Jag har inte heller varit medlem av någon nazistisk, dvs nationalsocialistisk organisation. Ordet ”nazist” används emellertid numera i en mängd andra betydelser men att jag intet har gemensamt med de skaror och formationer som med mediernas beteckning ”nazister” skränar och utövar våld på gator och torg torde var och en som känner mig inse. Svaret på en eventuell fråga om jag är ”antisemit” blir självfallet lika klart och entydigt: Jag är inte och har aldrig varit ”antisemit”.

Fråga 11) Du har i ett samtal förra året ifrågasatt att det skulle dött 6 miljonen judar i Förintelsen. Vad menar du med det?

Svar: Vad menar du själv med det?? Skulle jag ”i ett samtal förra året” – när? – var? – hur? – med vem? – ha ”ifrågasatt att det skulle dött 6 miljonen(sic) judar i Förintelsen”? En sådan fråga vägrar jag självfallet att kommentera.

Nytt mail från Kalla fakta 20 mars.

Kalla fakta frågar: Ditt ifrågasättande av 6 miljoner judar gjorde du i ett samtal förra året med Helena Gustavsson som besökte ditt hem i egenskap av student. Hon ville ställa frågor om Are Waerland, men under samtalet  - som hon bandade - pratade ni också om andra världskriget. Du sade då:

"Varje person, även Hitler ska ju bedömas efter sina fel och efter sina förtjänster. Och inte som ett ondskans monster, det är ju helt främmande från historiska realiteter. Och det gäller ju också hela förintelsen, där har man låst fast sig vid en siffra som ju uppkom redan strax efter krigsslutet. Man talar om 6 miljoner judar. Den har ju ingen grund, ingen saklig grund. Och som sagt om det någonsin kommer till en historisk objektiv bild så kommer det att ta lång tid".

Svar: Dina senaste frågor föranleder från min sida endast följande kommentar: Min medverkan i ex vis tidningen Fria Ord hade sin grund i min bedömning att utrymmet för fri debatt och fritt meningsutbyte i vårt land alltmer begränsades och att vi var på väg mot ett alltmer konformistiskt samhälle. Ditt och Kalla faktas agerande i det aktuella sammanhanget utgör en god illustration till och bekräftelse av att min bedömning – dessvärre – var korrekt.

Kompletterande svar 21 mars från Gunnar Edlund på fråga 11 : Att antalet offer för det nazistiska Tyskland judepolitik också måste bli föremål för fortsatt normal historisk forskning och ej låsas vid en viss numerisk nivå finner jag också självklart. I vilken riktning den nu fastlåsta siffran 6 miljoner kan tänkas förändras har jag ej yttrat mig om. Med tanke på att det inte endast bör gälla direkt mördade judar utan också judar som dött i fånglägren av svält, epidemier och andra umbäranden kan siffran mycket väl komma att stiga.

Mitt eget avståndstagande från den nazistiska judepolitiken i Tredje riket är emellertid helt oberoende av siffror – jag finner den motbjudande och i alla dess former oacceptabel.

Kompletterande svar 24 mars från Gunnar Edlund på fråga 11: Vid förnyad genomläsning av fråga 11 finner jag att mitt uttalande kan misstolkas. Givetvis har siffran 6 millioner någon grund men min mening är att vad som saknar saklig grund är fastlåsningen av siffran, oberoende av fortsatt forskning. Denna fastlåsning i kombination med – i vissa länder - fängelsestraff för den som hävdar en lägre siffra bäddar just för förnekelse av hela förintelsen. Min ståndpunkt är således: var och en som vill höja eller sänka siffran 6 miljoner skall avkrävas vetenskapliga argument och också bemötas med vetenskapliga argument.

Fråga 12) Du skriver att dina artiklar i Fria ord inte varit politiska. I Fria ord nr 18 1978 skriver du en recension av en nyutkommen bok om Sven Hedin. Boken var skriven av Eric Wennerholm som var Hedins advokat. Sven Hedin var känd Hitler-sympatisör och Eric Wennerholm skriver i boken att Hedin hade "brist på politiskt omdöme". Du kommenterar detta i din recension och skriver: ”Kan det inte vara på tiden att vidgå att Sven Hedin även politiskt i mångt och mycket såg klarare och visade ett säkrare omdöme än kanske de flesta i sin samtid – nu när vi i stor utsträckning har tillgång till ”facit”? ”Att Tysklands krossande i två världskrig fått ödesdigra följder för hela Västerlandet torde nu för flertalet bedömare framstå i öppen dag. Att Hitler och nationalsocialismen liksom varje annan företeelse måste sättas in i sitt tidshistoriska sammanhang och bedömas efter sina fel och efter sina förtjänster börjar väl nu stå klart för både för historikerna av facket och den bildade allmänheten – kanske inte i Sverige ännu men i Västerlandet i övrigt. Härvidlag var Hedin tidigt -och ur den allmänna opinionens synpunkt -givetvis allt för tidigt -ute. ” I artikeln citerar du också nazisten Per Engdahl .

Vad är din kommentar till det du skriver i artikeln?

Svar: Jag är historiker (visserligen ej av facket) och inte politiker. Jag har aldrig varit partimässigt eller i annat avseende politiskt aktiv.

Att Tysklands krossande i två världskrig fått ödesdigra följder är ett historiskt uttalande om ett land och en stat som – helt oberoende av där härskande regimer – efter de båda krigen och för lång tid framåt bortfallit som balanserande faktor i Europa. Efter andra världskriget medförde Tysklands bortfall att halva kontinenten sovjetiserades. Det finns andra möjligheter att avsluta ett krig än att ena parten krossas.

Att Hitler och nationalsocialismen liksom varje annan företeelse i sinnevärlden måste sättas in i sitt tidshistoriska sammanhang och bedömas efter sina fel och sina förtjänster ser jag som en självklarhet.

Spela
Trailer: Kalla fakta om Svensk-tyska föreningen

Trailer: Kalla fakta om Svensk-tyska föreningen

Kalla fakta granskar den Svensk-tyska föreningen, som beskyddas av Drottning Silvia, och som i höstas gav ut sin jubileumsbok där de säger sig ha gjort upp sitt nazistiska förflutna. Men flera tunga historieforskare som vi har intervjuat säger att Föreningen slätar över sitt nazistiska förflutna och utelämnar besvärande fakta.

Kalla fakta granskar den Svensk-tyska föreningen, som beskyddas av Drottning Silvia, och som i höstas gav ut sin jubileumsbok där de säger sig ha gjort upp sitt nazistiska förflutna. Men flera tunga historieforskare som vi har intervjuat säger att Föreningen slätar över sitt nazistiska förflutna och utelämnar besvärande fakta.

Visa fler
 
NU
 
Visa hela tablån