Personliga assistenter åt barn ska i fortsättningen kontrolleras i belastningsregistret. Och enskilda som vill bli assistenter måste ha tillstånd.
-Vi gör det för att skapa ökad trygghet för brukarna, säger folkhälsominister Maria Larsson.
Regeringen har redan tidigare stramat åt reglerna för ersättning för personlig assistans för att, som det heter, bevara assistansreformens trovärdighet. De skenande kostnaderna hotade att urholka lagens legitimitet, enligt regeringen.
Nu skärps även reglerna för vem som får bli personlig assistent. I en lagrådsremiss föreslås att det ska krävas tillstånd för att enskilda ska få bedriva verksamhet med personlig assistans. Det har inte behövts tidigare.
-Det finns väldigt många små aktörer som vi måste få en bättre överblick och tillsyn över för att öka brukarnas trygghet. Samma sak är det ju med registerkontrollen, säger Maria Larsson.
Hon framhåller att lagen om personlig assistans (LSS) fortsatt ska vara en rättighetslag. Syftet med förändringarna är att stärka brukarnas och framför allt barnens perspektiv.
Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter.
En annan nyhet är att en försöksverksamhet med daglig verksamhet för personer med psykiska funktionshinder ska genomföras. 35 miljoner kronor per år i tre år avsätts för det.
Enskilda som får assistans får rätt att personligen träffa socialnämnden eller annan beslutsfattare för att framföra uppgifter och åsikter vid beslut om insatser enligt LSS. När en kommunal insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan som upprättas i samråd med henne eller honom.
Statens kostnader för personlig assistans uppgick förra året till 22 miljarder kronor.
