Regeringen har antagit en proposition om att skicka Gripenplan till Libyen. Beslutet togs vid ett extra regeringssammanträde.

På tisdagsmorgonen inkom en formell förfrågan från NATO:s generalsekreterare som välkomnade ett svenskt bidrag. Efter överläggningar med oppositionen enades regeringen om att upprätthålla flygförbudzonen.

- Det här innebär att den svenska insatsen inte tillåts medverka i stridsinsatser mot mål på marken, sade Reinfeldt.

Senast var 1961

Senast svenskt flyg deltog i en krigsinsats var i FN-styrkan i Kongo 1961, då med flygplanet av typen J 29 "Flygande Tunnan".

Nu ska åtta Gripenplan ner till Libyen. De tas från den nordiska stridsgruppen på F17 i Kallinge.

- Det förbandet är väl förberett för att upprätthålla flygförbudszonen, sade överbefälhavare Sverker Göranson på Försvarsmaktens pressträff på tisdagseftermiddagen.

Försvarsmakten har börjat sina förberedelser och kan ge sig iväg tre dagar efter ett riksdagsbeslut. Enligt flygvapeninspektör Anders Silwer kommer planen troligen att placeras på Kreta eller Sicilien. Efter ytterligare någon vecka är alla resurser på plats och fullt ut redo att sättas in.

Det sker inget urval av piloter utan samtliga tio piloter i den nordiska stridsgruppen deltar. De har varit i beredskap en längre tid. 15 svenska officerare kommer att få stabsfunktioner inom Natos stridskommando.

8 Gripenplan från Kallinge

- Vi planerar nu för fullt, säger Marie Tisäter, informatör vid Försvarsmakten, till TT.

Enligt henne kommer Gripenplanen troligen att tas från F 17 i Kallinge, där det finns en division i beredskap för Nordic Battle Group som har övat för internationella insatser.

Exakt när flygplan och personal skickas söderöver, och var de kommer att stationeras, kunde hon inte ange på tisdagseftermiddagen.

På frågan vad de svenska piloternas har för befogenheter om de blir attackerade, hänvisar Marie Tisäter till försvarsdepartementet. Det gäller även frågan om Sverige nu tar steget in i en regelrätt krigsinsats.

"Kommer inte lösa konflikten"

Den svenska insatsen ska bestå av högst åtta stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen, ett transportflygplan av typen TP84 samt spanings- och stödresurser. Insatsen kommer att bestå av ungefär 130 personer och pågå i högst tre månader.

- FN-insatsen är mycket viktig för att skydda civilbefolkningen. Samtidigt måste vi komma ihåg att den militära insatsen inte kommer att lösa konflikten i Libyen, sade Reinfeldt.

- Att sända svenska män och kvinnor för att skydda civila i ett annat land, det ska göras lättvindigt. Uppdraget är inte riskfritt, sade Reinfeldt.

Regeringen välkomnar nu ett nära sammarbete med oppositionen i Libyen-frågan.

Sverige har, genom SIDA, hittills avsatt 50 miljoner kronor i humanitärt stöd till Libyen.

- Vi tillhör en av de största bidragsgivarna i världen, räknat i bistånd per capita, sade Reinfeldt.

"Gripen har inget mer att bevisa"

Försvars- och säkerhetsföretaget Saab, som tillverkar Gripen, vill inte kommentera Libyeninsatsen, enligt Lasse Jansson vid Saab:s pressavdelning. På frågan om insatsen skulle ha någon betydelse för Saabs möjligheter att sälja Gripenplan svarar han:

- Vi ger oss inte in i den debatten. Jag tycker att det är cyniskt om någon tror att svenska politiker skulle ha det som anledning att skicka i väg det svenska flygvapnet, säger Lasse Jansson.

Lasse Jansson pekar samtidigt på att Gripen redan används i fem olika flygvapen och i många år deltagit i stora internationella övningar. De som är intresserade av att köpa Gripen bör dessutom själva ha gjort en utvärdering och därmed vet vad flygplanet går för, menar han.

- Vi tror inte att Gripen har något mer att behöva bevisa, säger Lasse Jansson.


Olofsson: "Självklart"

"Kampen för frihet och demokrati i Libyen är viktig även för oss i Sverige. Det är självklart att vi ska ställa upp i denna internationella insats", skriver Centerledaren Maud Olofsson i en kommentar.

"Vi hade velat att gå längre och ge den svenska styrkan mandat att ingripa mot militära mål på marken. Det återstår att se om svenska och andra länders insatser kommer att räcka för att säkerhetsställa att FN-uppdraget fullföljs".

Olofsson framhåller vikten av att det finns ett brett stöd för en svensk insats i Libyen "och att detta stöd är tydligt för de soldater som ska övervaka flygförbudet".

"Halvhjärtad medelväg"

Regeringen hann knappt föreslå riksdagen att skicka Gripenplan till Libyen förrän politiskt bråk uppstod. Flygplanen får bara användas till att uppfylla de delar av FN-resolutionen som rör flygförbudzonen över Libyen, inte till att skydda civila genom markattacker, till exempel mot Khadaffis stridsvagnar.

Stefan Ring, militärstrategisk expert vid Försvarshögskolan, ser beslutet som en medelväg för svenska politiker att ställa upp för omvärlden, om än halvhjärtat, och samtidigt inte utmana opinionen på hemmaplan.

- Ska man få full politisk utdelning, då får man inte ha för många undantag i sitt deltagande, att man försöker åka snålskjuts på något sätt, säger Stefan Ring och syftar på att de svenska planen inte får användas för markstrider.

Han är tveksam till det meningsfulla i att bara delta i att upprätthålla flygförbudszonen.

- Det är ändå insatserna mot markmål som varit det värdefulla inslaget för omgivningen, fortsätter han.