EU-ledarna har nått en uppgörelse om krisstöd till Grekland, skrev Herman Van Rompuy, EU:s permanente ordförande, i ett inlägg på Twitter enligt AFP.

Privata aktörer kommer att bistå med 135 miljarder euro till Grekland under 30 år, sade Frankrikes president Sarkozy efter mötet.

Rädda Grekland

Nicolas Sarkozy sade till journalister efter mötet att eurozonens ledare är "fast beslutna" att rädda Grekland från bankrutt.

- Vi har beslutat att stötta Grekland, som en medlem av euron och eurozonen, sade han enligt AFP.
- Alla euro-länderna har bestämt att stå vid dess sida.

Av krispaketet till Grekland på 158 miljarder euro, kommer 109 miljarder euro från eurozonens länder och IMF, medan den privata sektorn bidrar med 49 miljarder euro, enligt Silvio Berlusconi.

Andra lättnader

Toppmötet välkomnade Greklands egna ekonomiska reformer, däribland de privatiseringar som nyligen beslutats i parlamentet, och sade sig övertygat om att e uppoffringar det innebär för medborgarna är absolut nödvändiga för den ekonomiska återhämtningen och kommer att bidra till framtida välstånd.

Lån från EU:s krisfond EFSF bli förmånligare, med räntan sänkt till runt 3,5 procent från nuvarande 4,5 procent och med löptiderna förlängda från nuvarande 7,5 år till minst 15 och upp till 30 år, framgick det av slutdeklarationen.

EU-topparna sade sig också välkomna Irlands och Portugals åtaganden att strikt följa sina respektive reformprogram, och lovade fortsatt stöd så länge dessa program efterlevs.

Privata banker erbjuder en omstrukturering av lånen som lättar bördan för Grekland de närmaste åren, meddelade Internationella finansorganet IIF.

Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker bekräftade tidigare på torsdagen att det inte blir någon bankskatt i Greklands räddningspaket. Enligt flera källor diskuterades olika varianter på hur den privata sektorn ska bidra till lösningen av den grekiska skuldkrisen.

Stolta och kreativa

- Vi är ett stolt folk, ett kreativt och industriellt folk, det enda vi ber om är att få göra stora förändringar i vårt land och vi tänker implementera de här förändringarna, sade Greklands premiärminister Papandreou efter beskedet om krispaketet.

Chefen för ECB, Jean-Claude Trichet, välkomnar beskedet om krispaketet.

EU-ledarna har beslutat att löptiden för Greklands framtida lån från EU:s krisfond kommer att ökas från 7,5 år till minst 15 år och max 30 år, med en anståndsperiod på tio år.

Bra för Sverige

Enligt Robert Bergqvist var förväntningarna på paketet i storleksordningen 110—120 miljarder euro.

- Det verkar vara mer än vi förväntat oss hitintills. Man har tagit ett större grepp för att få ner statsskulden till hanterliga nivåer, annars hade man inte hjälpt Grekland, och problemet hade kommit tillbaka.

TT: Vilka effekter får det här för Sverige?

Lagarde välkomnar paket

- Effekterna blir inte så jättestora. Men de hade blivit dramatiska om vi hade fått en kollaps i diskussionerna. Vi har en våt filt som legat över Europa, både tillväxtmässigt och finansiellt. Nu har vi lyft undan en del av filten, och det är helt nödvändigt för att minska risken även för Sverige.

IMF:s nya chef Christine Lagarde välkomnade krispaketet och sade att IMF kommer att "ta ansvar för sin del". Lagarde gladde sig särskilt åt "den privata sektorns vilja att på frivillig basis stötta Grekland".