"Vi måste sluta bekämpa rikedomen". Detta hävdade Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas förening, tillsammans med Arvid Malm i en debattartikel i SvD Opinion. Dagens höginkomsttagare är redan den i särklass viktigaste finansiären av den svenska offentliga sektorn. Har rimlighetens gräns passerats? Är det synd om de rika?
Nej, understryker Robert Gidehag - det är absolut inte synd om de rika. Huvudpoängen, menar han, är att det finns en gräns för hur mycket den här gruppen kan betala. Självklart ska höginkomsttagare bidra mer, men kanske inte mer och mer hela tiden.
- De tio procent som tjänar mest står i dag för fyrtio procent av det offentliga kalaset. Är inte det tillräckligt? Man kan inte direkt hävda att de smiter från notan.
Gidehag menar att höginkomsttagarna ofta beskylls för just detta - att smita från notan. Han hänvisar till oppositionens budgetförslag, där alla partier har kraftiga marginalskattehöjningar för den gruppen.
Emma Stumm Almgren är kulturredaktör för tidningen Tiden och hon håller inte med i Gidehags resonemang. Hon menar att vi sedan sjuttiotalet har provat på taktiken att lätta beskattningen för de rika, men att det har misslyckats i land efter land. Hon menar också att det är de allt bredare inkomstklyftorna som bär skulden för den ökade arbetslösheten i dag.
- Den gruppen som inte tillhör de tio procenten som är rikast har inte råd att konsumera, vilket gör att företagen inte kan få avsättning för de varor och tjänster de producerar. Därför kan de heller inte anställa.
I klippet berättar Gidehag även vad som är faran med att höja skatterna ytterligare. Stumm Almgren berättar vilka hon anser bör få ta del av en skattesänkning.
RELATERAT
