Johannes: Hur var det att träffa din pappa ?
Emelie: helt underbart, klickade direkt=)

La_C: hur känns d nu??
Emelie: gutt att de äntligen sänts, nu kan ja slappan av, hade ju inte sett de innan jag heller

malin: har du fortf. kontakt med din pappa?
Emelie: ja de e klart, vi skriver på mailen varje dag, och han ska komma till sverige i sommar å fira min födelsedag

linn: har ni träffats igen?
Emelie: nee de har vi inte men han kommer i sommar och ska fira min födelsedag

Emma: Helt underbart att se.. Lipar som ett barn.. :). Håller ni kontakten och hur?
Emelie: heheh jag grät masso jag med när jag såg det, alla känslor kom tillbaka, jo vi har kontakt än, vi mailar till varann=)

Evelina: har ni bestämt&träffas fler gånger? :) det va extremt guligt.
Emelie: heheh tack ;) jo klart att vi ska ses igen, jobbigt att flyga dit bara, de tog ju sin lilla tid så nästa gång får han komma till mig=)

Marlene: Först måste jag säga att jag blev väldigtrörd av din historia. Har du åkt till Japan efter programmet spelades in?
Emelie: jag med ;) nej de har ja inte, kom ju hem därifrån för typ sex veckor sedan, så rik e ja inte :P

Knutte: Satt här och bölade med i hemmasoffan. Mycket känslor va? :)
Emelie: heheh jag med, bra som fan juh ;) heheh jo de va mkt känslor... kanske märktes eftersom jag grät hela tiden :P

Pia: En otroligt stark berättelse. Hoppas din framtid med din far blir lika lycklig som slutet på denna film. Och att du nu mår bra efter en så stor händelse. Lycka till!!
Emelie: tack så jätte mkt! han e en hwelt fantastisk människa som alltid kommer att finnas bredvid mmig =)

lind: Va säger din mamma nu när du träffat din biologiska pappa?
Emelie: hon e fortfarande ledsen å tycker att han e ett svin, men killar e ju sånna ;P haha nee men hon e glad för min skull=)

tjulle: hade han några andra barn ? typ som blir dina syskon ?
Emelie: nee, hans fru kunde inte få barn så han har bara mig, därför han så gärna ville träffa mig=)

JF: Har du börjat lära dig japanska?
Emelie: hehe nee jag e ganska trög så skulle ta evigheter, men de kommer nog :P

Sannah: är han fortfarande gift och vad tycker hans fru om allt ?
Emelie: han e gift med samma kvinna men hon vet itne att vi träffats och kommer nog aldrig få reda på de heller

Staffan: Vad sysslar din pappa med nu för tiden i Tokyo?
Emelie: han e forsknings ledare på ett känt universitet där han försöker få fram botemedel mot cancer bland annat

Anne: Kändes det inte skönt att veta att han sökt efter dig tidigare?
Emelie: jo det var en lättnad=) trodde ju inte att han ville träffa mig

Thea: Hej! Har precis gråtit i mängder.. Va fint när du gick mot din pappa i parken.. Måste ha känts magiskt.. Hade du kunnat tänka dig att flytta dit?
Emelie: heheh ja de skulle jag nog kunnamen då måste jag lära mig språket flytande först eftersom dom sög på engelska, å de tar sin lilla tid att lära ett nutt språk, så inte än på länge

jacke: jag har ju haft samma resa som du hur lyckas ni hålla kontakten? jag och min syster börja tappa kontakten så hur gör ni?
Emelie: vi skriver på mailen flera ggr i veckan men ibland glömmer jag att ja träffat honom på riktigt å glömmer kolla min mail. men annars funkar de bra, vi ha ju 20 år att ta igen så de gäller att skriva =)

jenny: jag är adopterad, vad fick dej till att bestämma dig att söka upp, och ställa up i programmet
Emelie: ja ha försökt leta efter han på egen hand men misslyckats, sökte mest för skojs skull och kom med =)

Hanna: Hur är kontakten med din mamma nu, kan ni prata mer om det som hände för 20 år sedan, nu när allting slutat lyckligt?
Emelie: ja de kan vi men hon e fortfarande ledsen öer att han ljög, hon har inte riktigt kommit över de, men hon e givetvis jätte glad för min skull

julia: julia heter jag och undrar om maten var god?? du har fint namn!=)
Emelie: heheh tack julia=) nee som du såg så grimaserade jag ganska mycket, maten smakade inte alls bra, fatta va ja längtade efetr mc donalds :P

Max: Fan vad cool toch kunna åka till japan när du vill. Världens coolaste land. Hade du någon förkärlek till landet innan??. Hur kändes det då du väl var där?? tycker du var lika vacker som en nyblommad vårros=)
Emelie: hahah tack så mkt, kändes juh ganska dumt att se sig på tv, å dessutom ghrät ja juh hela tiden, men men. nee har inte vart så intresserad av landet men de va ashäftigt:P

karl: fick du nån kontakt med andra släktingar typ farmor o farfar eller kusiner eller så?
Emelie: nee de fick jag inte, hittade han näst sista dagen innan jag skulle hem så hann bara träffa honom, men de va de ja sökte så jag e mkt nöjd ändå=)

Amanda: Din pappa var verkligen gullig :) Var han som du förväntat dig?
Emelie: nja. han var tio gånger bättre, fick jättre bran kontakt me en gång, kändes som att vi kännt varann hela livet efter bara en timme=)

Camilla: Hur kommer det sig att din pappa tappade kontakten med dig?
Emelie: de framgick ganska tydligt :P men han va ju gift å de fick mamma reda på efteråt när hon var tillbaka i sve, så efter ett tag sa hon upp kontakten me honom... var helt enkelt för jobbigt för henne

Sarah: var Linda Isacsson ett bra stöd att ha med sig ?
Emelie: hahah ja klart, hon var lika cool som hon verkar i"bonde" heheh fin tjej

Mark: Hur påverkade alla kameror etc dig? Skulle du föredragit att träffa din pappa utan dem?
Emelie: hahah skojar du eller? HATADE ATT KAMERAN VAR EFTER MIG HELA TIDEN=) men efter ett tag vande man sig men då va de ju dax att åka hem =(

Sanna: hej Emelie, jag såg nyss på spårlöst och jag blev helt mållös. hur känndes de när ni stog där och kramades? jag har aldrig träffat min pappa . har bara 1 kort. men tycker du jag ska söka upp honom ?
Emelie: ja gud de tycker ja verkligen, jag var så nervös så ja höll på att spy men efteråt så var de värt varenda tår

Å: Har du alltid haft en längtan att se din pappa, eller har de tankarna kommit på senare år?
Emelie: nee jag grät mig till söms varje kväll när jag var lite å önskade att han skulle komma in i mitt rum påå ge mig en go natt puss å berätta att jag var hans lilla prinsessa men den dagen kom aldirg=(

Josefin: När du försökt att leta upp honom själv, hur har du gått till väga då? Lycka till med fortästtningen!! / Jossan :)
Emelie: tack så mkt=) jag ringde japanska ambassaden isthlm men dom kunde inte hjälpa mig, kontaktade sedan frälsningsamren eftersom de har kontor överallt i världen men de kunde nte heller hjälpa mig så de rann ut i sanden

Robin-93: Trode du att du skulle hitta din pappa när du lämnade Sverige?
Emelie: ja ja hoppades ju på de iaf men de första dagarna ville jag bara hem för jag kunde verkligen intet hitta honom....

Andreas: Hej! Hur modigt som helst att göra en sån här resa! Har du hunnit reflektera något över hur du som person påverkats efter detta möte. Har han fyllt något tomrum hos dig som påverkar dig som människa?
Emelie: ja de tycker jag verkligen, jag kommer ha nytta av detta när jag själv skaffar barn i framtiden, och nu först så känner jag mig hel, jag ha liksom funnit mina rötter=)

Ronja: Det var verkligen fantastisk att se dig sväva in i parken & träffa din pappa!. Såg verkligen underbart ut. Hade du tänkt dig att flytta till Tokyo??
Emelie: heheh nee inte direkt, kommer från en onnhåla i småland me 500 invånare så de skulle bli för stor omställning att flytta dit, men man vet juh aldrig :P

Malin: det var starkt att ställa upp men hur känns vardagen nu?
Emelie: så fort jag landade isverige så återgick allt till de normala..... lite synd men jag har fått de finaste minnet som jag alltid kommer ha me mig

Joseph: Måste säga. Du är en modig tjej. Som vågat så mkt :) Vad säger alla din familj och vänner om att du träffat din far?
Emelie: dom e jätte stolta över mig att jag vågade, dagen innan ballade jag ur å bara satt å grät å ville inte alls åka men då va de försent att ändra sig, nu e ja sååå stolt över mig själv att jag gjort de=)

anonyn: hur kändes de att plötsligt lämna honom , efter sådan kort tid? vad hände när du kom hem ?
Emelie: de kändes skit faktiskt, man kan tycka att de bara var en främling men han va så go å jag ville juh såklart inte lämna honom när jag väl hittat han efter 20 långa år.... kändes jätte jobbigt

Nima: Nima: att veta att han vid två tillfällen har letat efter dig... tankar?
Emelie: åh gud, ont i magen, glad. trodde juh inte att han hade tänkt på mig alls så de va skönt att få veta att han ville träffa mig lika mkt som jag ville se han

Linda: var det så mycket folk i japan som de såg ut på bilderna ?? :))
Emelie: ja guuuud, fasen va folk de va=)

Elisabeth: Hur var det i Japan? Vill så gärna åka dit!
Emelie: ja hann inte alls se mkt av landet, satt mest på tåg å åkte fram å tillbaka för att hitta han innan jag var tvungen att åka hem igen, men jag ska definitivt åka dit igen=)

anna: visste din mamma att han hade varit i sverige å sökt efter dig?
Emelie: nee de visste hon inte, dom ha ju inte pratat med varann på över 20 år

Ann-Louise: Varför har han inte berättat om dig för sin fru? Tror du han kommer att göra det någon gång?
Emelie: nee förmodligen inte, de tog så hårt på henne att han fått barn me en annan kvinna när hon själv så gärna vill få barn men inte kan få så de får bli vår lilla hemlighet=)

Agneta: har du några syskon i Japan?
Emelie: nee, ensamt barn, hans fru kan inte få barn

Hanna: jag har en stora syster som jag aldrig har träffat och skulle jätte gärna vilja träffa henne, jag har hennes nummer och allt men dt käns ändå lite läskigt att träffa henne så hur kändes dt först när du träffade din pappa ??
Emelie: NERVÖS som fasen, men efteråt va de värt varenda tår å sömnlös natt=) ta kontakten me henne, ja lovar att du ångrar dej senare i livet

Linnea: Vad var det första intrycket hos din pappa?
Emelie: han att var modig som vågade gråta inför mig, japanska män är mkt strikt å de e fult att gråta om man är man, sedan var han söt å kramgo=)

Ingemar: Hej!jag bruka inte falla nån tår men nu kunde jag inte hålla mej det vad det finaste jag har sett när du mötte din pappa..lycka till Ingemar
Emelie: tack så mkt=)glad att du fått ur dig lite:P

becca: vill bara ha svar på denna sen ska jag sova... vad tyckte din mamma om att du skulle söka upp den biolgiska pappa? Småland är inte så pjåkigt.. men skulle du kunna tänka dig att flytta dit ett tag och ha en viraiat för att kunna vara nämre din pappa?
Emelie: nja de vetjag inte, e juh lite småtrög å ha inte så lätt att lär mig ett nytt språk, kanske när jag blir äldre=) mamma e glad för min skull men fortfarande ledsen över hans svek

anonyn: var de många frågor om japan och om din pappa när du kom hem ?
Emelie: heheh de kan du ge dej på, berättade allt ja vart me om för vänner å familj å alla satt åå stortjöt, helt fantastiskt

Karin: skriv en bok om din och din pappas historia! eller en film!
Emelie: heheh tvprogram räcker, jag tycker inte alls om kameror å de kändes ganska dumt att se sig själv å höra sig själv på tv.... men kanske en bok:P

Helen: Ångrar du något?
Emelie: nee absolut inte, de skulle i så fall vart att jag testade alla konstiga maträtter :P

Tom: hur lång tid fick du umgås med din far?
Emelie: ett par timmar, kanske fem timmar, spritt på två dagar, alldeles för kort tid

Elin :): skulle du stötta andra att söka upp sina anhöriga , om de är i samma situation som du ?? Kram Elin
Emelie: ja helt klart, de va psykist påfrestande å mycket tårar som du såg, men får man chansen så tar man den, livet e för kort å de kan ta slut närsom. allt att vinna juh=) kram

Helena: Hur kändes det att läsa brevet?
Emelie: å herre gud, värsta kärleksbrevet var de=) helt fantastiskt att få veta att han tänkt på mig lika mkt som jag på honom, skönt me bekräftlese

Emelie: Hej! Det här var Emelie från spårlöst, jag vill bara tacka alla tittare som följt min fantastiska resa. Och tack till alla som ställt frågor till mig, hoppas att ni fått svar på det ni ville veta=) Och alla ni därhemma som har någon släkting ni aldrig träffat, SÖK UPP DEM! Ha en fortsatt trevlig kväll! Massa kramar //Emelie