En och en åkte de nio tävlande ut. Den som visade störst trafikvett och kontroll bakom ratten fick först lämna gruppen och i finalen återstod de tre värsta förarna – Anitha , Patrik och Gurkan .

Även Anitha återfick juryns förtroende och fick tillbaka sitt körkort, så att det slutligen blev de två västmanländska killarna som gjorde upp om Sveriges värsta bilförare.

Och det blev Gurkan som juryn tilldelade den ganska osmickrande titeln. "En del personer ska bara inte köra bil", motiverade juryn.

– Det har varit en lång resa och det är ingenting jag direkt har drömt om. "Sveriges värsta bilförare: Gurkan", det låter rätt illa faktiskt. Men hade jag kommit tvåa hade jag lika gärna kunnat åka ut först, då finns det ingen poäng. Det är allt eller inget och nu tog jag hem hela, säger Gurkan, eller Gökhan Gasi som han egentligen heter.

Kändes det som att du vann tävlingen?

– Jag kom sist men hela programmet handlar ju om det. De ska utse den största losern och det var jag. Det är inte varje dag man vinner något sådant. Och det är inte varje dag en blatte får vara glad i det här landet. Så jag känner mig glad och stolt.

– Man ska också tänka på att programmet heter Sveriges värsta bilförare, inte sämsta. Det är två helt olika saker. Att vara sämst betyder att man inte kan köra bil alls. Att vara värst betyder att man är en stor trafikfara. Och av dem två väljer jag lätt att vara värst.

Vad tänkte du om dina möjligheter innan programmet började?

– Jag trodde på mig själv ända från början, men när jag såg hur de andra körde förstod jag att det skulle bli svårt. Det är ju alltid blondiner som vinner sådant här så jag tänkte att det skulle bli Anitha eller Cissi som vann. Cissi visste ju knappt vad som var gas och broms. Men efter ungefär halva tävlingen blev jag lite lugnare och kände att jag inte behövde oroa mig. Jag kände att jag skulle ta hem det. Jag hade juryn med mig.

Vad har du lärt dig under tiden?

– Ärligt talat, faktiskt ingenting. I varje övning fick vi en massa instruktioner om hur vi skulle göra, vecka efter vecka. Men jag förstod ingenting av vad de sa. Polisen, Ruben, sade hela tiden att jag måste ha kontroll över bilen och bli vän med den. Men jag jag blev aldrig vän med min kompis. Det gick inte alltså.

Du fick en cykel som sistapris men berättade att du inte kan cykla. Stämmer det?

– Det är klart att jag kan cykla men jag har inte gjort det på säkert tio år. Jag har inte ens åkt buss sedan jag tog studenten för sex år sedan. Det är jag och min bil, dygnet runt. Jag måste köra - jag kan inte låta bli det.

Vad har du för bil?

– En grön Audi A4, vill du ha registreringsnumret också?!

Förutom cykeln "belönades" Gurkan också med 20 körlektioner som Adam Alsing tvingade honom att ta innan han fick tillbaka sitt körkort. Och nu är han alltså ute i trafiken igen.

Vad har du fått för reaktioner under det att programmet har visats i tv?

– Folk glor och vissa har till och med tagit kort på mig när jag har suttit i bilen. En del blir skrämda och låter mig köra först så att de kan ligga bakom mig istället.

– För några veckor skulle jag köra om en pensionär men när hon såg att det var jag i bilen tvärnitade hon. Jag fick välja om jag skulle ta vänster ut i den andra filen eller till höger ner i diket. Och det blev diket. Hon stack vidare och jag fick stå där och vänta på att mina kompisar skulle komma och plocka upp mig. Tur att det bara var 50 på den vägen.