Varje person producerar ca 500 kilo sopor per år. När vi sorterar och komposterar den organiska delen av avfallet återför vi resurser till naturen.

Syre
För att processen ska fungera behövs syre. Det är därför viktigt att kompostmaterialet inte blir för hårt packat. Det är bra att blanda i något strömaterial som ger struktur, t ex flisade kvistar och grenar eller kutterspån. Genom att blanda om i komposten då och då luckrar du upp i kompostmaterialet. En kompost med mycket mask behöver inte röras om. Här klarar maskarna omrörningen och luftningen.

Näring
Det fodras balans mellan kol och kväverikt material i komposten. Hushållsavfall innehåller
mycket kväve och inte så mycket kol. I hushållskomposten behöver du därför blanda i kolrikt
material, som t ex flisat trädgårdsavfall, sågspån, kutterspån eller hushållspapper. Är det för lite kol i komposten blir det överskott av kväve, som stiger upp i luften i form av ammoniak. Komposten börjar då lukta illa och du förlorar växtnäring.

Fukt
Komposten ska vara lagom fuktig – som en urkramad svamp ungefär. Om komposten blir för blöt täpps lufthålen igen och det blir för lite syre. Om den blir för torr avstannar processen. Ett tecken på det är ofta att man får myror i komposten.

Värme
Nedbrytningen kräver en temperatur över 10-12ºC. Därför är det viktigt med en isolerad
behållare om komposten ska användas året runt. En plastflaska med varmvatten kan sätta fart på processen.

Tid
Nedbrytningen tar tid. Man kan räkna med att det tar upp till ett år. Därför är det viktigt att
man väljer en tillräckligt stor behållare.
Vid kompostering bryts det organiska materialet ned av bakterier, svampar, maskar
och andra smådjur. Under nedbrytningsprocessen alstrar bakterierna värme.
Det kan bli upp till 60-70ºC i en kompost.
Kom ihåg att ha bra balans mellan kol- och kväverika material.
Finfördela så långt det går: krossa äggskal, finfördela bröd, fruktskal och så vidare. Riv papper fint.