Mitt nya program Sälj eller släng handlar om att rensa i sin röra. Att inse hur vår röra och våra prylar påverkar vårt mående. Det handlar om att sälja eller att slänga...och i vissa fall att skänka bort. Det här kan vara nog så svårt. Fråga mig, jag vet. Men jag vet också att om vi samlar på oss en massa saker som vi varken älskar eller använder blir hemmet lätt en förvaringsplats för bråte som påverkar oss långt mer än vi tror.

Det är lätt att samla på sig en massa saker. Men frågan är hur mycket av det vi har, som vi egentligen använder? Vi samlar på minnen och spar för framtiden och vi glömmer lätt att nuet är det enda som egentligen existerar. Det är i nuet vi lever och morgondagen...ja, den kommer aldrig...för när den väl kommer är den helt plötsligt vårt NU.

Vi vet ju det här, men vi är många som av en eller annan orsak ändå har svårt att göra oss av med våra onödiga ägodelar... Och plötsligt står vi där en dag och inser att vi har vi ett - eller flera - områden i vårt hem, som får oss att må dåligt, ett ångestområde som vi tänker att vi ska ta itu med "någon gång". Det är bara det att "någon gång" aldrig kommer och varje gång vi öppnar dörren till garaget, skräprummet eller den överfulla garderoben så blir vi lite tunga i hjärtat. Så vi måste själva se till att skapa tillfället.

Det finns många orsaker till att vi har svårt att göra oss av med saker. Vi kanske tänker att: "det kan vara bra att ha..." att; "jag inte kan göra mig av med något jag fått i gåva" och så vidare, och så vuidare. Vi har alla våra knep för att slippa ta itu med det här.

Då kan det vara bra att ställa sig frågan: Varför spar jag detta? Och om svaret blir någonting annat än att jag älskar det - eller att jag verkligen använder det så har jag fått en tydlig fingervisning om att det kanske är dags att tänka om.

I min nya programserie har jag mött många underbara människor som bett om hjälp med just detta dilemma. De har samlat på sig allt för mycket saker som inte har en given plats i deras liv och till slut är det nästan "tingen" som äger människan och inte tvärtom. Att få hjälpa dessa människor att rensa i röran och skapa mer utrymme har lärt mig mycket, både om mig själv, mina medmänniskor och om ödmjukhet. Jag har sett hur människors liv kan förändras genom något så tillsynes "simpelt" som detta.

Så hur gör man nu om man vill komma igång?

Till att börja med är det viktigt att ta ett tydligt beslut.När du inser att du fått nog är det dags att manifestera. Prata med dina vänner. Sätt ett datum. Varför inte ta några dagars semester för ändamålet? Ta hjälp av din omgivning. Skriv en lista på hur du känner inför ditt "kaosområde". Skriv en ny lista på hur det skulle kännas om du hade gjort dig av med din bråte, vilka fördelar det skulle ge.

Jag älskar listor. Saker och ting blir så tydligt på det sättet. Och i det här fallet kan det ge en puff i rätt riktning om du läser listan under arbetets gång. Sen är det bara att införskaffa några rullar svarta sopsäckar och sätta igång!

Och frågorna: Älskar jag det här? Använder jag det ? Om svaret är nej så kommer nästa fråga: Kan det säljas? Eller ska det ner i sopsäcken?

Visst kan det kännas tufft att verkligen ta itu med en sådan här sak, men jag lovar - belöningen låter inte vänta på sig. Så småningom känns det lättar och luftigare, både inombords och i ditt hem. Och vem vet? Kanske har du en dyrgrip i dina gömmor. Och älskar du inte din dyrgrip, så gör säkert någon annan det. Det härliga är, att genom att sälja det du inte tänker spara, kan du kanske göra verklighet av en dröm. Nu förtiden är det hur enkelt som helst att sälja sina saker på nätet.

Och skulle någon ny ägodel smyga sig in i ditt hem efter rensningen så kan det vara en hjälp att tänka som jag brukar tänka: En in - En ut. På så vis behöver du aldrig mer oroa dig över att få ett överbelamrat hem.

Men en sak är viktig - och det är att vara snäll mot sig själv för det kan kännas svårt att skiljas från ting man ägnat många år att samla ihop. Många känslor kan komma upp. Det är då det är så fint att få stöd. Gärna av någon som är lite mer obarmhärtig och klarsynt än man själv.

När jag tänker efter kan det till och med vara så att det även för mig är dags att rensa lite hemma. Men gud nåde den som säger att jag borde rensa ut eller slänga mina inredningstidningar!!! Där går gränsen. Där går verkligen gränsen.


Vi hörs snart. Var snälla mot er själva och varandra!
Lulu