Azerbajdzjan har skickat in styrkor i utbrytarregionen Nagorno-Karabakh vid landets gräns mot Armenien.
Enligt landets försvarsminister handlar det om en “antiterroroperation“.
Flyglarmet har gått i regionen och ett flertal explosioner ska ha hört, skriver BBC.
Minst elva personer, däribland civila och poliser, ska hittills ha dött i striderna enligt BBC.
Enligt talespersoner för utbrytarregionen har Azerbajdzjans militär “brutit mot vapenvilan längst hela kontaktlinjen genom missilbeskjutning“.
– Det handlar dels om att man har stängt av kommunikationen in i Nagorno-Karabach. De få journalister som är där rapporterar om beskjutningar mot civila områden och bilder har florerat på bombningar mot området Nagorno-Karabach, säger Rasmus Canbäck, journalist på Blankspot.
Tisdagens händelseutveckling är en tydlig signal för det allt mer spända läget mellan grannländerna Armenien och Azerbajdzjan.
Länderna har tidigare stridit om regionen, först under tidigt 90-tal i samband med Sovjetunionens fall, och på nytt 2020. Sedan december har Azerbajdzjan framgångsrikt blockerat den enda transportvägen från regionen till Armenien.
– Det är ett tillspetsat läge och befolkningen inne i Nagorno-Karabach har inte haft kontakt med omvärlden på lång tid. Man har varnat därifrån för en svältkatastrof för att det inte kommer in någon mat alls och det man odlar där inte är tillräckligt. Det finns fler dimensioner i det här förutom det militära våldet, säger TV4:s utrikeskommentator Lisa Grenfors.
Systematiskt bombardemang
Baku anklagar nu armeniska styrkor för att bedriva systematiska bombardemang av dess försvarspositioner och menar att det är därför man nu inlett en “antiterroroperation“.
– För att avväpna och säkra tillbakadragandet av formationer av Armeniens väpnade styrkor från våra territorier, säger Zakir Hasanov, försvarsminister, Azerbajdzjan.
Det armeniska försvarsdepartementet har svarat genom en skrivelse publicerad kort efter, rapporterar AFP.
“Den 19 september släppte Azerbajdzjan lös ytterligare en storskalig aggression mot folket i Nagorno-Karabach, i syfte att slutföra sin politik för etnisk rensning“, skriver departementet.
Ökad oro
Under den sex veckor långa konflikten 2020 återerövrade Azerbajdzjan territorier kring Karabach som hållits av Armenien sedan 1994.
– Armenien har kallat till ett särskilt säkerhetsrådsmöte med det armeniska säkerhetsrådet och jag tror att man ringer runt till bundsförvanter i världen, framförallt Frankrike. Man hoppas på att frågan ska lyftas mot säkerhetsrådet. Det här är en stor fråga som Armenien försöker driva och har gjort länge, säger Rasmus Canbäck.
Och den sköra vapenvilan som rådde länderna emellan har bland annat upprätthållits genom ryska styrkors närvaro i området. När Rysslands fokus nu allt mer ligger på kriget i Ukraina så ökar oron för att konflikten åter ska blossa upp till ett fullskaligt krig.
– Bland annat har man sett stora trupper, uppbyggnader och man har sett att man har importerat vapen från Israel – en större mängd än vad man brukar göra, säger Rasmus Canbäck.