Folkhälsomyndigheten svarar nu på kritiken från Riksrevisionen gällande Sveriges nationella smittskydd, där det framgår att man inte är rustade för att klara av en storskalig smittspridning.
– Det är allvarligt och precis som vi själva har konstaterat behöver vi bli bättre rustade, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör Folkhälsomyndigheten.
I rapporten som Riksrevisionen publicerar i dag framkommer det kritik mot Regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) som bland annat handlar om att beredskapen för en storskalig smittspridning inte är tillräcklig och att smittskyddslagen är föråldrad.
Karin Tegmark Wisell, generaldirektör FHM, svarar på kritiken i en intervju med TV4 Nyheterna. Hon menar att myndigheten nu tar lärdom från det som identifierats i rapporten och att slutsatserna från Riksrevisionens rapport överensstämmer väl med deras egna slutsatser.
– Slutsatserna från Riksrevisionens rapport överensstämmer väldigt väl med det slutsatser vi själva drar inför framtiden. Vi behöver en modern smittskyddslagstiftning som också tar hänsyn till en pandemisituation och en omfattande smittspridning i samhället av en ny okänd smitta, säger hon.
Föråldrad smittskyddslag
Karin Tegmark Wisell säger att de behöver bättre tillgång till hälsodata i realtid för att lättare kunna se hur förändringar sker och kunna göra snabbare analyser i arbetet. Även att smittskyddslagen behöver ses över.
– Det är en sak att vi har en föråldrad smittskyddslag som behöver moderniseras och anpassas till de förutsättningar och snabba förlopp som är i samhället nu med mycket resande.
”Finns en otydlighet”
Riksrevisionen har kommit med förslag att en annan myndighet nu ska få det nationella ansvaret för vårdhygienfrågor, något som i dag delas mellan FHM och Socialstyrelsen.
Enligt Karin Tegmark Wisell är det en utmanande problematik när myndigheter har ett delat ansvar.
– Det är väldigt bra om man utreder och ser om man kan hitta en tydligare avgränsning mellan myndigheternas uppdrag inom vårdhygien, eller om man lägger ansvaret på en av myndigheterna.
Krävs mer resurser
Folkhälsomyndigheten har även lyft fram till regeringen att de behöver budgetförstärkningar för att kunna upprätthålla beredskapen.
– I vårt budgetunderlag har vi förtydligat att vi ser att vi behöver en långsiktig budgetförstärkning inom de områden som gäller beredskap, civilt försvar, och inte minst mot bakgrund av erfarenheterna under pandemin, säger Karin Tegmark Wisell.
Hon säger även att FHM efterfrågat mer resurser för att kunna göra det arbetet de vill göra framåt.
– Det finns ett tydligt behov av en förbättrad lagstiftning, en förbättrad datahantering och bättre tillgång till data så att vi kan göra snabba och effektiva analyser som kan ligga till grund till det operativa arbetet som sker i regioner och kommuner.
