På lördag genomförs kröningen av kung Charles och drottning Camilla i Westminster Abbey i London.
Staden förbereder sig nu på det tredje historiska kungliga jätteevenemanget på mindre än ett år.
I juni förra året firade man drottning Elizabeths 70 år på tronen, väl medveten om att det skulle bli ett av de sista tillfällena som drottningen sågs offentligt. Ändå blev förvåningen och sorgen bland britterna stor när drottningen bara några månader senare gick bort.
Begravningen hölls i september och återigen ställdes London inför stora utmaningar med en tillströmning av hundratusentals människor som ville vara med om de historiska dagarna.
Statyer och fasader tvättas
Och nu är det alltså dags att mobilisera igen. Tysta övningar av processionen har genomförts nattetid på Londons gator. Westminster Abbey har stängts för allmänheten för att förberedas för kröningen med de 2 000 inbjudna gästerna. Statyer, fasader och monument har tvättats och putsats.
I Buckingham Palace har en av dom stora salarna vikts för repetitioner med de exakta måtten och där den särskilda plattformen för kröningen har återskapats så att Charles och Camilla kan öva i lugn och ro.
4 maj, 2023Extra helgdag för britterna
Tre dagar av firande har planerats och britterna får en extra helgdag på måndagen.
Kröningen och de extrema resurser som krävs för att göra London säkert när hundratals stats- och regeringschefer återigen kommer hit beräknas kosta motsvarande nästan en miljard svenska kronor av skattebetalarnas pengar.
Många kritiska röster har höjts i protest mot det som man menar är ett slöseri mitt i den djupa ekonomiska kris som drabbar miljontals britter hårt.
Den antirojalistiska rörelsen har vuxit efter Elizabeths bortgång och flera protester planeras under kröningshelgen.
Nya utmaningar
Helt klart är att kung Charles och drottning Camilla ställs inför helt nya utmaningar. Pressen på att vara monarker i tiden är mycket större än tidigare, med ett alltmer splittrat samvälde.
Den mörka historien med det brittiska koloniala förtrycket och slavhandeln gör att fler länder nu vill bli republiker. Och i ett Storbritannien med ekonomisk kris och ökade sociala klyftor blir monarkin och de nedärvda privilegierna som kommer med den alltmer ifrågasatta.
