Postkodmiljonären

En tävlande har chans att vinna en miljon kronor om personen klarar av femton frågor. Tittarna har även möjlighet att vinna pengar på sin bostadsadress genom att vara med i Svenska Postkodlotteriet. Programledare är Rickard Sjöberg.

En tävlande har chans att vinna en miljon kronor om personen klarar av femton frågor. Tittarna har även möjlighet att vinna pengar på sin bostadsadress genom att vara med i Svenska Postkodlotteriet. Programledare är Rickard Sjöberg.

Amelia besökte lemurerna i Madagaskars regnskog

I Postkodlotteriet ger tillbaka tar våra programvärdar med tittarna jorden runt för att visa hur välgörenhetsorganisationerna arbetar.

De fyra reportagen har tema Barn , Miljö , Mänskliga rättigheter och Liv och död . Varje program leds av en programvärd som tar med tittaren och berättar om de projekt som lotteriets medlemmar varit med om att stödja.

I miljöprogrammet åker vi till ön Madagaskar, 50 mil utanför Afrikas sydöstkust, som är det enda land på hela jorden där man kan skåda lemurer i vilt tillstånd. De 71 arterna härstammar från apan och har utvecklats i den isolerade miljön under 50 miljoner år.

Men sedan människan kom till ön för 1 500 år sedan har ett flertal arter utrotats. I dag utgör illegal jakt och handel det största hotet mot lemurerna.

Tidningsdrottningen Amelia Adamo reste till Madagaskar för att få se problemen på plats. Och vad som händer med de pengar som Postkodlotteriets prenumeranter samlat ihop åt Världsnaturfonden , som driver ett projekt för att rädda lemuren.

– Man kan säga att jag reste väldigt långt för att se ett djur som i och för sig finns på Skansen. Det är en ö som har varit ganska isolerad, och som man inte kommer till som turist i vanliga fall, om man inte är någon naturmupp.

– Jag var utsänd av Postkodlotteriet för att se vad som händer med pengarna, hur arbetet med att rädda deras hem går till. Lemurerna måste få ha sin skog i fred.

Vad händer med pengarna?

– Det handlar om att utbilda människor. De som bor där använder fortfarande svedjebruk, som man gjorde på medeltiden i Sverige. Man bränner ner skogen för att få igång grödan, vilket dels minskar skogsområdena där lemurerna lever, och dels sätter igång mängder av små bränder som sprider sig. Men lokalbefolkningen är otroligt fattig och överlever knappt, och då funderar man kanske inte på om lemuren förintas.

– Världsnaturfondens arbete handlar både om att rädda skogen och att utbilda befolkningen. Lemuren är landets nationalsymbol och måste räddas, men det vet förstås inte alla som bor där.

Vad gjorde du på plats?

– Jag kom till en väldigt sliten huvudstad, som har rätt lite att göra med "huvudstad" egentligen, som vi är vana vid. Man inser att det är ett väldigt fattigt land.

– Vi tog oss med jeep ut i regnskogen, där guiden som vi gick med började locka lemurerna med ett ringande ljud. Och vad får man se? Helt plötsligt hoppade den största arten, som heter indri, jämfota fram i trädkronorna. De finns defintivt inte på Skansen!

Vad visste du om lemurerna och Madagaskar tidigare?

– Absolut inget mer än att jag har ett barnbarn som jag har tagit med till Skansen. Jag visste inte att de var i fara, jag visste inte att de bara existerade på Madagaskar. Jag visste inte att landet hade en så unik flora och fauna, och inte heller att invånarna såg helt annorlunda ut än andra afrikaner, utan mer som indonesier.

Vad gjorde störst intryck på dig?

– Det var nog att gå i skogen med guiden och förstå att även lemurer måste ha sitt utrymme, att arter inte bara får försvinna på grund av fattigdom och okunskap, på grund av erosion och tjuvjakt för att människor måste äta. Det gör så mycket att vara på plats, allt blir mycket större än om man ser det på tv. Man inser att man ingår i ett system där alla måste få vara med, även små lemurer.

Har du något speciellt minne från resan?

– Framförallt att det var en väldigt lång resa, på många sätt. Jag blev tillsagd att inte gå ut på stan själv, men jag hade fem timmar över och gick in på ett hotellspa. Det var en sådan kontrast mellan det här lyxhotellet och befolkningen utanför. Man känner sig verkligen som en gäst i den tillvaron. Det blir väldigt tydligt när man gör den här sortens nedslag.

– Dessutom var det för mig som kvinna intressant att höra att lemurerna lever i matriarkat. Och när jag pratade om det med guiden och ett par andra män fick jag veta att det även gällde dem. "Vi kommer ju från kvinnan", sa de, "och de är ändå de som styr". De kände sig väldigt nöjda med det. Men jag vet inte om presidenten skulle hålla med om det, till exempel.

Varför blev det just lemurerna på Madagaskar för din del?

– Att det blev just Madagaskar beror nog på att min tidning M har en välgörenhetskrona som tidigare gick till Världsnaturfonden. Mina läsare har samlat in 1,3 miljoner kronor till dem.

– Men man kan se kopplingen till mig som lite konstig. Jag är en dålig naturmupp, jag kan knappt skilja mellan ett enträd och en cypress. Jag är väl mer högklackat än kängor, kan man säga.

Hur ser ditt miljöengagemang ut annars?

– Jag tillhör dem som fick ett abrupt uppvaknande av Al Gore. Jag menar, man kan knappt bada i Östersjön längre. Jag har dessutom fått barnbarn och har fått upp ögonen för vilken jord vi lämnar efter oss. Och jag är i den åldern som kallas "payback time", där man har både tid och råd att engagera sig. Vi kan bry oss mer än andra eftersom vi inte är mitt uppe i familj och betala av lånet. Det ger en större öppenhet för engagemang än i andra åldrar. Det är vi över 55 och de under 25 som kan bry oss.

Postkodlotteriet ger tillbaka sänds den 15, 16, 17 och 18 december i TV4. Övriga programvärdar är före detta JämO Claes Borgström , Bengt Westerberg som är ordförane i svenska Röda Korset och toppdiplomaten Jan Eliasson .

Postkodlotteriets "Grannyra" - i ny green screen-studio

Coronapandemin ändrar förutsättningarna för hela vårt samhälle. När det var dags för inspelning av Postkodlotteriets Grannyra fick hela produktionen flytta in i en green screen-studio - på ett digitalt hustak i Simrishamn. Se första minutrarna av programmet här.

Historiska ändringen i Postkodmiljonären

Den 21 augusti är det premiär för Postkodmiljonärens nya livlina “Fråga stjärnorna”. Stjärnpanelen består av radioprofilen Titti Schultz, journalisten Jan Gradvall, och komikern Marika Carlsson – tre kunniga profiler med ett brinnande intresse för frågesport.

"Heta stolen" i Postkodmiljonären

I tre specialprogram av Postkodmiljonären kommer representanter för Autism- och Aspergerförbundet att tävla – dels individuellt mot varandra, dels för att vinna så mycket pengar som möjligt åt organisationen. Den slutliga vinnaren får behålla hälften av vinstsumman själv.

Fanny bryter ihop i "Heta stolen" - Postkodmiljonären

Det blev känslosamt i Postkodmiljonären när Fanny skulle svara på frågan "Vad är okapi?". Tårarna börjar rinna och Rickard Sjöberg förstår inte vad som hänt. Efter att inspelningarna avbrutits så förklarar Fanny om den känslosamma frågan.

Rickards extrafrågor i reklampausen

Rickard Sjöberg ställde några extrafrågor via Postkodmiljonärens Facebooksida under reklamavbrottet i Postkodmiljonären den 2 februari 2018. Här kan du se hela sändningen och försöka klura ut svaret på Rickards 3 extrafrågor.

Hon svarar iskallt på miljonfrågan i Postkodmiljonären

I Postkodmiljonärens heta stol sitter Ylva Orrmell från Saltsjöbaden. Utan hjälp av livlinor avancerar hon fram till miljonfrågan ”Vad av följande beskriver bäst en hanrej?”. Efter en kort betänketid svarar hon iskallt på frågan.