Extern länk
Början på sidans innehåll

Kalla fakta

Kalla fakta

Kalla fakta-redaktionen granskar och avslöjar politiker, makthavare och samhällsfenomen. Programmen lyfter fram människor och känslor och visar hur dagens svenskar påverkas av de beslut som fattas i maktens korridorer.Kalla fakta-redaktionen granskar och avslöjar politiker, makthavare...

Foto: Foto: Kalla fakta

Var tredje timme dör någon av misstag i sjukvården

Vårdskadorna skördar sju gånger fler dödsoffer än trafikolyckorna. Den slutsatsen drar Socialstyrelsen i en rapport om den typen av skador inom sjukvården som hade kunnat undvikas.

Uppdaterad: Publicerad:

Varje år drabbas 105 000 personer i sjukvården av skador som klassas som undvikbara. Den slutsatsen drar Socialstyrelsen i rapporten ”Vårdskador inom somatisk slutenvård”. Det innebär att var femte minut, dygnet runt, året runt, skadas en person i den svenska vården – i onödan. Vårdskador är nämligen benämningen på de skador som orsakats av vården, som hade kunnat undvikas.

Nästan en av tio får skador som hade kunnat undvikas

Socialstyrelsen granskade totalt 1997 slumpvis utvalda patientjournaler från 72 sjukhus i landet. De fann att 12,3 procent av patienterna hade skadats, men att dessa skador inte hade kunnat undvikas. Men de fann också att 8,6 procent av patienterna hade fått så kallade vårdskador, det vill säga skador som hade kunnat undvikas. 3 procent av patienterna med vårdskador dör av sina skador. Det motsvarar över 3000 personer per år, eller en person var tredje timme. Vårdskadorna skördar alltså sju gånger fler dödsoffer än trafikolyckorna.
– Det är verkligen inte några smickrande siffror. Det har varit så att man har accepterat att en viss andel patienter skadas. Man har sett det som oundvikligt eller som komplikationer. Man har inte skiljt på vad som är oundvikligen till följd av ett handlande med sådant som borde kunna undvikas, säger Thomas Tegenfeldt, chef på Hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen.

10 000 personer får bestående men

Nästan 10 000 personer får bestående men av vårdskadorna. Drygt hälften av vårdskadorna läkte inom en månad och en tredjedel läkte inom ett år.

Den vanligaste formen av vårdskador är skador på inre organ, vilket drygt 40 000 personer drabbas av varje år.

Infektioner är också vanliga, varje kvart drabbas någon, vilket sammanlagt blir 30 000 personer om året, enligt Socialstyrelsen. Bristande hygien är en vanlig bakomliggande orsak.
Och nästan 5 000 personer får en blodpropp som orsakats av vården varje år.

Operationer orsakar flest skador

Det vanligaste är att patienten skadas vid operationer, över 40 000 personer skadas under operationer eller andra ingrepp varje år.

6 800 personer skadas varje år av överdosering av läkemedel. Ännu fler skadas av utebliven, försenad eller otillräcklig läkemedelsbehandling.

Runt 12500 patienter får vårdskador på grund av olika diagnosproblem, däribland utebliven diagnos.
– Det är inte så att det går omkring en massa odugliga sjukvårdsarbetare som hela tiden gör fel, utan de är oftast offer för ett dåligt system. Och då måste systemen vara så bra utformade att de hindrar patienten från att drabbas av felen. Men i dag har vårdgivarna inte tillräckligt bra koll på läget, säger Thomas Tegenfeldt, på Socialstyrelsen.

Kostnad: 4,4 miljarder kronor om året

En vårdskada leder till i genomsnitt sex extra vårddygn, enligt Socialstyrelsens granskning. Det medför 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket motsvarar runt 10 procent av alla vårddygn totalt.

Den sammanlagda kostnaden för de extra vårddygn som orsakas av vårdskador är 4,4 miljarder kronor.

* Undersökningen genomfördes under 2007 och Socialstyrelsen valde ut journaler från 1 oktober 2003 till 30 september 2004.

Maja Lundbäck