Kalla fakta

Kalla fakta-redaktionen granskar och avslöjar politiker, makthavare och samhällsfenomen. Programmen lyfter fram människor och känslor och visar hur dagens svenskar påverkas av de beslut som fattas i maktens korridorer.

Oklart hur många som slutar begå brott

Ingen vet hur många av KRIS medlemmar som slutar att begå brott. Kalla faktas granskning visar även att det finns stora brister i den ekonomiska redovisningen. De myndigheter som skulle kunna slå larm har inte reagerat.

Konflikten som håller på att rasera KRIS är inte det enda problemet i föreningen.
KRIS har exempelvis ingen aning om hur många kriminella de har hjälpt.

Kriminalvården har gett KRIS bidrag sedan 2003. Därifrån har organisationen fått sammanlagt 9,8 miljoner kronor. Pengarna ska i huvudsak gå till besök på anstalter och muckhämtningar.

Brister i redovisningen

Varje år måste RIKS-KRIS och lokalföreningana redovisa för Kriminalvården vilka anstalter som de har besökt och hur många muckhämtningar som har gjorts. Men efter att Kalla fakta gått igenom samtliga handlingar hos Kriminalvården om KRIS kan vi konstatera att det råder stora brister redovisningen.

Första året som KRIS fick bidrag från kriminalvården, 2003, redovisade samtliga lokalföreningar. Ett år senare, 2004, saknas en del redovisningar. År 2005, då KRIS fick 1,6 miljoner kronor i bidrag, finns ingen redovisning alls. Även året därpå, 2006, saknas redovisningar och även under 2007 finns det brister.

"Jag anser att vi har koll"

Kalla faktas granskning visar att Kriminalvårdens uppföljning kring KRIS arbete är bristfällig. Men Ulf Jonson, chef för Klient- och säkerhet på Kriminalvården, håller inte med.
– Jag anser att vi har koll, säger han till Kalla fakta.
Det senaste året, 2008, har endast 10 av 24 lokalföreningar lämnat in sina ekonomiska redogörelser till kriminalvården.

"KRIS gör bra saker för de här pengarna"

14 lokalföreningar har alltså inte lämnat in någon redovisning alls.
– Jag håller inte med om att det här är en vårdslös hantering av pengarna. Vi har en bild av att KRIS gör bra saker för de här pengarna, säger Ulf Jonson.
Tre veckor efter intervjun med Ulf Jonson skickar Kriminalvården några enstaka redovisningar som har saknats. Baserat på de redovisningar som nu har skickats in kan vi uppskatta att det saknas dokumentation kring tre miljoner kronor.

Oklart hur många KRIS hjälpt

Eftersom KRIS saknar en överblick kring hur många som har muckat finns heller ingen information om vad som har hänt med de frigivna.
– Det finns ingen dokumentation, vi är dåliga på att dokumentera, säger Christer Karlsson, KRIS grundare.

Akilleshälen

Redan 2003 kom Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ut med en rapport som behandlade problemet med uppföljningen där man konstaterade att det var svårt att se om KRIS har lyckats med målsättningen - att medlemmarna slutar begå brott. Året därpå, 2004, fick KRIS 300.000 kronor av kommittén ”Mobilisering mot narkotika” för att förbättra uppföljningssystemet.

Myndigheten ”Mobilisering mot narkotika” är i dag nedlagd och Socialstyrelsen har tagit över projektet. Vi hittar handlingarna i en flyttkartong i Socialstyrelsens arkiv – men vi hittar ingen redovisning från KRIS.
– Det finns inga undersökningar vad gäller återfall. KRIS akilleshäl är deras bristande dokumentation, säger Gunnar Engström, före detta kriminalvårdsdirektör.

Mamman till mördade Karolin "Jag anade inget, hon var lycklig"

I Kalla Faktas nya program "Den skrämda staden" undersöks den tystnadskultur som brett ut sig bland Malmös invånare efter dödsskjutningar bland gängkriminella. I studion har vi Therese Cedergren, reporter på Kalla Fakta. Mordet på Karolin Hakim på öppen gata skakade Malmö. Nu berättar mamman om sorgen i Kalla Fakta.

Kalla fakta - Cocaine Wars ENG SUBS

A late summer night three years ago a man is murdered outside a mosque in the south of Sweden. Evidence shows that the killing have a connection to another European city and that might give answers to the increase of deadly violence in Sweden.

Cultural Cares svar på Kalla faktas frågor

Redan den 22 maj tog Kalla fakta kontakt med Cultural Care med en önskan om att få göra en intervju med ansvariga i företaget, med anledning av de uppgifter som framkommer i programmet. Cultural Care har valt att inte ställa upp på en tv-intervju, utan istället ge sina svar skriftligt. Nedan följer den korrespondens som varit mellan Kalla faktas reporter Jennifer Korsgren och Cultural Care.

Barnkliniken - utländsk expertis vill att barnpalliativa vården i Sverige ska granskas

Kalla faktas reportage om Lilla Erstagården, Nordens första barn- och ungdomshospice, fick under hösten kritik av Ersta Diakoni. De menade att det är nationellt och internationellt vedertaget att sluta ge mat och näring till svårt sjuka barn när man misstänker att barnen inte kan tillgodogöra sig näringen längre och är på väg att dö. Men nu reagerar flera utländska experter. Kalla fakta har intervjuat några av världens främsta läkare, sjuksköterskor och intresseorganisationer inom palliativ vård för barn som vill att den barnpalliativa vården i Sverige granskas av fristående internationella specialister.

TV4 och C Mores nomineringar i Kristallen

Förra årets Kristallenvinnare Tilde De Paula Eby och David Hellenius är återigen nominerade i kategorin Årets kvinnliga och manliga programledare, Kalla fakta är nominerade för hela tre program, Anna Book och Karin Laserow som årets tv-personlighet och gågna årets premiärer Hälsningar från..., Enkelstöten, Biggest loser VIP och Gråzon är alla nominerade i olika kategorier. Även äldre godingar som Robinson, Talang och Idol har fått nomineringar. Nedan ser ni hela fina listan på TV4 och C Mores program som är nominerade i olika kategorier:

Kalla fakta fyrfaldigt nominerat i New York Festivals

I New York Festivals tävlar världens bästa film- och tv-produktioner. Kalla fakta har tre program från höstsäsongen som går till final- Hotet inifrån, Monstret och Fotbollsyndikatet. Det senare programmet är nominerat i två kategorier.

Nio av tio har fått sämre liv efter avslag om assistans

Nio av tio funktionsnedsatta eller anhöriga säger att deras livssituation försämrats sedan de nekats statlig assistansersättning eller fått minskat antal timmar. Kalla fakta har gjort en enkätundersökning via de fem största organisationerna för funktionsnedsatta och 230 personer har svarat.

Varför får inte Loke, 4 år, mer hjälp?

Kalla faktas reporter Per Hermanrud har söt en intervju med Linköpings kommun för att fråga varför inte fyraårige Loke Jansson, som har en ovanlig epileptisk sjukdom, får fler assistanstimmar. Här kommer kommunens skriftliga svar:

Spelet om assistansen – vad säger Försäkringskassan?

Kalla faktas reporter Per Hermanrud har intervjuat Viktor Svensson, pressekreterare på Försäkringskassan, om de turer som lett fram till att många funktionsnedsatta helt eller delvis förlorat sin statliga assistansersättning de senaste åren.