Extern länk
Början på sidans innehåll

Nyheterna

Senaste nytt

Kropp hittad i vattnet utanför Piteå

Hajar dumpades i Lysekil – utredningen läggs ner

Trött man stannade för att vila – på E4

Senaste dygnet

Serbledare vägrar kalla massakern för folkmord

En finstämd dag att sörja och förlåta blev skådeplats för ilska och förbittring. På lördagens minnesceremoni i Srebrenica attackerades den serbiske premiärministern med stenar och flaskor.

Uppdaterad: Publicerad:

Stämningen vid ceremonin för att hedra de tusentals bosniska muslimer som dödades av bosnienserbisk militär i Srebrenica blev hätsk när premiärminister Aleksandar Vucic deltog i en minnesceremoni. Enligt nyhetsbyrån Reuters ska premiärministern och hans delegation ha tvingats fly då en folkmassa slängt sten och flaskor efter honom. Serbiens inrikesminister kallar attacken för ett mordförsök och utrikesministern ser den som en attack på Serbien.

- Det är en attack inte bara på Vucic utan också på hela Serbien och dess policy för fred och samarbete i området, säger utrikesminister Ivica Dacic i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån AFP.

Tidigare på dagen gav en sörjande kvinna uttryck för vad hon tycker om den serbiske premiärministerns närvaro.

- Titta på honom (Vucic) och titta på de tusentals gravstenarna. Skäms han inte, när han inte säger att det här är folkmord? sade Hamida Dzanovic, en av de sörjande, till AFP.

Wallström: "Starka känslor"

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S), på plats för att hedra offren, såg inte premiärministern jagas bort, men märkte av en rörelse i folkhavet och hörde skanderandet mot honom.

- Jag tror att det var ett uttryck för att man ansåg att kommer han hit, måste han också vara beredd att se och benämna saker för vad de är. Det är så varje försoning och dialog kan börja. Det var väldigt starka känslor i rörelse i dag, säger Margot Wallström.

Utrikesministern beskriver själva ceremonin som högtidlig.

- Det är viktigt i hela den här processen att aldrig glömma och många saknas fortfarande. Men det är viktigt att också se framåt och bygga förståelse, tolerans och försoning, säger Margot Wallström.

Förnekar folkmord

Folkmordet är ännu 20 år senare ett oläkt sår, då många politiker förnekar omfånget av dödandet. Det har också blivit en bricka i ett storpolitiskt spel där Ryssland spelar en central roll. Västmakterna är på fortsatt kollisionskurs med Ryssland, som röstat emot en FN-resolution som erkänner massakern i Srebrenica som folkmord.

Före årsdagens ceremoni hade dock Serbiens premiärminister skrivit ett offentligt brev, citerat av AFP, där det står att "Serbien otvetydigt fördömer de vidriga brott som begåtts och de personer som begått dem och kommer att fortsätta att föra dem inför rätta".

De döda hedras

På lördagen hölls också begravning för 136 kvarlevor av kroppar som det senaste året identifierats i Srebrenica. Många av liken spriddes av serbisk militär på 90-talet till flera platser för att försvåra identifiering — en av de döda var Begajeta Salihovics pappa.

- Hans skelett är ännu inte fullständigt men vi bestämde oss för att begrava honom, för att markera att han funnits, säger Begajeta Salihovic till AFP.

Nära 50 000 människor från hela världen rapporterades vara på plats för att hedra offren. Däribland EU:s utrikeschef Federica Mogherini och Bill Clinton — som vid tiden för massakern var amerikansk president och vars administration genom Dayton-avtalet bidrog till att avsluta kriget några månader efter massakern i Srebrenica.

FN kritiserat

FN:s roll har kritiserats från flera håll — inte minst från anhöriga till dem som dött. Nederländska FN-soldater som fanns på orten lyckades inte skydda befolkningen i Srebrenica.

Före massakern sökte en del flyktingar skydd på en nederländsk FN-bas i området, men fick inte stanna på basen. Förra året fastslog en nederländsk domstol att FN-truppen borde ha förstått att en massaker skulle kunna ske.

David Henriksson/TT

Fakta: Folkmordet inte accepterat

Trots att två internationella domstolar slagit fast att massakern i Srebrenica var folkmord vägrar serbiska ledare att acceptera definitionen. Vissa framsteg har dock skett.

  • Boris Tadic blev 2005 den första serbiska president som deltog i minnesceremonierna vilket kan ses som en vändpunkt i relationen mellan Serbien och Bosnien-Hercegovina.

  • 2010 fördömde det serbiska parlamentet massakern och 2013 bad den dåvarande serbiska presidenten Tomislav Nikolic om ursäkt.

Källa: AFP