Nätstark

Näthat eller yttrandefrihet? Så vet du om kommentaren är olaglig

Internet och sociala medier är den moderna anslagstavlan för åsikter och debatter. Men vad får man egentligen skriva där? Var går gränsen mellan åsikt och förolämpning? Polisen Björn Sellström reder ut: ”Gränserna är väldigt vaga”

Internet och dess sociala medier har blivit den moderna tidens arena för meningsutbyten och diskussioner. Människor basunerar ut vad de tycker om så väl politik som om andra människor. Men vad är egentligen okej att tycka offentligt? När blir en åsikt till ett brott?

Polisen Björn Sellström förklarar att gränsen mellan de lagliga och de brottsliga kommentarerna är både vag och subjektiv. Man har rätt att ha en åsikt, och man har även rätt att framföra sin åsikt även om någon annan tycker att den är obehaglig eller kränkande.

–  Det är inte brottsligt att skriva till exempel ”Jag tycker att du ska gå och hänga dig”. Däremot kan det vara brottsligt att skriva ”Jag ska skjuta dig”.

De vanligaste brotten som begås i kommentarsfält och inkorgar är förolämpning och förtal. Båda brotten har otydliga definitioner och baseras på offrets subjektiva upplevelse.

–  Både förtal och förolämpning är subjektiva som brott. Det krävs att en individ känner sig förolämpad eller förtalad av en kommentar för att det ska räknas som olagligt.

Men hur kan man då veta om man blivit förolämpad eller förtalad?

–  Normalt sett kan man säga att ett skällsord är olagligt om det framställer någon som klandervärd eller om man kränker någons personliga egenskaper. Det ska även finnas en viss dignitet för att ett skällsord ska anses som en förolämpning, förklarar Björn Sellström.

–  Förtal liknar förolämpning och handlar också om hur man framställer andra människor i deras sätt att vara och bete sig. Ett exempel på förtal är att kalla någon för ”hora” eller påstå att någon ”ligger runt”.

Om man anser sig vara utsatt för brott så ska man alltid polisanmäla. I slutändan visar det sig om händelsen räknas som ett brott eller inte men det bör alltid anmälas, menar Björn Sällström.

–  Ju fler som anmäler ett brott desto mer uppmärksamhet får problemet. Om polisen får in massvis med anmälningar gällande ett brott då vet vi att vi behöver lägga resurser där. Anmäl alltid!

”Jag ville bara försvinna”

Ellinore Johansson drabbades av nätmobbning när hon gick i skolan – och tvingades sjukskriva sig i ett år. Här berättar hon och hennes pappa Peter om kampen mot mobbarna, och vägen tillbaka.

Så tog Robin revansch på näthatarna

Under flera år trakasserades Robin Åhrling på nätet av sina klasskompisar. Först när han berättade för sina föräldrar om klasskompisarnas mordhot blev det ett slut på näthatet. I dag har han tagit revansch.

Rektorn: "Så jobbar skolan mot näthat"

Våran skolpanel pratar om näthat i skolmiljön. Vad kan lärare och personal på skolan göra? It-läraren Erik Jaråker, kuratorn Janice Marega och Gabriella Dahlberg som är rektor diskuterar.

Mobbas ditt barn på nätet?

Den nya tekniken ger dagens barn en helt annan vardag än tidigare. Nya plattformar erbjuder en ny arena för vänskaper, men även för mobbning och hat. Kriminologen Maria Dufva berättar vilka tecken du bör hålla utkik efter och vad du kan göra om ditt barn blir utsatt: ”Det man instinktivt vill göra är inte alltid rätt sätt att hantera det”