Polisen kan ha brutit mot lagen vid teknikinköp

TV4Nyheterna avslöjar: Polisen kan ha brutit mot lagen när myndigheten köpt in integritetskänslig ansiktsigenkänningsteknik.

Det slutgiltiga värdet för leverantören är svårt att avgöra och Polisen vill hålla det hemligt. Under det första året har tekniken enbart kostat en halv miljon kronor, men då har kontraktet främst inkluderat planerad testverksamhet på Skavsta flygplats och ett begränsat antal analyser av övervakningskamerabilder. Användningen väntas expandera kraftigt de närmaste åren och senast 2022 ska alla Sveriges gränsövergångar använda leverantörens teknik.

TV4 Nyheternas granskning av Polisens inköp visar att myndigheten har struntat i att göra en konkurrensutsatt upphandling.

- Att strunta i upphandlingslagstiftningen är i många fall ett tecken på korruption. Och generellt sett leder korruption alltid till att de fattigaste i samhället drabbas och råkar illa ut, säger Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

Andra EU-länder har upphandlat

Finland, Storbritannien och Tyskland har samma regler för upphandling.  Men när vi kontaktar Polisen i dessa länder visar det sig att de tvärtemot Sverige gjort en upphandling där flera bolag har fått vara med och konkurrera.

Det här är någonting som den svenska Polisen inte vill svara på några frågor om.

I ett internt dokument motiverar den svenska Polisen sitt beslut att inte göra en upphandling med flera konkurrerande bolag. Där står det att något: ”inbegriper säkerhetsskyddsklassade uppgifter av teknisk specifikation avseende förmågenivå”. Och att detta ”skulle kunna användas av en motståndare för att försvåra eller omöjliggöra Polisens arbete”.

- Om det är vad som är det hemliga i det här, så hade det lätt kunnat hemlighållas genom att man använda bestämmelserna i Lagen om offentlig upphandling på försvars och säkerhetsområdet, LUFS, där man kan ålägga leverantörerna att skriva på sekretessförpliktelser.

Lagen tillåter hög sekretess

LUFS är en upphandlingslagstiftning som togs fram för att göra det möjligt att upphandla känsliga produkter och tjänster. Inom ramen för LUFS är det till exempel möjligt att kräva av potentiella leverantörer att de enbart får läsa upphandlingsdokumenten hos myndigheten.

- Därför har jag svårt att se att just den här grunden skulle vara tillräcklig för att köpa den här tekniken direkt av en leverantör, säger Andrea Sundstrand.

I ett skriftligt svar skriver Polisen att de alltid följer upphandlingsreglerna och att deras undantag går att motivera inom lagens ramar. Att göra ett sådant avsteg från LUFS kräver dock extremt höga skyddsvärden. I samtliga fall där olika sådana försök till undantag har prövats i EU-domstolen så har medlemsländerna förlorat.

Ansiktsigenkänningsteknik är allmänt känd

Enligt ett företag som säljer en annan variant av ansiktsigenkänningsteknik är det svårt att förstå vad som skulle kunna vara så hemligt.  För att leverera en liknande lösning behöver den som säljer tekniken enbart känna till specifikationer som motsvarar systemkraven för exempelvis ett datorspel, och bildupplösningen på kameran.

- System för ansiktsigenkänning i dag bygger till 99 procent på öppna system som kommer från universitetsvärlden. De specifika specifikationerna och svagheterna i tekniken är därför allmänt kända. Till exempel vilken typ av hårdvara som behövs, vilken träffsäkerhet dem ger och på vilket avstånd tekniken fungerar för en viss typ av kamera, säger Leonard Johard, CIO på Indivd.

Se mer i klippet ovan om polisens nya teknik och om granskningen som visar att polisens inköp kan vara olagligt.

Relaterat


Program från TV4