Hushåll söder om Dalälven – i första hand villaägare – ser ut att få dela på 17 miljarder kronor i elprisstöd i februari. Upplägget är både dåligt och onödigt anser ledande nationalekonomer.
– Jag tycker det är för stort. När Riksbanken försöker strama åt blir den samlade effekten av budgeten och elprisstödet rätt så expansiv. Det kommer att innebära att Riksbanken behöver höja räntan mer än vad man annars hade behövt, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet till TT.
Ser helst inget stöd alls
Kritiken riktas främst mot stimulanseffekten av stödet. Det ses som dåligt tajmat då det riskerar att elda på den redan ovanligt höga inflationen.
John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, hade helst inte velat se något elprisstöd alls. Det saknas behov, anser han.
Han skulle mycket hellre se någon typ av statliga likviditetsgarantier, för att göra det möjligt för trängda elkunder utan bra bankrelationer att få möjlighet att dela upp betalningar.
– Villaägarna i södra Sverige är generellt sett inte fattiga, säger professor John Hassler.
Hassler vänder sig även mot principen att företag som tagit mer långsiktigt ansvar och säkrat elpriserna inte får samma stöd som de som tagit risker med rörligt elpris. Han tycker man kan jämföra detta med att bara ge ränteavdrag för bolån med rörlig ränta.
– Då kanske man måste tänka om, säger han.
Grovt räknat tror Hassler att alla olika förslag om elprisstöd som surrat i luften sedan valrörelsen har lett till 25 punkters extra höjning av styrräntan, som inte hade behövts utan ett stöd. Omräknat på ett bolån på tre miljoner kan stödet därmed sägas kosta omkring 7 500 kronor per år före ränteavdrag för många hushåll.
