Elprisstödet är felriktat och riskerar att få motsatt effekt, det menar en av Sveriges främsta ekonomer John Hassler, som är professor i makroekonomi vid Stockholms universitet. Han menar att hushåll med bostadslån rent av riskerar att förlora på elprisstödet.
John Hassler menar att elprisstödet driver upp inflationen, vilket gör att riksbanken behöver höja räntan ännu mer än vad som annars hade varit nödvändigt. Utan det annonserade elprisstödet hade alltså riksbanken kanske bara behövt höja styrräntan med 0,5 procentenheter i november i stället för med 0,75, enligt Hassler
– Man får inte bara stirra sig blind på att nu kommer det pengar från staten. Man måste inse att om alla får de här pengarna, så får det negativa andra typer av effekter – som en räntehöjning som kanske slår värre för många än elprishöjningen, säger John Hassler.
Men John Hasslers bild delas inte av alla. Villaägarnas riksförbund menar att elprisstödet är angeläget.
– Vi får dagligen telefonsamtal, vi får brev där människor beskriver att de inte klarar det här, att många villahushåll har en hårt pressad ekonomi. Så det handlar om ruinens brant, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarnas riksförbund.
Fakta: Elprisstödet
Det elstöd som regeringen hoppas ska kunna betalas ut till hushåll i södra Sverige i februari beräknas gå på cirka 17 miljarder kronor, enligt Energimarknadsinspektionen (EI). Beräkningen bygger på förbrukningsstatistik från Statistiska centralbyrån, som visar att i runda slängar 30 procent av den totala stödpotten på 55,6 miljarder kronor skulle gå till hushållen.
Men exakt hur stort stöd som kommer att betalas ut till företag är just nu oklart, sedan EI satt ett tak för storförbrukare och krävt en ansökningsprocedur där företagen måste visa att de fått förhöjda elkostnader.
Enligt EI innebär taket att 21-23 miljarder kronor kan betalas ut utan ansökningar från mottagarna, medan 16-18 miljarder kräver motivering i ett ansökningsförfarande.
Källor: Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät, SCB.
TT
