Järnljusstake av Lars Glimberg
Järnljusstake gjord av smeden Lars Glimberg från mitten av 1700-talet. Den är trearmad och med ovanlig liten ljusfot för mindre vardagsljus. Den är rostfri och med värdefull proveniens från en gård i Borrby, där den stått sedan 1700-talet. Staken är stor i sin storlek och har lyxiga hästskodetaljer och utsmyckningar. Glimbergs ljusstakar finns representerade bla på Nordiska Museet.

Solsångaren en skulptur av Carl Milles
Carl Milles (1875-1955) var en av våra stora skulptörer under 1900-talet. Det här är en liten version av ”Solsångaren”, originalskulpturen står utanför Stockholms slott. Skulpturen är ett monument över vår store diktare Esaias Tegnér och Carl Milles tog fasta på hans dikt ”Sång till solen”. Denna skulptur är dock utan huvud och armar och ser mer ut som ett antikt fynd, till skillnad från originalet. Carl höll på med Solsångaren i 10 år och gjorde flera versioner i olika storlekar. Nere på foten finns hans signatur och Herman Bergmans gjuteri:s stämpel. Carl lät endast Herman Bergmans gjuteri göra hans skulpturer, ett gjuteri som finns kvar än idag.

Två stycken sengustavianska karmstolar
Stolarna är gjorda ca 1780, Stockholmsarbete Etikett med "Stolmak emb" = Stolmakarämbetet, Stockholm och Ephraeim Ståhl. De är ommålade och omklädda, med stoppad sits, rygg och armlän. De har rakt avsmalnande ben med överkragning och förgyllda, kannelerade ben och dekor av bladstav. Proveniens från Sörmländskt slott.

Uppstoppad & mekanisk tiger av Carl Wöbke
Tigern är gjord på 1920-talet av den tyska taxodermen Carl Wöbke. Tigern är en motoriserad skyltdocka med ögon och mun som är belysta inifrån. Den har rörligt huvud och svans med gammal motor i sig med sladd till el genom foten. Den gjordes som en skyltfönstersautomat har luckor med mekanik i magen och i huvudet. Annonser med Wöbkes mekaniska djur har fått ett samlarvärde i sig.
Pälsen är av indisk tiger. Tänder och klor är äkta och har ett egenvärde, dock är några av dem avknipsade av en kunnig tjuv.

Mässhake från 1800-talet
Den här mässhaken är från 1800-talet och Nordtyskland.
En mässhake är ett överplagg som den katolska prästen använder vid kyrkliga högtider, den här vid tillfällen kopplade till heliga Maria. Broderiet visar ”ND” – ”Notre Dame” eller ”Domina Nostra”, alltså ”vår fru ”på franska eller latin – dvs Maria. Kronan visar på Maria som himlens drottning. Och de här vackra broderade liljorna symboliserar Marias jungfruliga renhet.
Vi kan se att den här har en gammaldags romersk form. Dagens mässhakar är rundare och längre än den här.  Tyget är guldlamé - alltså ett dyrbart sidentyg där man vävt in metalltrådar för att skapa den här glänsande ytan.

Brandvaktssax från 1700-talet
Detta var ett redskap som användes av brandvaktskåren (motsvarande brandmän och poliser) på stadens dator under 1600-1800-talet. Brandvaktsaxen är gjord i järn och användes för att göra släckingen lättare, då brandvakten kunde dra ner tak och bjälkar med den. Men den användes också för att sätta runt halsen på bråkstakar och löst folk. Bygeln är formad som en lyra som stängs och öppnas med två fjädrande armar, vilket gjorde att man inte behövde komma i närkamp med patrasket, utan tog fast dem med saxen och förde dem avstånd till finkan. Brandvaktsaxen har också en doppsko i slutet på handtaget. Doppskon stötte man i gatstenen när man behövde förstärkning.

Berså-kanna av Stig Lindberg

Och detta är en mjölkkanna från Stig Lindbergs (1916-1982) serie ”Berså”. Serien tillverkades på Gustavsberg mellan 1961-74 och nyproduceras igen idag. Denna kanna är från den tidiga produktionen.
På originalserien visade det sig att glasyren inte tålde maskindisk och mycket porslin har därför blekt och förstörd dekor, dock inte detta fina exemplar.
Kannan är stämplad med Gustavsbergs emblem, ”Berså” och även ”Stig Lindberg”. I hörnet längre ner står även ett tunt ”B5”, det står för att det är benporslin (B) och siffran (5) står för att det finns ingen risk för glasyrsprickor.

Skrivställ, Louis XVI
Skrivställ av Pierre Gouthière (1732–1813). Material: Carreramarmor och förgylld brons. Pierre Gouthière blev mästare 1758 och var verksam i Frankrike. Hans verk finns bland annat i slottet i Versaille, och han var omtyckt av Louis XVI i egen hög person, och hans fru Marie Antoinette. Skrivstället är tillverkat 1780. Det finns tre bläckbehållare i glas och ett urtag för fjädern. Detaljer i genuin Louis XVI-anda är många. Locken är utav brännförgylld brons, kiseleringar föreställande blommor och druvor. En bård av bladstav löper runt formen. Sidorna är också gjorda av förgylld brons med inslag av festonger av blad, blommor och druvor, duvor och inramade hörnfleuronger i de fyra hörnen. Vid bladrosetten i mittenpartiet ser man puttis med bockfötter.