Var sjunde person råkade ut för ett brott förra året. Under valrörelsen lovade alliansen ökad trygghet och minskad brottslighet. Men hittills har brottsligheten inte minskat och polisen lyckas inte fånga in fler kriminella.

Brottsligheten minskar inte - tvärtom

För att se hur polisen jobbar följde vi med hack i häl ett dygn med början den 27 juni. 24 timmar senare hade 899 brott anmälts till polisen bara i Stockholms län. 75 personer blev misshandlade, fem blev rånade och arton hushåll fick inbrott. Tre mordförsök och sju sexbrott inträffade.

Under valrörelsen 2006 lovade alliansen ökad trygghet och minskad brottslighet. År 2010 ska Sverige ha 20 000 poliser och under de senaste åren har tusentals blivande poliser utbildats på landets polishögskolor. Men hittills har brottsligheten inte minskat och polisen lyckas inte fånga in fler tjuvar. Många brott förblir ouppklarade och statistiken pekar åt fel håll.
– Ofta finns inte några värden att arbeta med. Det finns inga vittnen, målsägaren har ofta inte kunskap om när brottet begicks, om vi pratar stölder. Det finns egentligen inte mycket att gå på och då är det naturligtvis svårt att klara upp brott, säger rikspolischefen Bengt Svenson.

"Det är som en lotteri"

De senaste tre åren har andelen uppklarade brott blivit färre – i alla fall när det gäller alla andra brott förutom narkotika och trafikbrott, där gärningsmannen ofta tas på bar gärning.
– Det är lite lotteri tyvärr. Det är ju tur eller otur om man träffar på rätt polis beroende på om man är kriminell eller brottsoffer, säger forskaren Stefan Holgersson till Kalla fakta.
Han har jobbat sexton år som polis. Tillsammans med professor Johannes Knutsson har han studerat drygt 100 poliser i yttre tjänst under ett halvår. Skillnaderna i vad polisen uträttade visade sig vara stora. 25 procent av poliserna stod nämligen för 60 procent av ingripandena.

Färre än 6 procent av vålds- och inbrotten klaras upp

Våldsbrott, sexbrott, inbrott och rån är de vanligaste brotten i Sverige. 75 procent, eller 900.000 av alla brott förra året, hör till den här kategorin. Men det stora flertalet av de här brotten förblir olösta. Endast 5,8 procent av de här brotten klarades upp förra året så att polisen fick tag på gärningsmannen. I genomsnitt löser polisen bara löser tre sådana här brott per år.

Så hur gick det under det dygn som vi följde polisens arbete? Enligt statistiken kommer polisen att känna till gärningsmännen till tolv av de totalt 108 brotten som hörde till kategorin våldsbrott, sexbrott, inbrott och rån.

Hälften av misshandelsfallen nedlagda

Det visade sig föga förvånande att polisen hade lagt ner utredningarna för alla utom ett av de 18 inbrotten som inträffade under dygnet. Hälften av misshandelsfallen, 37 av 75, var nedlagda. Och av de tre utredningarna av mordförsöken var två redan nedlagda.

Stefan Holgersson har en förklaring till hur polisen jag ar tjuvar. Han menar att polisen är selektiv när de väljer vilka brott som de försöker lösa:
– Det man kan säga är att det är ju givetvis bra att rapportera brott som är enkla, trafikbrott och narkotika. Då har man redan gärningsmannen här. Det är svårare att behöva lösa misshandelsfall, leta rätt på gärningsmannen och sedan styrka upp att den har gjort sig skyldig till saker, lita till på vittnen och så, säger han.

Så statistiskt blir det snyggt?
Ja, det finns ju givetvis ett intresse av att beivra brottslighet för att komma till rätta med vissa problem, men sedan är det ju också så att den förekommer för att få bra siffror också, menar han.

"Det handlar om kultur"

Justitieminister Beatrice Ask, som själv varit utsatt för brott som polisen inte lyckades klara upp säger att hon är bekymrad:
– Jag tror att det handlar om kultur, man utgår från att det ändå inte att göra något åt. Det kan ibland handla om att man har bristande rutiner. Det kan ibland handla om att man otur. Men ibland kan det också handla om att det är genuint svårt att reda ut ett ärende. Men tillsammans blir det här förfärligt mycket och det mesta borde vi kunna klara lite bättre, säger Ask till Kalla fakta.

Reporter: Ulla Danné, Mårten Svanberg
Foto: Veronika Kindblad, Caj Müller
Redigering: Jonas Smensgård
Redaktionschef:
Johan Åsard