Klockan 10.00 på morgonen den 4 juni 2007 vinkar mamma Maria av sin flicka Alicia. Dottern är fem år gammal och Maria och Alicias pappa har hunnit varit separerade i fyra års tid.

Mest bor Alicia hos mamma Maria Elfversson i en lägenhet i Göteborg, men den här dagen skulle hon iväg på semester med pappa till släktingar i Norge.
– Han verkade ha väldigt bråttom att komma iväg, säger Maria.

Tanken är att de ska vara borta i två veckor och föräldrarna har kommit överens om att hålla daglig kontakt via telefon.

Försöker ringa dottern

Men när Maria försöker ringa sin dotter får hon ingen kontakt. Efter ett par dagar kommer det ett sms till Maria: ”Tyvärr jag har problem med mobiltelefonen, batteriet har laddat ur och jag ska köpa ett nytt batteri i morgon.”

När det har gått drygt en vecka besannas Marias värsta farhågor. Via sin advokat meddelar pappan att han inte tänker lämna tillbaka Alicia. De ska överhuvudtaget inte få ha någon kontakt och han avser att förlänga semestern på obestämd tid.

”Allting föll”

– Jag kände fullständig panik. Det kändes som att allting föll, runt omkring mig. Jag fick tunnelseende och blev yr i huvudet och mådde illa, berättar Maria för Kalla fakta.

Maria ringer sin syster Anna Elfverson och berättar att pappan tagit Alicia.
– Han har kidnappat Alicia, skrek hon. Och det blev alldeles kallt inne i mig, det var fruktansvärt att höra hennes röst, minns Anna.

Trots allt hoppas Maria på att Alicias pappa ska komma på andra tankar och ångra sig. Men när Alicia varit borta i två veckor går Maria till polisen i västra Frölunda och anmäler sin dotter som försvunnen.

Passiva myndigheter

Det är sommar och semestertider i Sverige. Maria och moster Anna ringer till polis och åklagare upprepade gånger för att få svar på vad som händer med förundersökningen, men de upplever att de bara bollas omkring bland flertalet åklagare.

– Det var en trög process. Det var nästan som att myndigheterna såg det här som en vårdnadstvist och inte tog det på allvar och det var frustrerande, säger Anna.

Kontaktar UD

Två månader efter Alicia försvinnande kontaktar Maria Elfversson Utrikesdepartementet och avdelningen som handlägger ärenden med bortförda barn. UD kontaktar i sin tur engelska polisen på Guernsey, eftersom man misstänker att det kan vara dit de har åkt. Alicia är nämligen född på den engelska kanalön Guernsey och har även ett brittiskt pass. När den brittiska polisen spårar pappans mobiltelefon kan de kartlägga pappans flyktväg. Han har åkt till Danmark via Frankrike till Spanien och ner till Marocko. Pappan och Alicia har sedan flugit till Sydostasien via Malaysia till Shanghai. Sista samtalet spåras till Kambodja och allt pekar på att det är där som de befinner sig.

Kalla faktas granskning visar att UD inte är överens med svenska ambassaden i Bangkok om hur fallet ska hanteras eller vad de ska göra. UD väntar på bekräftelse från de Kambodjanska myndigheterna på att far och dotter befinner sig i landet. Först fyra månader senare lyckas UD få bekräftat att pappan rest in i Kambodja.

Maria och moster Anna tycker att processen går för långsamt. De beslutar sig för att agera på egen hand och kontaktar UD och säger att de tänker gå ut i media. TV och tidningar nappar direkt. Trots att UD skarpt har avrått dem från att gå ut i media leder deras eget initiativ till ett avgörande tips redan nästa dag.
– Då tog det skruv, för bilderna gick också ut i norsk media och vi fick ett tips från en norrman som hade sett Alicia på en bar i Sihanoukville i Kambodja, säger Anna.

Åker till Kambodja

Systrarna bestämmer sig för att åka dit. Men först håller de en egen presskonferens i Bangkok och flera tidningar i Thailand och Kambodja uppmärksammar fallet.

På restaurangen Ankor Arms i Sihanoukville säger ägarinnan att Alicia har varit stamgäst tillsammans med sin pappa och att hon lekt med hennes dotter. Men en ung kambodjansk flicka säger att Alicia är en pojke. Hon kallas för Pong Al och talar khmer.
– Det känns väldigt, väldigt obehagligt. Så ska det ju inte vara, hon måste ju få vara flicka, säger mamma Maria.

De lyckas dock inte hitta Alicia och tillslut tvingas systrarna återvända hem till Sverige.

Får hjälp av frivilligorganisation

Drygt ett år efter Alicias försvinnande kontaktar de Steve Morrish på frivilligorganisationen Sisha i Kambodja. Han arbetar aktivt mot trafficking av kvinnor och barn. Han tar sig an fallet eftersom den svenska polisen verkar ha kört fast. Anna och Maria får nytt hopp och reser tillbaka till Kambodja. Med hjälp av Steve Morrish anordnar de en presskonferens i huvudstaden Phnom Penn. En tipsare säger att han har sett Alicia och hennes pappa i huvudstaden.

”Mamma, jag heter inte Alicia”

Sedan händer allting väldigt snabbt. Efter fjorton månader återförenas mor och dotter i ett VIP-rum på flygplatsen i Phnom Penn.
Maria berättar hur Alicia reagerade när hon fick se sin mamma:
– Hon grät och grät och sade mamma, mamma, varför kommer du nu? Mamma jag heter inte längre Alicia, jag heter Pong Al, Pong Al, berättar Maria för Kalla fakta.
Enligt moster Anna är det inte myndigheterna utan de själva som sett till att mor och dotter kund återförenas:
– Det är tack vare presskonferensen, tack vare Steve och vårt eget engagemang, annars hade vi inte klarat detta, säger hon.

Reporter: Pernilla Holmgren Larsson
Foto: Henrik Thyselius, Henrik Skarstedt
Redigering: Lars M Falkenström