Sonja Wallbom tror att ökningen av den här typen av tunga mediciner till unga hänger ihop med ökningen av antidepressiva.

– Man får så mycket biverkningar av de antidepressiva och då är det vanligt att man tar ut den effekten med hjälp av de lugnande. Och då biter man sig i svansen, för de lugnande är också beroendeframkallande och ger biverkningar efter väldigt kort tid. Kroppen vänjer sig och då måste man gå upp i dos för annars får man alla möjliga symtom som egentligen beror på att man är på avtändning, förklarar Wallbom.

"Mycket allvarligt"

Ökningen av narkotikaklassade läkemedel bland unga ser hon som ett stort problem.
– Jag tycker det är mycket allvarligt. Dels eftersom man kan fastna i ett beroende, alltså att man kanske flera år framåt i livet sitter fast i det här. Men jag tror också att de unga själva uppfattar det som att jag är en sådan som är sjuk och att de får en självbild som handlar om att ”jag är en sådan som inte klarar mig utan mediciner”, säger hon.

"Önskar de skulle se sina patienter"

Läkare borde bli mer försiktiga med att skriva ut tunga mediciner till unga, anser hon.
– Jag är övertygad om att sjukvården ser det här som ett sätt att hjälpa till. Men när jag möter vuxna människor som debuterat i väldigt ung ålder, så tänker jag att doktorn som började förskriva träffade den här patienten nu, för väldigt många av problemen blir relaterade till tabletterna och inte till att man är sjuk eller att man skulle behöva dem, förklarar Wallbom.

"Blir ett slags normaltillstånd"

– Det finns en oro bland de unga för att det här liksom sprider sig i grupper, någon i klassen har fått och så får någon annan i klassen medicin. Och så pratar de med varandra som mycket åldriga damer gör - vad får du och vad går du på? Det blir ett slags normaltillstånd att man ska medicinera.