Konflikten som håller på att rasera KRIS är inte det enda problemet i föreningen.
KRIS har exempelvis ingen aning om hur många kriminella de har hjälpt.

Kriminalvården har gett KRIS bidrag sedan 2003. Därifrån har organisationen fått sammanlagt 9,8 miljoner kronor. Pengarna ska i huvudsak gå till besök på anstalter och muckhämtningar.

Brister i redovisningen

Varje år måste RIKS-KRIS och lokalföreningana redovisa för Kriminalvården vilka anstalter som de har besökt och hur många muckhämtningar som har gjorts. Men efter att Kalla fakta gått igenom samtliga handlingar hos Kriminalvården om KRIS kan vi konstatera att det råder stora brister redovisningen.

Första året som KRIS fick bidrag från kriminalvården, 2003, redovisade samtliga lokalföreningar. Ett år senare, 2004, saknas en del redovisningar. År 2005, då KRIS fick 1,6 miljoner kronor i bidrag, finns ingen redovisning alls. Även året därpå, 2006, saknas redovisningar och även under 2007 finns det brister.

"Jag anser att vi har koll"

Kalla faktas granskning visar att Kriminalvårdens uppföljning kring KRIS arbete är bristfällig. Men Ulf Jonson, chef för Klient- och säkerhet på Kriminalvården, håller inte med.
– Jag anser att vi har koll, säger han till Kalla fakta.
Det senaste året, 2008, har endast 10 av 24 lokalföreningar lämnat in sina ekonomiska redogörelser till kriminalvården.

"KRIS gör bra saker för de här pengarna"

14 lokalföreningar har alltså inte lämnat in någon redovisning alls.
– Jag håller inte med om att det här är en vårdslös hantering av pengarna. Vi har en bild av att KRIS gör bra saker för de här pengarna, säger Ulf Jonson.
Tre veckor efter intervjun med Ulf Jonson skickar Kriminalvården några enstaka redovisningar som har saknats. Baserat på de redovisningar som nu har skickats in kan vi uppskatta att det saknas dokumentation kring tre miljoner kronor.

Oklart hur många KRIS hjälpt

Eftersom KRIS saknar en överblick kring hur många som har muckat finns heller ingen information om vad som har hänt med de frigivna.
– Det finns ingen dokumentation, vi är dåliga på att dokumentera, säger Christer Karlsson, KRIS grundare.

Akilleshälen

Redan 2003 kom Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ut med en rapport som behandlade problemet med uppföljningen där man konstaterade att det var svårt att se om KRIS har lyckats med målsättningen - att medlemmarna slutar begå brott. Året därpå, 2004, fick KRIS 300.000 kronor av kommittén ”Mobilisering mot narkotika” för att förbättra uppföljningssystemet.

Myndigheten ”Mobilisering mot narkotika” är i dag nedlagd och Socialstyrelsen har tagit över projektet. Vi hittar handlingarna i en flyttkartong i Socialstyrelsens arkiv – men vi hittar ingen redovisning från KRIS.
– Det finns inga undersökningar vad gäller återfall. KRIS akilleshäl är deras bristande dokumentation, säger Gunnar Engström, före detta kriminalvårdsdirektör.