Sopor, slängd mat och ett dåligt avloppssystem är faktorer som lockar upp kloakråttorna ovan jord. De gillar även misskötta hus och vildvuxna trädgårdar.
– Där vi finns, där finns råttorna också, säger Gert Olsson, mikrobiolog på Smittskyddsinstitutet till Kalla fakta.

The Rat Capital of Scandinavia

Råttstatistiken från de kommunägda bostadsbolagen i Stockholm visar på att de årliga saneringarna har ökat med nästan 50 procent – från 351 stycken 2006 till 512 2008.
Hur många råttor som lever i kloakerna har Stockholms vatten ingen aning om eftersom saneringsbolaget som de har använt sig av de tre senaste åren inte har brytt sig om att återrapportera.

Men när den centerpartistiska fullmäktigeledamoten Per Ankersjö motionerade i stadsfullmäktige om att införa en långsiktig strategi för att komma till rätta med råttorna blev han nedröstad. Han tror att många politiker inte ser råttproblematiken som någon stor fråga.
Nu har Ankersjö döpt om Stockholm till the rat capital of Scandinavia – råttornas huvudstad i Skandinavien.

"Råttan skrek"

Även i andra städer i landet har råttorna börjat ta sig ut ur kloakerna. Jenny Agrell och Daniel Fritz var grannar ett gammalt sekelskifteshus i Landskrona med stora råttproblem.
Jenny, som bodde på markplan ställde ned flaskor i hålen under vasken där de kom ifrån.

– En kväll när vi skulle gå och lägga oss hörde vi klirr från flaskorna och man hörde att det rumsterades om. Min man gick ut och öppnade och där satt en råtta i fällan. Den var inte död utan satt fast med höften eller benet och skrek, berättar hon.
Jenny hade fått order om att inte röra råttan själv. Förvaltaren kunde däremot inte komma dit förrän nästa morgon, men då var råttan inte längre kvar i fällan.
– Min man stack in huvudet under vasken, men då kom råttan emot honom. Han blev jätterädd och for ut snabbt med huvudet igen. Vi bestämde oss för att försöka få tag på råttan och slå ihjäl den, berättar Jenny.

Bodde i vindsvåning - fick problem med råttor

Grannen Daniel Fritz bodde i en vindsvåning, men även han fick problem.
– Först hade jag möss, men sedan blev det ju att jag fick råttor, säger han.
Daniel slog ihjäl råttorna med kvastskaftet.
– Ibland får vi telefonsamtal från hyresgäster där man klättrat upp i avloppsledningarna på toaletten tre-fyra våningar upp i fastigheten, säger Benny Thell, fastighetschef på Heimstaden.

"Ett samhällsproblem"

I Sundsvall har Anticimex ökat sina råttsaneringar med drygt 150 procent på två år.
– Jag tycker att råttan är ett samhällsproblem, som en tickande bomb, säger Håkan Kjellberg, teknisk chef på Anticmex.

2006 gjorde Anticimex 140 råttsaneringar i Sundsvallsområdet. 2007 hade antalet saneringar ökat till 250 och när Kalla fakta träffar Anticimex i december 2008 har de hunnit upp i 345 råttsaneringar.

"Det finns ingen överblick"

Inom kommunen är det miljöförvaltningen som är skyldig att se till att miljöbalken efterlevs och antalet råttor hålls ner.
Men när Anticimex kallar till ett krismöte i Sundsvall för att försöka höra med representanter för fastighetsföretagen, renhållningsföretagen och kommunen hur de ska komma till rätta med problematiken får de inte några riktiga svar, inte ens från miljöförvaltningen:
– Vi har ju inte haft indikationer på att det har varit ett stort problem. Så visst, vi får fundera nu hur vi ska göra för att skaffa oss en bild över situationen, säger Lena Ericsson, biträdande miljöchef till Kalla fakta.
Anticimex tekniska chef är oroad:
– Ingen har den överblick som man egentligen skulle vilja ha. Vi ser en bild, medan miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna runt om i Sverige ser en annan bild och våra nationella myndigheter ytterligare en, säger Kjellberg.

Reportage: Ulla Danné