Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: ”Kalla Fakta påstår att vi försökte sparka en tidigare ansvarig läkare på Lilla Erstagården, men att Ersta diakoni tvingades betala skadestånd till henne. Sanningen är att vi gjorde en gemensam överenskommelse, som båda parter då var nöjda med. Jag förväntar mig att Kalla Fakta antingen publicerar domen – eller inför en rättelse.”

Kalla faktas svar: I dokumentet ”Underrättelse” från 2013-02-18 skriver Ersta Diakoni till ansvarig läkare Ann Edner att ”härmed underrättas ni om att företaget avser att avskeda dig”. Detta dokument är bifogat i bildspel.

Även genom mejlkonversation och vittnesmål från facklig representant har Kalla fakta styrkt att företaget försökt sparka Ann Edner. Hon tog då hjälp av advokaten Michael Fishbein. 2013-03-01 träffade Ersta Diakoni och Ann Edner en överenskommelse om att hennes anställning skulle upphöra.

Ann Edner fick då en summa pengar i vederlag (utöver lön och andra kostnader) som advokaten i intervju betecknar som ”skadestånd”. Detta dokument är bifogat i bildspel.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Vidare har reportrarna under två års research uppenbarligen inte förstått att Ersta diakoni är en ideell förening. Vi delar inte ut någon vinst. När vi gör ett överskott, så återinvesteras det i verksamheten. Vi satsade 74 miljoner kronor på den byggnad där Lilla Erstagården idag bedriver sitt arbete. Det faller på sin egen orimlighet att vi skulle göra det för att därefter inte vilja hjälpa de svårt sjuka barn som Lilla Erstagården är till för. 

Kalla faktas svar: Kalla faktas research bygger dels på intervjupersoner i programmet men även med f d anställda i centrala positioner inom Ersta Diakoni som åberopar källskydd. Dessa av varandra oberoende källor säger att kravet på att ge ett överskott till Ersta diakoni var mycket tydligt uttalat, helst 10 %.

Vi redogör i programmet för att Ersta diakoni är en ideell förening och påstår aldrig att vinst skulle ha delats ut till parter utanför verksamheten. Jan-Åke Zetterström säger också själv i intervju att alla hans verksamhetsdelar ska gå med ”ett litet, litet plus”.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Vår vårdchef bemötte i sin intervju påståendet om att vi inte tar emot vårdkrävande patienter. Det gör vi. Det stämmer helt enkelt inte. 

Kalla faktas svar: Sjuksköterskan Agneta Sinander, fd anställd på Lilla Erstagården, säger att hon möter barn på sin nuvarande arbetsplats Astrid Lindgrens barnsjukhus som nekats plats med beskedet att de är ”för vårdkrävande eller komplicerade”. Detta styrks av läkare och andra källor inom barnsjukhus som fått nej när de försökt remittera patienter till Lilla Erstagården. Jan-Åke Zetterström tillfrågas om just detta i programmet och tillbakavisar det som ”missförstånd i kommunikationen”.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Sedan har vi Natasha Pedersen, som av TV 4 under morgonen har presenterats som en av de främsta internationella experterna på palliativ vård för barn. Jag är inte intresserad av själva etiketten, men jag ber er notera följande: När Norges motsvarighet till Socialstyrelsen, Helsedirektoratet, tog fram riktlinjer gällande palliativ vård för barn och unga, så fanns Natasha Pedersen mycket riktigt med i den grupp som utförde arbetet. Men som brukarrepresentant, inte som medicinsk expert. Hon lämnade dessutom, enligt uppgift till oss, arbetet innan det var slutfört. Detta i kombination med hennes onyanserade påhopp på vår verksamhet, grundat på hörsägen, borde få rätt många att sätta frågetecken kring hennes omdöme och kunnande. 

Kalla Faktas svar:

I reportaget berättar vi att Natasha Pedersen på uppdrag av Norges regering utrett palliativ vård för barn. Hon var kvar i det arbetet under hela projektet och var också den som 2017 överlämnade utredningen ”På liv och död” till den norska hälsoministern Bent Höie, se bild i bildspel.

Natasha Pedersen har också deltagit i internationella utvecklingskommittéer om palliativ vård för barn och har ett gott renommé bland internationella experter.

Kalla fakta har också gått igenom forskningsstudier gällande palliativ vård för barn. Vi har också bett Lilla Erstagården återkomma till oss med namn på de experter de bygger sin vård på och vilka forskningsstudier de lutar sig på. Lilla Erstagården har inte återkommit med dessa uppgifter vare sig under eller efter intervjun.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Jag undrar också om reportrarna hörde av sig till exempelvis de medicinska experterna i den norska referensgruppen? Helsedirektoratets rekommendationer tar nämligen upp precis det som Kalla Faktas reportrar skjuter in sig på, det vill säga utsättning av näring och vätska. Jag har skrivit om det i ett inlägg här nedan på Facebook. Men jag citerar ändå åter Helsedirektoratet: ”Tillförsel av vätska och näring ska vara för barnets bästa. För att den ska vara det, så måste kroppen kunna tillgodogöra sig de tillförda näringsämnena. Ett barn ska aldrig hungra eller törsta, men ska heller inte belastas med mat och vätska mer och längre är vad som är bra för barnet.” 

Kalla Faktas svar: I programmet pekar vi på risken med att ta bort näring och vätska. Den är att man felaktigt bedömt barnet som döende när det inte varit det. Flera läkare vi pratat med säger att det är mycket svårt att avgöra om ett kroniskt sjukt barn verkligen är i livets slutskede eller om det är en tillfällig dipp, exempelvis på grund av en botbar infektion. Detta särskilt om barnet har en sällsynt diagnos eller har svåra kroniska funktionsnedsättningar.

Vi har hittat flera fall där barn överlevt trots att Lilla Erstagården sagt att de varit döende.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Detta är just den avvägning som görs. Och att sätta ut näring är inte en ”metod” på Lilla Erstagården, som Kalla Fakta påstår. 

Kalla Fakta svar: Genom kontakt med personal som arbetat under flera år på Lilla Erstagården i närtid och varit med när läkare fattat beslut om att ta bort näring och vätska, har det framkommit att det varit återkommande, något som Lilla Erstagårdens personal också själva berättat om på föreläsningar. Även flera föräldrar berättar om hur de fått förslaget när barnet varit väldigt sjukt, men vilket senare visat sig inte ha varit i livets slutskede. Men i vårt reportage framkommer också att annan typ av behandling, exempelvis andningshjälp och antibiotika fråntas barn. I dessa fall innebär begränsningen inte enbart att livet kan förkortas även i behandlingsbara komplikationer, utan även att kan lidandet öka.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Det råder ingen tystnadskultur på Ersta diakoni eller Lilla Erstagården. Under de här två åren har vår personal hållit en föreläsning på två timmar för de bägge reportrarna. Vi har försökt hjälpa dem att förstå hur vård i livets slutskede fungerar. Vi har gett dem intervjuer med två företrädare på sammanlagt nästan en timme. 

Kalla Fakta svarar: Vi har pratat med ett 50-tal före detta anställda inom hela Ersta Diakoni, varav flera ifrån Lilla Erstagården, något som också advokater och berörda fackförbund kan vittna om. De berättar att de utsatts för repressalier om de ifrågasatt den verksamhet de arbetat i. Ersta Diakoni har också betalat kritiker för tystnad.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Den kritiska personal som kommer till tals i programmet verkar alla härröra från 2013, där Kalla Faktas reportrar helt förlitar sig på de personer som lämnade i samband med att vi bytte ledning. Var finns självständigheten i förhållande till källorna?

Kalla faktas svar. Det stämmer inte. En av de sjuksköterskor som intervjuas i programmet arbetade på Lilla Erstagården mellan åren 2013-2016. Vi har varit i kontakt med ett stort antal källor som inte haft något med händelserna 2013 att göra.